Twitter för en pr-konsult

När jag nu ändå tagit en folkbildande ansats i debatten runt Twitter visar jag här vad denna skattkista kan vara. Testar själv konstant vad man kan göra och vill försöka förklara varför jag anser att Twitter gör mig till en bättre kommunikationskonsult. Sen ersätter det självklart inte  allt annat – varken för mig i jobbet som arbetsredskap eller för mina uppdragsgivare som plattform för kommunikation.

Sammanställde en lista häromdagen för Dagens Media med ”heta” twittrande journalister som alternativ till den de publicerat. I Dagens Media-lista var ”flest följare” huvudkriteriet för att vara ”het”. De andra dimensionerna av vad Twitter kan vara vid sidan av en pushkanal att pumpa ut sina budskap lyftes inte fram. Inget om dialogen som Twitter också bygger på. Inget om vilket briljant omvärldsbevakningsverktyg det är – i realtid.

Jag förstår att kritiska eller tveksamma branschkollegor inte ser relevansen i att följa t.ex. Annika Lantz megafåneri eller Jan Helins tystnad. Sen handlar Twitter  för mig också om att, till största del, följa andra personer än journalister. Relevanta kategorier för en kommunikationskonsult som vill börja med Twitter är till exempel:

  1. Journalister
  2. Politiker
  3. Företag
  4. Reklam, PR & sociala medieprofiler
  5. Kunskapsnav

Twitter handlar om att bredda din syn på vilka källor som är relevanta för den kunskap du behöver för att ge dina uppdragsgivare det bästa stödet i deras kommunikativa utmaningar. Här finner vi i realtid de mest uppdaterade, dagsaktuella och nya perspektiv som behövs för att hantera deras verklighet och deras kommande utmaningar på bästa möjliga sätt. Men inte bara där. Förstås.

Sociala medier förändrar radikalt spelplanen för många av oss inklusive våra uppdragsgivare. På Twitter synliggörs delar av detta. Just nu. Och det är de riktigt intressanta aspekterna av tjänsten.

Gör också gärna sökningar på viktiga ord för de uppdragsgivare ni har och se vad ni finner eller läs Forbes 21 Twitter-tips om ni fortfarande är tveksamma.

Ordnar era uppdragsgivare events eller kongresser så bör ni kunna hjälpa dem i beslutet runt och implementering av t.ex. backchannels under själva genomförandet. Det är inte givet att eventfirman ni anlitar har koll på det idag. För att kunna ge ett bra stöd i det läget måste man också förstå hur det används. Ofta genom att först ha provat själv. Internt rekommenderar vi företag att använda den interna mikrobloggstjänsten Yammer för att förstå dynamiken i mikrobloggandet. Det blir då en erfarenhet att relatera till för alla anställda trots att man inte är involverad i de delar av t.ex. företagets kundtjänst som distribueras till Twitter.

Så om du är nyfiken på Twitter öppna ett konto, läs Mikael Zackrissons introduktionspost Twitter for dummies och följ personer du tycker är intressanta. Mitt twitterflöde är en ström av kunskap bestående av flera hundra smarta personer.

Sen är Twitter inte lösningen på allt. Och … det handlar inte om en tjänst. Det handlar om ett nytt förhållningssätt till sin omgivning. Aldrig om enstaka tjänster.

1. JOURNALISTER

Idag bör en kommunikationskonsult känna till vilka av uppdragsgivarens nyckeljournalister som finns på Twitter. Medieutvecklingen och hur det påverkar våra uppdragsgivare är centralt för oss i vårt arbete. Det är ignorant att inte intressera sig för det. En hel del av den realtidskonversation som sker runt dessa frågor missar man om man inte deltar.

Följ därför t.ex. journalister på Twitter som driver på och är viktiga i den utveckling som sker i mediehusen idag. På Twitter ger de insyn i sina redaktionella utmaningar, traditionella mediers utveckling i stort och bjuder på så mycket kunskap och efterfrågar dialog.

