Igår kväll sände SVT1 Dokument utifrån en dokumentär om den mycket framgångsrika nyhetskanalen Fox News. Fox News devis är ”hederlig och balanserad”, dokumentären menar att kanalen är raka motsatsen. En sevärd dokumentär om hur en amerikansk nyhetskanal har en tydlig politisk agenda och hur det påverkar det journalistiska arbetet. Om du missade programmet så går det i repris nu på söndag den 17 oktober kl 14.50 på SVT1. Mer info om dokumentären hittar du på denna hemsida.
BjM
Nu är den tredje debatten mellan de Bush och Kerry avslutad. I svenska medier har John Kerry utmålats som segraren. I amerikanska medier är bilden lite mer splittrad. En rad opinionsundersökningar har genomförts direkt efter debatterna som ger Kerry en viss övervikt. Men de medier som tagit ställning utser i stor utsträckning sin kandidat till vinnare.
En intressant företeelse, som är ny för detta val, är att flera medier menar att det är ett antal inflytelserika bloggare som kommer att påverka bilden av debatterna. Redan efter den första debatten så menade de politiska kommentatorerna på CNN att det är kandidaternas ”spin doctors”, politiska analytiker/kommentatorer och bloggare som kommer att avgöra eftermälet av debatten.
Som utomstående betraktare verkar bloggarna ha fått en stor betydelse och stort inflytande i den amerikanska presidentvalsdebatten. Bland annat lär det ha varit på några bloggar som spekulationerna kring vad som dolde sig i Bush puckel under den andra debatten först dök upp. Spekulationer som sedan fick stor spridning, i såväl USA som resten av världen.
Frågan är vad som kommer att hända med bloggarna efter valet. Kommer deras skrivande och bevakande av den politiska makten fortsätta eller avstannar aktiviteten? Min bedömning är att vi se en ökad granskning av makten efter valet. Bloggarna är här för att stanna. Som jag ser det finns det inga skäl till att bloggarna skulle avstå det inflytande som de fått. Men intresset kommer med största sannolikhet att minska.
BjM
Champagne ska vara kall, torr och gratis, enligt Winston Churchill. På webben finns en bra tjänst som uppfyller ett av Churchills champagnekrav. Den är gratis. Jo, kanske lite torr också. Googles lanserade för några månader sedan en nyhetstjänst. Tjänsten gör det möjligt för dig att få en snabb överblick av de senaste nyheterna på en rad marknader, som USA, England, Frankrike, Kina, Japan etc. Här hittar du tjänsten. Dessutom det möjligt att söka i deras databas. Ett ytterligare plus är du kan hitta toppnyheterna under ett antal nyhetskategorier, som hälsa, politik, vetenskap, näringsliv, etc. Ett andra plus är möjligheten till nyhetslarm via e-post.
Tjänsten ger en bra överblick och kompletterar andra tjänster. Ett minus är att du egentligen inte vet särskilt mycket om tjänsten – t ex hur ofta de söker efter nyheter, vilka källor de bevakar, vilken typ av material som genomsöks, etc etc.
Ett frågetecknet: Kommer Google i framtiden börja ta betalt för tjänsten?
BjM
Antalet företaget som erbjuder olika former av webbevakningar ökar. Nya aktörer erbjuder mer eller mindre utvecklade söktjänster. Priset och kvaliteten på tjänsterna varierar. För den som ska välja är det viktigt att man vet vad man vill uppnå med en söktjänst. Följande frågor bör du ställa:
1. Hur många källor täcker de?
Antalet källor på Internet växer. Det är viktigt att en söktjänst har ett stort antal källor. Be att få se deras medielista. Stäm av att den leverantör du tänkt anlita söker igenom de källor som du är mest intresserad av.
