JMW på Omform

I veckan deltog JMW på Omform som var förnämligt arrangerat av Heimer & Company. JMW och Fredrik Wass deltog i en avslutande paneldebatt under rubriken ”Hur kommer den virtuella verkligheten påverka oss?”

En stark känsla av deja vu infann sig i Borlänge och Peter Ingman från Newsdesk satte också ord på det genom att jämföra Second Life med hur AOL såg ut 1993.

Matias Palm-Jensen från Farfar berättade att webbstrategier hos företag nästan alltid saknas. Vi fick sedan bland annat se exempel på reklamkampanjer Farfar genomfört för t.ex. Nokia och Diesel.
 
Stina Honkamaa från Carat berättade om de hetaste trenderna inom marknadsföring.

Det är här någonstans tankarna börjar vandra, har inte företag kommit hit eller längre?

Just 1993 fick jag i uppdrag av Margot Wallström att ”datorisera ett informationssystem” om internationalisering. Det blev en databas som distribuerades på CD-rom under några år innan den lades upp på Internet. 1999 lanserades sedan också communityn MyTellus. Riskkapitalisterna stod i kö och ville köpa innehållet. Vi avstod från att sälja och så småningom blev MyTellus en stödsajt till den nordiska tv-serien Cosmomind. Det är sju år sen och det hela gjordes av en ideell organisation. Det fanns en webbstrategi.

Med detta som bakgrund fick Matias Palm-Jensen senare frågan av mig om inte Nokia- och Dieselkampanjen i all sin briljans ”at the end of the day” är underhållande interaktiv reklam gjorda av en ”cool Stockholmsbyrå” (kampanjer får förstås gärna vara underhållande). Epitet cool Stockholmsbyrå var ett uttryck för det inifrån och ut perspektiv som fanns i de exempel som gavs.

Det är ju konsumenterna själva, de som lever, agerar och är varumärket i vardagen som företaget med hjälp av tekniken nu kan utgå ifrån. Varför gör de inte det oftare?

I Heidi-konceptet för Diesel berör Farfar det självklart genom t.ex. interaktionen som var möjlig under de fem dagarna kampanjen pågick men det är ett skapat scenario.

En kommunikationsstrategi där webb ingår ger idag företag chansen att fånga upp och interagera med det som sker där ute med deras varumärke.

Det riktigt spännande är när företag vågar släppa kontrollen och egentligen är det inte så svårt. Tekniken är bara ett stöd för det som ändå händer. Människor är sociala varelser och gillar att kommunicera samt dela upplevelser, insikter och idéer. Internet har gett oss en stark konsumentmakt och på kort tid förändrat det sätt vi kommunicerar med varandra, hittar vänner, utvärderar produkter och interagerar med varumärken som betyder något för oss. Vi tar inte passivt emot marknadsbudskap längre utan kan själv styra kommunikationen. Som företag gäller det att våga öppna upp för det här perspektivet.

Jag trodde man kommit mycket längre på 14 år. Hoppas att alla företag snart har kommunikationsplaner som innefattar en webbstrategi – det borde de ha så här dags.

Läs gärna mer från Omform hos Researcher eller en reflektion om vad som egentligen sades av Alter Ego.
Brit

Retorik är tråkigt

Oftast förknippas ordet retorik med vilseledande tomma ord från antingen någon politiker eller försäljare. Företeelsen, disciplinen, det akademiska ämnet eller vad man nu väljer att kalla det är något som anses vara spännande men inte speciellt ärligt. Men vad är egentligen retorik? Behöver det minimeras till att endast innebära presentationsteknik eller finns det mer som ryms i begreppet? Aristoteles definierade det som konsten att finna allt som kan övertyga. Vad innebär det då?

Ja, inte är det enbart vad man säger. Naturligtvis handlar det om hur man säger det, men likförbannat även varför eller i vilken form man säger det. Retorik är alltså inga knep som lurar in dig i någon fälla. Det handlar i första hand om förmågan att konkretisera och göra något lättillgängligt för den tänkta publiken.