Följ också hur journalister förändrar sitt arbetssätt genom Twitter. Alltifrån den realtidsinblick som ges under tillblivelsen av ett reportage till hur de framför ögonen på oss etablerar direktkontakt med företag eller tydligt efterfrågar personer att intervjua … Det här måste vi självklart förstå, se och hantera. Tänk er en twittrande reporter från en av dina uppdragsgivares stora händelser. Är det flödet helt irrelevant? Självklart inte. Det betyder ju dock inte att alla medierelationer kommer att ske via Twitter.

Det är inte antingen eller utan både och. Företagen kan idag via sin närvaro i de sociala medierna lika gärna få redaktionellt utrymme via en tweet. Det vill säga tweeten hade inte det i syfte – företaget konverserar och saker kan snappas upp precis såsom de bästa nyheterna alltid kunnat snappas upp av den vaksamme journalisten.

Och nej Fredrik Svedjetun det som twittras från företag är oftast inte (eller ska inte eftersom så få finns där än) vara regisserat eller kommunicerat för att en konsult håller i en taktpinne. Här missas hela huvudpoängen runt sociala medielogiken: transparens, autenticitet, personlig närvaro och dialog.

Och precis detta är en av branschens viktigaste frågor vad gäller sociala medier  – hur man säkerställer att det inte blir en marknadsplats för kampanjbudskap regisserade av konsulter eller marknadschefen. Om vi inte driver på och debatterar dessa aspekter kommer vi t.e.x se en urvattnad företagsbloggosfär skriven av konsulter. Värdelöst. Ointressant. Och inget jag vill se automatgenererat till Twitter. Lika ointressant som regisserade tweets. Ingen kommer att ha nytta av dem.

Men låt mig förklara varför jag följer bl.a. dessa journalister:

@kingsasanden – Kinga Sanden, utrikesredaktör Sydsvenska Dagbladet, nominerats till Stora Journalistpriset i klassen Årets förnyare för sitt sätt att använda Twitter under sina utrikesreportage. Den här nomineringen säger allt om vad Kinga provat i sin yrkesutveckling samt vad journalister och Twitter kan handla om: ”För att hon i realtid med hjälp av Twitter hittar svåråtkomliga källor och information i utrikesjournalistiken och vidgar världen för läsarna.”

@tinla – Tina Lagerström, Nyhetschef Länstidningen Södertälje, visar vad man kan göra i relation till sina läsare som twittrande nyhetschef och fångar även upp artikeluppslag via Twitter.

@mjsvdMartin Jönsson, redaktionschef Svenska Dagbladet, en av de viktigaste personerna för den svenska medieutvecklingen och en av de stora inspirationskällorna de senaste två åren för mig. Han gör det enkelt och självklart.

@niklasorreniusNiklas Orrenius, journalist, Sydsvenska Dagbladet, visade med sitt rapporterande på SDs landsmöte hur twittrande under möten och konferenser skall göras för att skapa kännedom om det som händer även utanför möteslokalerna.

@matsknutson Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator, Rapport. Värdet av att följa vad och hur han rapporter under till exempel Folkpartiets landsmöte talar för sig självt för en kommunikationskonsult. Sen får vi se om han upptäcker att det finns en massa människor som pratar med honom också.

@anettenovak – Anette Novak, chefredaktör Norran, det utvecklingsarbete som sker av Norran får vi ta del av i Anettes twitterflöde och ofta tillsammans med bra lästips särskilt vad gäller dagspressens utveckling.

@andersmi – Anders Mildner, kolumnist Svenska Dagbladet och verksam vid Media Mötesplats Malmö. Tror Anders är en av de som gör saker idag som kommer att vara viktiga även om 10 år.

Så här skulle jag kunna hålla på och räkna upp minst 30-50 journalister till några av dem fanns ju med här också. Se också Niclas Strandhs twitterlista för journalister samt Makthavare.se som har tre bra listor: journalister, ledarskribenter och deras egen redaktion.

