Välgörenhets- organisationer kan sociala medier

Tidigare Medarbetare 19 november, 2007
Kategorier:
Blogg, Sociala medier

Sociala medier kan förstås vara ett effektivt sätt för organisationer att sprida budskapet om sin mission och för att nå de egna medlemmarna. Men gör de det?

En studie har gjorts av Center for Marketing Research vid University of Massachusettes Dartmouth om välgörenhetsorganisationers användning av social medier.

200 av de största amerikanska donationsbaserade organisationerna har frågats ut om deras webb 2.0 strategi. Forbes lista som studien utgått ifrån innefattar organisationer som t.ex. Röda Korset, Frälsningsarmén och WWF.

Det visar sig att organisationerna använder sig av sociala medier mer än vad t.ex. amerikanska företag och universitet gör.

  • 75 procent använder bloggar, podcasts, meddelandefunktioner, sociala nätverk, videobloggar och wikis.
  • Mer än 1/3 har egna bloggar.
  • 46 procent av organisationerna anger att sociala medier är en viktig del i deras bidragsstrategi. Inte så mycket för att de får in bidrag via de sociala medierna utan för att de därmed kan stärka sina varumärken och öka kommunikationen med medlemmarna.

Hur ser det ut om vi jämför med svenska organisationer? Min egen erfarenhet är att man inom organisationsvärlden tidigt sett fördelarna med nätet, kanske framförallt för kommunikationen med medlemmarna.

Tar en snabbtitt på svenska WWF, Röda Korset och Frälsningarmén.

Röda Korsets hemsida har en video om hur organisationen bildades (tecknad) och erbjuder bland annat en on-line butik där du t.ex. kan köpa kramar av Lars Berghagen via mobilen.

WWF visar t.ex. filmklipp ur filmen ”Mat som skövlar” och lite interaktiva spel. Det finns mycket information men väldigt lite användargenererat innehåll. Förvånande eftersom WWF internationellt sett har använt sociala medier i stor utsträckning t.ex. i Kanada för att skapa engagemang i samband med klimatkampanjer.

Frälsningarmen överraskar dock med undersidan Blod & Eld (!) där det bloggas friskt. Blod & Eld sägs fungera som en samlingsplats på nätet för medlemmar och nyfikna.

Kommunikationsmöjligheter med engagerade eldsjälar borde vara lika självklart som faktabaserad information om verksamheten. Varför tar inte alla tillfället i akt att med egna ord, via en blogg eller annat, berätta om sina upplevelser och det arbete som utförs. För att ge en bild av hur vardagen och behoven ser ut samt för att öppna för dialog och välkomna mig som visat intresse för det de gör.

Å andra sidan när man t.ex. är inne på Röda Korsets hemsida och läser om katastrofer över hela världen som de arbetar med så känns önskan om en blogg eller annat användargenererat innehåll extremt fånig i sammanhanget. Faktiskt.  Men det gör å andra sidan de digitala kramarna också. Det är med andra ord en hårfin balansgång för organisationerna.

Vad som är viktigast i livet blir uppenbart. Att det finns massor av människor i världen som inte kan sitta här och välfärdsblogga om t.ex. sociala medier är också lika uppenbart.

Men ändå – kommunikation är ett så verkningsfullt redskap. Via egna upplevelser blir andras verklighet också vår. Det kan skapa engagemang och förändringsvilja. Krafter ideella organisationer behöver för att kunna förändra.

/Brit