Därför är det fattigt att endast förknippa retorik med talad kommunikation, då det i lika stor utsträckning handlar om text och andra uttrycksmedel som mode, musik och en himla massa varumärken i andra genrer. För du säger ju lika mycket, om inte ännu mer med vilken musik du spelar, vilka kläder du sätter på dig och vilken telefon eller dator du använder. Ja, egentligen även hur du står och går.

Retorik har i allra högsta grad alltid varit relevant för en kommunikatör. Men förmågan att använda termen till något annat än som en synonym för presentationsteknik är inte vanligt.

Att vara retorisk är inte att kunna övertala eller lura någon att göra något. Det handlar om att komma överens med sin publik och tillsammans bygga den tillitsskapande grund som krävs för att en lyckad dialog ska kunna uppstå. En dialog som mynnar ut i att båda parter står för samma sak.

Något att tänka på i tider då sociala medier blir en allt viktigare kommunikationskanal.

/Magnus

Hubb? Old world vs new world när K-G möter Zennström

K-G Bergström beskrivs på följande sätt på SVTs programsajt för ”Rakt på”: K-G Bergström är programledaren som ställer de raka frågorna och får de raka svaren. Med integritet och kunskap utfrågas varje vecka höstens huvudpersoner.

Dialog ur gårdagens program av Rakt på mellan Niklas Zennström och K-G Bergström.

K-G Bergström: Hur kommer det sig att du flyttade i London?

Niklas Zennström: Det var när vi startade Skype….vi ville göra Skype till ett internationellt företag. Vi ville vara kvar i Europa, vi tyckte nog London var den internationella hubben…

K-G Bergström avbryter: Förlåt vad är hubb för något?

Niklas Zennström: Hubb, alltså navet, alla affärsmän som åker igenom London, det finns pengar i London, möjligheten att göra affärer.

Ingen kan veta allt, men hubb är ändå ett nyckelord som dels kunde förstås av sammanhanget dels ofta används metaforiskt även i andra sammanhang.

Det var verkligen ett möte mellan två världar.

Brit

En ögonbindel och en stinkande soppåse

Sitter med en ögonbindel över ögonen. Mannen bredvid mig har också en ögonbindel på sig och vi sitter där med våra händer utsträckta framför oss och väntar på något vi ska lukta på.

-Är du kvar, undrar han efter en stund när inget händer. -Jodå säger jag och passar på att berätta historien om McDonalds förpackningar medan vi väntar. Det är en absurd känsla att sitta med en ögonbindel bredvid någon man nyss haft ett seriöst samtal med och nu prata rakt ut i luften. Man känner sig oskyddad och naken, iakttagen trots att jag vet att alla andra runt mig också har en ögonbindel på sig.

Vi är båda på ett seminariepass som handlar om hur viktigt det är att använda alla sinnen i marknadsföringen. Föredragshållare är holländska Birgit Laemers som kallar sig själv ”Sense Experience Consultant”. Om det inte var så att jag befann mig på Livsmedelsdagarna, hade jag kanske gjort helt andra associationer typ Red Light District ”Sense experience consultant” . . . men Birgit kommer från reklambyrån Vibes & Senses vars underfundiga tagline är ”Making sense of brands . . .”

Birgit uppmanar oss att bli bättre på att skapa minnen hos konsumenter genom att använda alla sinnen och menar att alla företag i framtiden måste ha en tydlig strategi för detta. Med Martin Lindström som förebild ger hon oss en mängd exempel som t.ex. det klassiska, tunga bildörrsklicket, den där lukten av ny bil som alla bilköpare letar efter. Helt enkelt vill hon inspirera oss att oftare försöka skapa helhetsupplevelser som inkluderar t.ex. ljud, lukt och känsel.

Vad det var då vi fick i våra händer när vi satt där som blinda möss? Jo en servett som vi skulle lukta på. Den doftade tungt, sött och puderaktigt, som en nytvättad babystjärt som tvättats med en parfymerad våtservett. Det visade sig vara Old Spice, herrparfymen. Den har försökt relanseras som en cool doft för unga män, men eftersom de missat att uppdatera själva doften har den tydligen floppat helt. Vikten av att alla delar sänder ut samma signaler var Birgits huvudpoäng här.