2. POLITIKER

Självklart bör en kommunikationskonsult bevaka och känna till vilka av de beslutsfattare etc som är viktiga för uppdragsgivaren som finns på Twitter. Följ dem och se vilka frågor som är aktuella för dem – i realtid – och inte bara det som de på pappret sagt sig vara engagerade i. Exempel är Göran Hägglund, Gudryn Schyman, Maria Ferm, Kent Persson, Anna Troberg eller Johan Ulvenlöv. Personligen gillar jag, vid sidan av Gudryn alla dessa engagerade, kämpande lokalpolitiker som finns på Twitter som ger mig inblick i deras vardag.

Fler twittrande politiker hittas via Niclas Strandhs politikerlista eller genom Twixdagen.

Uppdatering 14:16 25 november: Ett bra sätt att hitta just lokalpolitiker är att använda sig av Martin Lindvalls wiki över heltids- och deltidspolitiker som verkar i riksdag, kommun och landsting – det vill säga riksdagsledamöter, region- och landstingsråd samt kommunal- och oppositionsråd. Wikin omfattar alltså inte de tiotusentals fritidspolitiker som uppbär sin huvudsakliga inkomst från arbete utanför politiken. Dessutom är Martin själv absolut värd att följa på twitter! Han är tidigare pr-konsult med grym koll på sociala medier nu arbetar han på Fastighetsägarna och det ska bli spännande att se vad som händer där.

3. FÖRETAG/ORGANISATIONER

Idag bör en kommunikationskonskult hjälpa sina uppdragsgivare att ta klivet ut i det nya medielandskapet och planera det i en sociala mediestrategi. Stötta uppdragsgivaren i att inte primärt se det som en kanal för ännu några kortsiktiga kampanjer. Visa på nya sätt att mäta. Helt enkelt hjälpa dem att börja distribuera sin närvaro. För de vill och det är förstås de som ska finnas på t.ex. Twitter och diskutera de för dem angelägna frågorna. Inte vi konsulter.

Men för att kunna hjälpa dem måste även vi lära oss förstå sociala medielogiken i grunden. Inte låta vår egen syn på sociala medier styra de råd vi ger uppdragsgivaren. De egna medievalen har ju aldrig någonsin styrt medievalen. Och vi måste framför allt våga se våra nya roller.

Se denna sammanställning av några företag som finns på Twitter  eller botanisera bland den ‘caselista’ på Twitter som Niclas Strandh lagt upp.

4. REKLAM/PR & SOCIALA MEDIEPROFILER

För att öka sin egen kompetens om den utveckling vår bransch står inför finns det ett stort antal yrkesverksamma konsulter som delar med sig av sina erfarenheter och sin kompetens i fantastiska bloggar. Många av dem är också aktiva och generösa med sina reflektioner på Twitter. Det handlar om reklam, pr, kommunikation, SEO och mätning i en härlig mix.

Några självklara att följa är: Niclas Strandh, Johan Ronnestam, Nikke Lindqvist,  Hans Kullin, Jerry Silfwer, Judith Wolst, Annika Lidne och Micco Grönholm.

För fler att följa inom det här området se gärna Peter Wirheds lista över svenska sociala medieprofiler 

5. KUNSKAPSNAV

Joakim Jardenberg får representera en alldeles egen kategori…för sitt engagemang och arbete med att driva på verksamheter som inte ser hur nätet påverkar deras verksamhet  – be it myndigheter eller traditionella medieaktörer. Den typen av kunskapsnav som Jocke representerar finns inom alla branscher och många av dem finns på Twitter. För mig personligen är Jocke definitivt en av de stora som betyder något. Vi behöver människor som vågar något.

Dessutom följer här två andra poster där jag puffar mer personligt för några av mina följare, del 1 finns här och del 2 här.

