Ett problem med det svenska partisystemet är att det är betydligt mindre flexibelt och personorienterat än såväl det amerikanska som exempelvis det finska där det varit val i helgen.

Jag kan se framför mig att engagemanget inför allmänna val kan komma att bli alltmer inriktat på att man vill stödja vissa kandidater och/eller frågeställningar. Alltså inte ”hela paketet”.

Samtidigt behövs det forum för diskussioner om långsiktiga, idébaserade frågeställningar – något som partierna har varit men alltmer tappat. Kanske en uppsjö av olika slags tankesmedjor?

Kapabla? Ja, det är den stora frågan. Trots ett kraftigt minskat medlemstal så har inte partierna börjat agera. Frågan är vilken väckarklocka som ska larma för att de ska vakna och inse att utvecklingen håller på att springa ifrån dem. Jag är i grunden optimist och tror att det kommer att ske en förändring men hittills har det varit tyst. Kanske är Obamas framgångar den inspiration som de politiska partierna behöver för att förändra sig.

Jag tror inte det är antingen eller engagemanget 2.0 kommer växa fram parallellt utanför de politiska partierna vilket kanske också kommer fungera som inspiration för dem.

Men det är ju bara min analys – vad vet jag…

Björn