Att TV4s stjärnjournalist medietränar en av ordförandekandidaterna i Riksidrottsförbundet har väckt viss uppmärksamhet. Det kanske är främst för att en annan av ordförandekandidaterna som inte blivit medietränad surnat till och kallar det för oschyssta metoder. Jag tycker det är bra att man medietränar personer som ska möta medierna, eftersom bilden av ett företag, en organisation i stor utsträckning sätts i media. Det är tråkigt att det blivit så lite debatt om de dubbla roller som det innebär när en kritiskt granskande journalist medietränar företrädare för näringslivet eller organisationer. Blir medieträningen så bra som man som köpare kan förvänta sig? Kan man berätta allt vid en medieträning när det är en verksam journalist som tränar? Vad händer om journalisten kommer över ett scoop vid medieträningen? Kommer han/hon strunta i att göra något – eftersom det är något som tillhör medieträningen? Eller blir medieträningen ett sätt att hamna på löpsedeln?
Samtidigt som man kritiserar journalister som medietränar måste man ifrågasätta PR-konsulter som har dubbla roller. Är det OK att PR-konsulter samtidigt arbetar som krönikör i en dagstidning som de är kommunikationskonsulter åt företag, partier, myndigheter eller organisationer? Eller om konsulten tipsar om olika produkter i en tidning? Vem är PR-konsulten lojal mot, sina uppdragsgivare eller uppdraget som en del av den granskande statsmakten? Vet den ansvarige utgivaren/chefredaktören om vilka uppdrag som PR-konsulten arbetar med?
Nej, dubbla roller är inte riktigt bra. Det finns en risk att trovärdigheten kan ifrågasättas. En roll är svår att förena med andra. Och vad händer om mediernas trovärdighet urholkas? Då är PR-branschen den stora förloraren.
BjM
För ett tag sedan berättade en väninna att hennes man var inbjuden till en invigningsfest på ett nytt trendigt yogacenter på Östermalm. Arrangerade gjorde en känd festfixare och garanterat skulle ”alla” vara där. Aum,
snittar och champagne typ.
Fnissande konstaterade vi att yogan nu VERKLIGEN hade hamnat i dåligt sällskap. Förvisso har den väl ända sedan Beatles umgåtts i tveksamma kretsar, men ändå – detta måste väl ändå vara början till slutet på denna
helt bisarra yogahausse.
Tre aktuella – och lätt förvirrade – citat som får åtminstone mig att hoppas att så är fallet:
1. ”Du vet, de har ju inte tid att umgås med barnen sedan de blev ihop igen. Nu vill de bara göra härliga saker ihop – gå på krogen, på yoga…”
2. ” Kolla mina armmuskler! Jag har bara blivit så deffad sedan jag började på yoga.”
3. ”Näe du, nu måste jag stressa iväg till yogan.”
Det är möjligt att dessa citat snarare triggar än avskräcker en helt vanlig storstadsbo, men min vilda gissning är ändå att yoga snart är lika trendigt som badminton.
Varför?
Min snart 60-åriga moster i Norrköping har börjat på yoga. På Friskis och Svettis.
FrF
Mina tankar den senaste tiden har handlat extra mycket om barn. Om barn och nyheter och nyheter om barn. Jag syftar helt krasst på framtiden för tidningsbranschen.
Enligt forskaren Ebba Sundin, vars avhandling handlar om VAD barn läser i tidningen, är barn som folk är mest – de gillar att läsa om saker som berör just dem. Saker som man känner igen sig i.
Förra året var ett av det vanligaste namnen på nyfödda pojkbarn i Malmö ”Muhammed”. Om alla journalister är vit medelklass, vem ska då skriva så att alla dessa pojkar känner igen sig, undrar jag?
Tidningen i skolan hävdar att 79% av alla i åldern 15-24 år läser dagstidningen varje dag. Sundin har en annan siffra och ett annat sätt att uttrycka sig på. Hon säger att 83% läser/bläddrar i den tidning som finns i hemmet.
MEN det är ju inte alla som har en tidning i hemmet.
Inte bara Sundins, utan all forskning, visar på att dagstidningsläsande är en vana. Hemmet och föräldrarnas vanor betyder mest för att barn ska läsa dagstidningar. Nu och i framtiden. Och faktum är att en stor grupp föräldrar idag inte har någon relation till en tidning. För även invandrare vill – så klart – känna igen sig i tidningarnas artiklar.
Klarar inte tidningarna av att hitta sätt att nå och inkludera fler grupper och fler svenskar (vi är ju inte så många från början), så missar de chansen att nå en himla massa framtida läsare. Och framtida annonsörer!
FrF
PS. Apropå barn. Missa inte det senaste numret av Framtider med Tema Framtidens samhälle. Där kan man bland annat läsa om barns plats i offentligheten. Barn är sas ständigt aktuella.
DN rapporterar att SOM-insitutet åter kommit med sin rapport om svenska folkets förtroende för olika samhällsinstitutioner. Förtroendet för politikerna dalar. Medans förtroendet för den svenska sjukvården är fortsatt gott. En rapport som är ett måste för alla som är intresserade av sin omvärld.
BjM
Jag måste erkänna att jag inte förstår. Hur jag än vrider och vänder på de senaste dagarnas utspel från regeringspartiet i ledarfrågan så blir jag inte klok. Ena dagen så stänger toppkandidaten dörren. Nästa dag öppnar ledaren för sin avgång. Nästa dag säger ledaren att han ska sitta kvar.
Om tisdagens utspel var något annat än ett infall från en lite trotsig statsminister så har jag svårt att se strategin. Jag tror att det bestående som lämnas kvar efter de senaste dagarnas spekulationer är förvirring och osäkerhet. Vad vill statsministern? Vill han sitta kvar? Vill han sluta? Osäkerheten i ledarfrågan kan säkert bli ett trumfkort för Alliansen.
Men. Vi vet alla att statsministern är en av de främsta mediestrategerna i landet. Han kommer snart med något nytt utspel som gör att allt blir tydligt. Det är inte utan att jag blir lite spänd inför vad som komma skall.
BjM
I fredags 10.31 blev det tyst. Kanske inte tyst i den vanliga meningen. Men helt plötsligt slutade det plinga till i e-postlådan. Och sedan dess har det varit tyst. Någon har klippt av vår Internet-access. E-post som inte når fram och framförallt känner man sig fullständigt ouppdaterad.
Internetaccessleverantören som inte tar problemet på allvar gör mig mer eller mindre galen. Att problemet skulle vara avhjälpt på måndag. Sedan tisdag. Och nu på onsdag får mig att fundera. Vad är problemet? Är det någon som testar oss. Ser hur länge vi uthärdar utan e-post och Internetaccess.
I denna tysta period har vi återupptäckt faxens förträfflighet. Det var nog länge sedan vår fax var så uppskattad och flitigt använd.
Allt prat om att Internet blivit affärskritiskt stämmer. Ett företag som vi är i stort behov av vår Internetaccess. Och hur mycket du tror att du har säkerställt att du har den bästa och mest pålitliga internetleverantören så ställs allt på skam när det som inte ska inträffa inträffar. Nu står förhoppningen till att problemet blir avlöst imorgon. Annars blir det ytterligare en tyst dag.
BjM
Alla inlägg