Hoppas det inspirerat mer än avskräckt och addera gärna dina favoritexempel på Twitters styrka eller personer du gärna vill tipsa andra om att följa!

/Brit Stakston

Twitter som arbetsförmedling #nyttjobb

I veckan RT:ade jag säkert ett 10-tal jobbtillfällen dvs skickade vidare meddelanden, tweets från mina följare som sökte personal. När jag RT:ar når det potentiellt sett 1 800 nya läsare*.

föreslog jag en hashtag för detta och nu verkar #nyttjobb användas regelbundet. Helt fantastiskt vad som hänt här på två dagar. Arbetsförmedlingen blir omkörda! Eller kan använda #nyttjobb för att snabbt få ut sina lediga tjänster också. Hashtagen #nyttjobb kan vara en mötesplats för de som söker nytt jobb likväl för de som de har ett nytt jobb att erbjuda. I realtid.

En hashtag är det ord man gemensamt väljer att använda i de tweets eller postningar man gör via twitter med prefixet #. Hashtags kan används under en kortare eller längre period. Den gemensamma märkningen av varje inlägg gör det dels lätt att följa alla tweets som görs i realtid dels blir de också sökbara och lätta att hitta även senare. En stor fördel är förstås att man ser allas inlägg, det vill säga även de man inte följer. Använda hashtags hittar du här.

Det finns massor av fantastiska exempel på hur jobb och jobbsökande hittat varandra via de sociala medierna. Har du ett favoritexempel du vill nämna här så gör gärna det! Så vi visar hur nätverkande med hjälp av ny teknik leder till fantastiska saker.

Och glöm nu inte att nästa gång du söker jobb eller behöver rekrytera använda #nyttjobb. Gör en tweet märkt med #nyttjobb och puffa för rekryteringsinformationen genom att lägga in en länk.  Ni kan ju också be läsare  skicka er ett direktmeddelande (då måste ni dock följa varandra redan).

Jag lovar ni kommer snabbt få respons, det vet jag från säker källa!

/Brit Stakston

*Exakt hur många man når via en RT någon beror förstås på hur många som ser den överhuvudtaget och hur många följare som överlappar personerna emellan. Den av t.ex. mina följare som skickar ut en tweet har ju säkerligen ett antal gemensamma följare med mig. Men inte alla dock så det når snabbt ut bredare än inom det egna nätverket.

Skrev för övrigt igår om att det är ignorant att inte använda Twitter som kommunikationskonsult år 2009.

BEFRIAD ZON: Ignorant att inte använda Twitter 2009

Gårdagens artiklar i Dagens Media om Twitter ger en intressant bild av kommunikationsbranschens olika syn på mikrobloggandet. Att jag överhuvudtaget engagerar mig handlar om en frustration och besvikelse över att så mycket kopplat till sociala medier trivialiseras. Bakgrunden är dessa artiklar i Dagens Media igår:

Tjitter, chatter och twitter, artikel om 20 byråchefer och deras närvaro i de sociala medierna. Där bland annat Petronella Panérus vd på Scholz & Friends säger:

”Twitter är överflödigt, informationen är inte jätterelevant och inte så intressant heller. Den informationen jag behöver får jag på annat sätt. Facebook gick jag ur för att det tog för mycket tid och uppmärksamhet.”

Twitters 15 hetaste journalistprofiler, ”kartläggning” om vilka 15 journalister som har mest följare:

På Twitter är formeln för att mäta status enkel. Ju fler personer som följer dig, och ju färre du själv följer, desto bättre och viktigare är du.

Köksveckan: Alex Schulman, Jag MÅSTE vara med på listan. Erik Westerberg förklarar att Twitterlistan bara var ett experiment.

Jag visste att listan skulle bli sågad, hånad och ifrågasatt. Jag gjorde den mest som ett realtidsexperiment över hur de sociala medierna fungerar.