Ett annat exempel som gavs för hur man vara kreativ, våga tänka i nya banor var: designade soppåsar, med lite blommor på soppåsarna blir kanske ett skitigt jobb lite roligare . . . Vi fick se bilder på sådana designade soppåsar och sedan även lukta på några parfymerade soppåsar som skickades runt. De stinkande oanvända soppåsarna med doften Sea breeze skulle föra tankarna till havet. Efter att nyss ha talat om hållbar utveckling, miljö och klimatfrågor känns just dessa soppåsar oerhört onödiga.

-Sopor kan få lukta skit, säger mannen bredvid mig bestämt och det kan man verkligen hålla med om.

Stinkande soppåsar. Innan soporna ens kommit in i påsen. Ibland blir det verkligen övertydligt att det är vi människor själva som driver oss mot en allt mindre hållbar utveckling.

/Brit

Nyckelhål, svanar och sigill . . . och nu CO2-ekv?

Livsmedelsdagarna arrangerades av Livsmedelsföreningen i slutet av förra veckan. Årets tema var Klimatmat – för en hållbar utveckling.

Bland annat diskuterades för- och nackdelar med den kommande tilläggsmärkningen för klimat  som Krav och Sigill planerar lansera i maj 2008. Den är tänkt som ett stöd för konsumenter för att kunna välja den produkt som haft minst klimatpåverkan. Undersökningar  visar att 73 procent av svenska konsumenter alltid eller ofta skulle välja klimatmärka matvaror om det var möjligt.

Klimatmärkningen kommer att omfatta även transporter och blir en tilläggsmärkning till de andra certifieringssystemen som ställer miljökrav. Hur märkningen ska se ut är oklart men så snart man kommit upp i cirka 200 varor tror man att den kan lanseras.

Johan Ununger från Saltå Kvarn å sin sida menar att detta blir en alltför stor pedagogisk uppgift i relation till kunder om den ska vara verkningsfull. Bland annat för att det är så komplicerade samband mellan klimatet och maten. Växthusgaserna inom livsmedelsindustrin är ju inte bara koldioxid utan även metan och lustgas. Till exempel blir potatis, med den planerade klimatmärkningen, ett bättre alternativ än en liter mjölk. Men potatisen är ett sämre alternativ om man adderar tillagningsprocessens klimatpåverkan. Tar man inte med konsumentens tillagning så missar man en viktig del, det blir ju bara halva svaret och det konsumenten behöver är kanske just en helhetsbild.
 
Efter de här dagarna är det ännu tydligare hur stor livsmedelskedjans klimatpåverkan är. Klimatpåverkan och miljöfrågor är kärnkompetenser för de här företagen och inget de ägnar sig åt för att det råkar vara en het fråga överallt just nu. Många inom branschen har aktivt arbetat med de här frågorna i 30 år, men aktörerna är många och ansvaret stort. Livsmedelsbranschen svarar för 25% av växthusgaserna och 20% av energiförbrukningen.

Det är också här vi konsumenter enkelt kan bidra genom våra egna val i vardagen. Konsumentmaktens kraft är stor, vi kan själva bidra till minskningen av växthusgaser genom vad vi väljer att stoppa i munnen.

Brit

Dylans ultimata 60-talist applikation för Facebook

Dylan i Facebook

Dylans kommande Greatest hits album marknadsförs bl.a. med hjälp av en Facebook-applikation där Bob Dylan´s klassiska video med skyltarna han slänger ifrån sig/bläddrar igenom kan utrustas med egna budskap. I applikationen skriver man in sitt egna budskap och sen står Dylan där och bläddrar snällt fram till det du vill säga.

Gör mig glad. Nya uttryckssätt i mötet med kult från anno dazumal.

Som om Facebook inte redan omfamnat många i den äldre generationen. Nu blir det kärlek för alltid för dem. Klockrent Sony BMG.

Brit

september 2007