PR-konsulter och trovärdigheten

Tidigare Medarbetare 14 december, 2007
Kategorier:
Blogg, Omvärldskoll, PR och kommunikation, Reflektioner

Dagens Media undrar om inte Marie Söderqvists sitter på två stolar när hon i veckans krönika i Expressen skriver om köttindustrin samtidigt som det finns kopplingar till köttindustrin både hos United Minds och deras ägare.
 
Marie har onekligen en vinkel i debatten om kött som skiljer sig starkt från den rådande efter Uppdrag Gransknings program. Hon skriver att de uthängda ICA-handlarna gjort rätt eftersom de tagit vara på fullt ätbart kött och vill hellre fokusera debatten på att livsmedelslagstiftningen har alldeles för hårda gränser och strikt datummärkning. Hon menar också att den rigida datummärkningen leder till att mat för miljoner måste slängas bort eftersom några timmar avgör allt.
 
Det är självklart att det vore mer i linje med en hållbar utveckling om ICA beräknade åtgången bättre så att det inte blir hundratals kilo kött kvar vid stängningsdags som måste slängas.
 
Men debatten som Uppdrag Granskning startade handlar inte alls om det.
 
Det handlar om att fyra ledande butiker i landets största livsmedelskedja systematiskt fört sina kunder bakom ljuset. Att kött som hamnat på ett smutsigt golv plockas upp, förpackas och säljs. Att det sätt kött hanterades i dessa butiker är ett brott mot gällande lagstiftning och missbruk av upparbetat förtroende av de kunder som valt ICA. Att det är lurendrejeri att packa om, ändra tillverknings- och förbrukningsdatum samtidigt som man tar fullt betalt för ”nymald köttfärs”.
 
De allra, allra flesta som varit konsumenter någon gång har blivit upprörda av detta.
 
Är det en slump att just Marie Söderqvist lyfter fram perspektiv i debatten som handlar om annat än att sälja gammal köttfärs som nymald?
 
PR-konsulter kan självklart kommentera än det ena än det andra men av samma skäl som alla de kunder PR-byråer har uppmanas transparens så bör man själv kunna genomlysas.  I föreningen Precis normer formuleras detta på följande vis:
 
”Ett PR-konsultföretag har inte någon allmän skyldighet att för utanförstående berätta om sina uppdragsgivare eller uppdragens art. I en aktiv kontakt med tredje part då syftet är att påverka denna tredje part – till exempel en journalist eller en beslutsfattare – bör dock PR-konsultföretaget vid anmodan redovisa vem uppdragsgivaren är.”
 
Det finns självklart alltid en mängd svåra avvägningar att göra. Men nog är det så att alla vinner på att synliggöra vem man företräder. Det handlar om att vara genuin i allt man gör. Det bygger trovärdighet och visar framför allt respekt för både dem man företräder och dem man riktar sin kommunikation åt. Vare sig man ges möjlighet att yttra sig i krönikor, intervjuer, möten, föreläsningar eller tv-soffor.
 
I köttfärsdebatten har de aktörer som har intressen i att förändra den stränga livsmedelslagen många planhalvor att spela på. Att låta PR-konsulter bära fram dessa uppdrag i sina roller som ”fria tyckare och krönikörer” utan att låta mottagarna veta vem man företräder gör att man närmar sig gränser som mår bra av att diskuteras. Värt att poängtera är att jag inte tror att United Minds eller ägarnas kunder har gett Marie i uppdrag att föra fram sin åsikter på detta sätt. Men kunder och deras perspektiv lever man med 24 timmar om dygnet.
                                   
Precis definierar PR-byråer som:
”PR-konsultföretag kallas de företag som arbetar med kommunikation syftande till påverkan riktat mot många publiker, innanför såväl som utanför en organisation, och där ett viktigt medel är publicitet i massmedier.”
 
Kommunikationen handlar alltså här om påverkan. Effektiv framgångsrik påverkan idag sker med genomlysning. Allt annat slår tillbaka – förr eller senare.
En stol är bäst med andra ord. Då blir man genuin.
 
/Brit