Och fortsätter:

Att artikeln är mest läst i dag på Dagensmedia.se säger också något hur den har lyckats engagera Sveriges alla sociala medier-kramare. Den visar hur lätt det är att skapa en mob på Twitter.

Den visar även på hur stort och blodigt allvar maktspelarna i de sociala medierna tar de traditionella mediernas innehåll. Alla behöver vi något att prata om. Det gällde på Hylands tid – och det gäller nu.

Fortfarande sätter de traditionella medierna agendan i Sverige.

Jag tyckte till om de första artiklarna och fick sedan chansen att sätta samman en alternativ lista och baserade den på input från andra som också reagerat, allt samlat under hashtagen #hotjourn.

Dagens Media kan bli kommunikationsbranschens viktigaste tidning och vill vara en affärstidning om marknadsföring och medieval. Vår bransch har de två senaste åren genomgått enorma förvandlingar.

  • Även våra roller har till stora delar förändrats.
  • Även vi utmanas över att inte ha ”kontroll” över alla leden i kommunikationen.
  • Även vi utmanas av att journalistens roll förändrats.
  • Även vi utmanas av att kontakten mellan journalist och företag sker rakt framför ögonen på oss och inte via oss längre. Även vi har fått lära oss massor av nya saker.

Jag värjer mig för hur man ofta rent pedagogiskt beskriver de här nya kommunikationsverktygen, som är så oerhört viktiga för oss i vår yrkesutövning och för våra uppdragsgivare. Jag ogillar att man är rädd för det nya. Jag ogillar när man trivialiserar för att man inte satt sig in i saker. Jag tycker det är synd att företagen inte ges chansen att veta vad som händer och hur det påverkar dem. Jag bekymrar mig över en bransch där många fortfarande inte vill ta till sig en stor del av det nya medielandskapet. Att många inte tycker de behöver förstå för att de själva inte använder t.ex. Facebook. Sen när baserar vi vår rådgivning till våra kunder på de egna medievalen?

Det finns en pedagogisk uppgift inför det nya medielandskapet som är enorm. Den rollen ser jag vore naturligt att även Dagens Media tar på sig sin del av. Det faktum att det finns branschkollegor som inte läser bloggar, som inte tycker de behöver använda sig av Twitter för att det inte är intressant och relevant är ju en än viktigare fråga att bevaka än att driva tesen ”fortfarande sätter traditionella medier agendan i Sverige”. De parallella processerna som sker när dessa nya kommunikationsverktyg till stora delar förändrar våra arbetssätt är ju oerhört intressanta att analysera.

Jag vågar påstå att en kommunikationskonsult som år 2009 inte anser sig behöva förstå eller använda t.ex. Twitter är lika trovärdig som en kommunikationskonsult som säger ”jag läser inte DN-debatt, SVD eller ser på Rapport” eller ”jag tänker inte använda e-post, jag klarar mig utan det”. Det baseras på ignorans eller okunskap. De ignoranta kan vi kanske inte göra så mycket åt. Men det finns väldigt många i branschen som helt enkelt inte hunnit med att förstå, fått chansen att prova på eller riktigt sett nyttan med det i relation till sitt gamla sätt att arbeta. Så var det när e-posten kom också. Nya verktyg att hantera sin omvärld med.

Sociala medier är kommunikation. Men det är kommunikation som bärs fram av nya verktyg vilket innebär att:

  1. det finns en inlärningskurva som måste adresseras och är viktig för branschen att hantera
  2. det handlar inte om ålder – det är ett förhållningssätt
  3. det förändrar våra roller som kommunikationskonsulter
  4. det förändrar våra uppdragsgivares vardag
  5. det förändrar faktiskt vem som sätter agendan – traditionella medier tillsammans med …. alla som använder sig av sin publicistiska plattform

Scoopet ligger inte i att vi ”socialamediekramare” reagerar på en kartläggning som missar kärnan i vad Twitter handlar om. Jag reagerar för att den fulla potentialen inte blir förklarad på ett relevant sätt för en bransch som till vissa delar ännu inte förstått sociala medier.