2. Hur ofta söker de efter nyheter?
Vissa söktjänster söker igenom några källor någon enstaka gång per dag. Andra ett par gånger i timmen. Det är viktigt att söktjänsten söker igenom de webbplatser som ofta publicerar nyheter minst tre-fyra par gånger i timmen.
3. Hur ofta uppdaterar de sin medielista?
En webbevakningstjänst bör själva känna ett stort ansvar för att uppdatera sin lista över medier som de söker igenom. Visst är det bra om du som kund kan lägga till medier som du är intresserad av. Men det är viktigt att de som är specialister hänger med i utvecklingen på webben och själva tar ett stort ansvar för att uppdatera sin medielista.
4. PDF, rörligt eller inte?
Fler och fler tidningar publicerar den tidning som gått i tryck i form av PDF på sin hemsida. Kan deras sökmotor söka PDF:er? Svaret bör vara ja. En stor utmaning för webbevakningsföretagen är att täcka det rörliga materialet som t ex SVT och TV4 lägger ut. Söker tjänsten igenom det materialet eller arbetar de med att hitta en lösning som gör detta möjligt i framtiden.
5. Kan du söka i ett arkiv?
En fördel med vissa tjänster är att du kan söka i det material som deras sökmotor sökt igenom. En bra webbevakningstjänst erbjuder den möjligheten.
6. Har de tillgång till lösenordskyddade delarna?
Många medier har delar som är lösenordsskyddade för sina prenumeranter. Ställ frågan till leverantören om de söker igenom det materialet. Vissa tjänster har dessutom tecknat avtal med vissa medier som gör det möjligt för dig att köpa enskilda artiklar.
7. Hur levererar de nyheterna till dig?
Nästan alla leverantörer erbjuder idag e-postleverans av nyheterna. Du kan välja om du får nyheterna levererade en eller flera gånger per dag. De flesta erbjuder också att du kan få nyheterna levererade till din hemsida eller ditt intranät genom ett så kallat news feed. Jag tycker även att det är viktigt att man har möjlighet att få nyheterna levererade via sms – en sms-tjänst kan fungera som ett nyhetslarm. Dvs du blir aviserad direkt till din mobil då en nyhet läggs ut på Internet.
8. Vem utformar dina sökprofiler?
Vissa av de tjänsterna som finns tillgängliga måste du själv utforma din sökprofil. Hur gärna jag än vill så vet jag att jag aldrig kommer bli expert på hur man söker på Internet (trots att jag en gång i tiden skrev en ”liten bok” om hur man söker på Internet med hjälp av Altavista). Man behöver ofta hjälp av dem som levererar tjänsterna för att utforma en smart sökprofil som inte täcker in för mycket.
9. Har de statistik?
En bra funktion som fler och fler tjänster erbjuder är statistik. Med ett musklick kan du få en överblick av uppmärksamheten på Internet kring ditt företag eller den frågan som du bevakar.
10. Kan du filtrera?
Vissa sökningar ger för omfattande resultat. Ibland måste man ha någon form av filter, det kan vara att man bara är intresserade av ett begränsat antal medier eller ditt sökord i ett visst sammanhang. Ställ därför frågan om du kan filtrera resultatet. Nöj dig inte med något annat svar än ja.
11. Kan du lägga till en speciell sida?
Ibland vill du bevaka om något händer på t ex en konkurrents hemsida. Många tjänster erbjuder dig möjligheten att få information om när din konkurrent har uppdaterat sin hemsida.
12. Ekonomisk stabilitet
Min bedömning är utbudet av webbevakningstjänster är för stort i nuläget och att det i framtiden kommer att ske en utslagning. Därför bör du ställa frågor om företagets möjligheter att överleva. Det är också viktigt att företaget har en ekonomisk stabilitet så att de kan fortsätta utveckla sin tjänst.
Vill du ha fler tips och råd så är du välkommen att kontakta oss på JMW.