Scoopet ligger i att t.ex. @tinla som Nyhetschef på Länstidningen i Södertälje hittar sina artikelidéer även via Twitter och hur det sker mitt framför ögonen på oss kommunikationskonsulter. Varje dag finns det exempel på hur kontakt mellan journalist och företag sker helt spontant och leder till redaktionellt utrymme. Relevant är att fundera över hur det påverkar vår bransch och inte ta fram exempel som förlöjligar de nya sätten att kommunicera.

Scoopet ligger också i att det finns ett stort antal konsulter i branschen som inte kan ge sina uppdragsgivare tillräckligt bra råd i det nya medielandskapet. Vissa kan det inte för de inte hunnit sätta sig in i det och andra anser att de inte behöver lära sig det. För den enskilde konsulten ger t.ex. Twitter ett horisontellt oändligt kunskapsflöde som är till stor nytta för varje konsult intresserad av sin omvärld. Utanför de vanliga källorna för omvärldsbevakning. Sanningen är den att sociala medier så radikalt förändrar våra egna och våra uppdragsgivares möjlighet att kommunicera med sina målgrupper. Den kommande affären ligger i varje företags förmåga att lyssna på sin omvärld och förstå deras behov. Jag blir också bekymrad av det stora kunskapsglappet som ibland blir så tydligt.

Där Dagens Media finns några relevanta spår att jobba med i branschens affärstidning som jag ser framemot att läsa! Och jag kan försäkra, jag hade reagerat även om låt säga Mindpark eller Makthavare.se hade gjort den första listan*. Reaktionen hade inget med den publicistiska plattformen att göra. Innehållet är det relevanta och fick mig att reagera!

/Brit Stakston

* Ja det skulle förstås aldrig hänt! Men ni vet vad jag ville försöka säga : ) 

P.S. Joakim Jardenberg funderar över Dagens Medias rubrikändring från ”Sydsvenskan har Twitters hetaste journalister” till ”Här är Stakstons egen Twitterlista”. För läsaren är nog onekligen den första rubriken mer relevant, plus att Sydsvenskan verkligen har ”heta twittrare” vilket förtjänar att lyftas fram! Fast jag ska nog göra min helt personliga lista också. Coming in a blog close to you soon!

JMW-talkshow om kultur och sociala medier

JMW-talkshow den 18 november var ett trevligt samtal med Britta Blomberg från Cirkus Cirkör och Mona Wallin från Dramaten. Vi samtalar om utmaningar och fördelar med sociala medier i kultursektorn. Hur ser utmaningarna ut för Dramaten som mer konservativ i jämförelse med Cirkus Cirkör vars besökare, generellt sett, är mycket aktiva på nätet redan. Kommer vi få se sista-minuten biljetter från Dramaten via deras twitterflöde? Eller kan vi få se hur föreställningarnas innehåll påverkas av feedback inkommen från nätet?

Yesch III – vi är nominerade

Det var en viss besvikelse som infann sig på gårdagens Spinngala när projektet Maoglasögon inte belönades. Grattis till vinnarna!

Men som ett litet plåster på såren blev Maoglasögon nominerade i den prestigefyllda kommunikationstävlingen Eurobest. Den 25 – 27 november är det dags för prisutdelning i Amsterdam. Nu håller vi tummarna.

Björn Mellstrand

Uppdaterat 26 november 2009

Tyvärr blev inte Maoglasögon ”short-listade” i Eurobest.

Att mäta sociala medier en del av strategin

Fler och fler företag börjar att på ett strukturerat sätt arbeta med sociala medier. Att göra en sociala mediestrategi är det bästa sättet att strukturerat hantera ett företags närvaro i de sociala medierna.Vi på JMW arbetar konstant med alla delar av sociala medienärvaron – vi förstår vad det handlar om :) .

Första året blir det ofta ett dokument som skapas vid sidan av den redan existerande kommunikationsplanen och de policies som finns runt kommunikation. Framöver kommer däremot de sociala medieaspekterna vara en integrerad del av kommunikationsplaneringen.

En av de viktigaste sakerna – men också många gånger svåraste – är att mäta effekten. Rent praktiskt är det inte speciellt svårt, eftersom det är digitalt så går det att mäta på pricken – men det viktiga är att använda mätresultaten på rätt sätt.

Sociala medier är ett delvis annorlunda sätt att kommunicera för företag gentemot hur man gjort innan: det handlar om att konversera, att tydligare öppna upp sig vilket kan leda till kritik men också sina konsumenters uppmärksamhet – och ibland deras kärlek. Sociala medier har en logik som kräver mer av företagen. Än mer transparens. Än snabbare. Ännu mindre i kontroll.

Alltså måste vi titta på mätningen på sätt som tar tillvara de värden som skapas i de sociala medierna. Tyvärr tenderar just effektmätning av många ses på samma sätt när det gäller sociala medier som när det gäller traditionell marknadsföring: kvantitet och räckvidden inom en viss tidsperiod.

JMW tittar på både kvantitativa och kvalitativa nyckeltal och framförallt använda dessa för att de sociala medierna ska trimmas in bättre och på så sätt få mer av den effekt som eftersträvas. Vi använder ett stort antal monitoreringsverktyg för att på så sätt hitta ett trovärdigt ROI men då utifrån det som kallas Return of involvement snarare än ”investment”. Samtidigt är det klassiska ROI alltid närvarande: att involvera sig kostar tid och tid är en investering.

Mätningen är inte något som läggs till på slutet – mätningen tar sin början när man skriver sin sociala mediestrategi – för det du mäter är alltid de mål du sätter upp. Detta måste grunda sig på en solid målgruppsanalys liksom att sociala medier, som tidigare sagts, idag måste ses som en del av den övergripande kommunikationsstrategin. De bestämmer vilka mätmetoder som ska väga tyngst.

Vi jobbar med ett antal olika former för mätning: där kvantitativ och kvalitativ effekt adresseras – men för oss handlar det också om att analysera och låta mätetalen bli en del av förbättringsarbetet som vi gör tillsammans med kunderna.

Beroende på vilka mål som satts i början av sociala mediearbetet får vi fram ett antal indikatorer på vad som fungerar och vad som kan förändras, förbättras och ibland startas om. För att på så sätt tillsammans med vår kund kunna skapa ännu bättre närvaro, bättre delande av kunskap och insikter – och i slutänden öka effekten på investeringen i sociala medier.

Vi jobbar med olika modeller men viktigt är att fånga uppmärksamhet och engagemang – det ger en bra balanserad bild av hur företagets val att lägga tid och involvera sig i sociala medier betalar sig. Viktigt att plocka in så många vektorer som möjligt för att på så sätt arbeta fram relevanta resultat och analyser av effekten. Översiktligt så handlar det om att titta på besökare, besökarfrekvens, deras aktivitet, dialog, länkar och ranking. Men också interna effektbilder såsom leads, försäljningsförändringar respektive varumärkets perceptionsförändring. I vissa fall arbetar vi också utifrån balanced scorecard när målen bygger på ett antal uttalade målbilder, liksom ett par andra modeller – allt beroende på målen som är satta. I varje del handlar det om att se till att ha en startpunkt och sedan mäta kontinuerligt eftersom sociala medier inte är tidsbegränsat utan ett pågående arbete.

Det viktiga är att inse att varje individ som företaget får kontakt med via sociala medier, som företaget vågar börjar att konversera med, kommer att själv berätta om företaget – sociala medier har en viral del som aldrig egentligen kan mätas men kan indikeras.

För oavsett att mätning är både rolig och sociala medier är långsiktigt arbete. Precis som vilken relation som helst. Hur mäter du dina privata relationer?

Niclas Strandh

november 2009