BjM
I förra veckan startade SVT ytterligare en digital kanal – Kunskapskanalen. En start i skymundan som inte har generat särskilt mycket uppmärksamhet. Kunskapskanalen innehåller några få egna produktioner, huvuddelen verkar vara inköpt material. En del av dess innehåll känner vi igen från UR. Sedan tidigare sänder SVT även 24 och Barnkanalen digitalt.
24 har blivit en av mina personliga favoritkanaler. Korta rappa nyhetssändningar varje hel timme. 24 Nöje, 24 Resa och 24 Konsument är dagliga sändningar med en tydlig målgrupp och fokus. Att Lantz i P3 går i 24an gör inte kanalen sämre. Dock kan man konstatera att programmen verkar sakna budget. Mycket av materialet är återanvänt och större delen sänds från studio, med en kamera. För att 24 ska bli en kanal att räkna med så måste de få mer resurser och också börja sända annat än en ”hottad” text-TV på helgerna.
Det är bara att konstatera. Det pågår en revolution i våra TV-apparater. Medielandskapet diversifieras och fragmentiseras. Min kabeloperatör erbjuder idag ett sjuttiotal kanaler att välja från. Allt från kanaler som riktar sig till etniska grupper, intresse- (mat, resor, historia, katastrofer etc etc) till åldersgrupper. Nyligen lanserades i Frankrike en tv-kanal, Pink-TV, som riktar sig till de homosexuella. Liknande planer finns hos MTV-Networks (de som sänder MTV och VH1).
Utvecklingen mot att vi får mer nischade kanaler kommer att fortsätta. I kampen om tittarna är jag övertygad om att vi kommer se fler kanaler som riktar sig till en mycket specifik målgrupp som man vill erbjuda ett innehåll som intresserar dem. Övriga tittare väljer de bort. Det finns dock en risk att vi främst kommer att se nischade kanaler mot de målgrupper som uppfattas som köpstarka.
För den som är sändare av budskap så måste man ha tänkt igenom sina budskap och sitt erbjudande för respektive målgrupp. Att kommunicera allmängiltiga budskap till ”hela svenska folket” riskerar bli en återvändsgränd då man inte når dem som valt att konsumera medier utifrån sina intressen eller livsstil.
BjM
Och så låg det där i e-postlådan igen. Det var ett tag sedan. Men som vanligt så får man alltid något matnyttigt från Olle Wästbergs nyhetsbrev. Till skillnad från många andra nyhetsbrev så kommer Olle Wästbergs nyhetsbrev för sällan. Och dessutom så är de inspirerande och givande. Om ni inte prenumererar på det så tycker jag att ni ska göra det. Senaste nyhetsbrevet analyserar den amerikanska presidentvalrörelsen och tipsar om nya inslag i valrörelsen.
Olle Wästberg, Sveriges generalkonsul i New York, kommenterar amerikansk politik, amerikanska medier och ibland gör han även nedslag i den amerikanska kommunikationsbranschen. På Olle Wästbergs hemsida kan man anmäla sig. Gör det.
BjM
JMW Kommunikation, Kungsgatan 24, 7 tr, box 7235, SE-103 89 Stockholm, Tel: +46 8 53 48 07 50, Fax: +46 8 20 93 65, info@jmw.se
Disclaimer
Alla ståndpunkter i denna blogg är JMWs eller enskilda medarbetares egna åsikter. Om det är någon annans, t ex uppdragsgivares, åsikt vi ger uttryck för framgår det. JMWs blogg innehåller länkar till andras sajter, bloggar och liknande, vars innehåll vi inte ansvarar för. JMW behöver inte dela de åsikter eller ställningstaganden som finns på dessa sidor. Under rubriken: BEFRIAD ZON ryms enskilda medarbetare personliga ställningstaganden och reflektioner.
Under BEFRIAD ZON tillåts medarbetare att ta ut svängarna lite extra.
Detta verk är licensierat under en Creative Commons 2.5 Sverige licens.
Alla inlägg