Vilka grundvärden vill SJ förmedla i Twitter?

Tidigare Medarbetare 28 februari, 2010
Kategorier:
Blogg, Sociala medier, twitter

De ymniga snöfall som i år fått oss att misstänka att vi hamnat i Narnias magiska eviga vinterlandskap har varit synligt i twitterflödet också. Lika många tweets som snöflingor har det känts vissa dagar. Allt från väderrapporter, avsky för vintern, skidåkande, pulkaåkning, längtan efter sol och sen förstås en oändlig ström av tweets om tåg.  Inställda tåg, kalla tåg, tåg utan toalett, försenade tåg och även tweets när tågen är i tid. Det märks att Twitter nått ut till en bredare publik.

SJs twitterkonto är för mig ett exempel på ett twitterkonto som nu behöver ta en diskussion om vilka kärnbudskap man vill förmedla och den ton som twittrarna bör ha. Påminner mig en del om mina tankar runt Jan Helins twittrande för ett drygt år sedan, den posten avslutade jag med följande fråga:

”….och finns det kanske tillfällen där man måste skilja mellan person och sin roll?”

Visst det är bra att SJ finns på Twitter. Men ett företagskonto som så tydligt inte är kopplat till personer bör vara tydliga med hur man som anställd twittrar. Det behövs en gemensam syn på SJs kärnvärden och jag funderar om dessa har kommunicerats och blivit en levande del av de sju twittrarnas vardag.  Låt mig börja med två ganska talande exempel:

Kram?? Av SJ. Nej tack säger jag.  I första fallet handlade det om en kund som frågade om en avgångstid, fick svar och tackade sen genom att skriva till SJ och säga ”tack snälla informant” och fick alltså det första kramet till svar. I andra fallet var det som svar på att någon uttryckte sin glädje för den support de kände av SJ_ab och fick ”kram, kram” till svar.

Visst det är bra att prova på, det är bra att möta kunden med en ton som matchar den ton de kommunicerar på men här dras man in i ett kompisliknande språkbruk. Mer relevant blir det om SJ i all annan kommunikation har samma ”kompisliknande” tonalitet.  Men så är det ju inte idag. Eller som Björn Mellstrand sa under JMW Talkshow när vi diskuterade detta:

”Tänk er tanken att de skulle ha denna ton i annan kommunikation – på tåget, under samtalet vid biljettköpet i kassan eller under telefonsamtalet till kundtjänst”.

SJ avsluta med att kramas eller säga kram. Jag tycker inte att ett ej personknutet konto, där tweetsen inte ens är kopplade till en person utan till det företagsmässigt fyrkantiga SJ_ab ska twittra ”kram”. Inte ens om det skulle öppnas konton mer kopplade till personer. Inte så länge det inte matchar övriga kommunikationsbudskap.

Kort om utvecklingen av twitterkontot för SJ. Under namnet @sj_ab startades kontot i oktober 09 och i TweetStats ser vi också hur antalet tweets ökat i januari och februari:

Twitterkontot används mellan klockan 9-16 och har ökats till sju twittrare från de fyra som fanns i början. I biotexten kan vi läsa följande:

”Hej! Vi är SJ. Vi är online på Twitter vardagar 9-16. Tweeta oss så svarar vi! /Marcus, Marie, Margareta, Katarina, Susanne, Annika & LB”

Idag följer SJ_ab 2 845, de har 2 592 följare och kontot finns på 88 listor. Ingen av tweetsen har någon koppling till de enskilda twittrarna. Vanliga frågor vid sidan av försenade tåg har enligt SJ handlat om de personliga biljetterna och det vegetariska matutbudet. På SJs hemsida puffar man tydligt för Twitter, förklarar hur Twitter fungerar och hänvisar till bilder som twitter-användare publicerar.

Det finns mycket som SJ_ab gör bra i sitt twittrande men det finns också mycket som SJ skulle kunna göra för att utveckla närvaron på Twitter vid sidan av det jag berört om ett enhetligt sätt att kommunicera.

De kommer snart till exempel behöva berätta om de överhuvudtaget gör något med de synpunkter som kommer in. Anmärkningsvärt är också att SJ valt att utöka antalet twittrare men inte den tid som kontot hanteras. Det är  förståeligt att man först provar sig fram lite småskaligt för att se om twitternärvaron har någon som helst relevans. När slutsatsen sedan är att det är ett relevant sätt att möta kunder och beslut tas om att utöka servicen vore det väl bra att utöka kontots öppettider. Tågen går de facto andra tider än vardagar och kontorstid.

Fler konton hade också varit relevant för olika frågor såsom t.ex. ett twitterflöde med automatgenererad information om tågstörningar. Intressant hur någon gjort precis det här med SL under twitterkontot @sl_fail där någon programmerat en robot som hämtar störningsinformation från SL. Västtrafik har råkat ut för samma sak, en användare som valt att flöda in trafikstörningar till twitterkontot @Vasttrafik eftersom Västtrafik själva inte gjort det. Ett automatgenerat konto för SJ hade med rätt kommunikation kunnat minska trycket både på webben och till kundtjänsten under det senaste krisläget för SJ.

Jag har sen länge använt SJ som exempel på företag som väljer att distribuera delar av sin kundtjänst till Twitter och  betonar då att det är bra att de finns på Twitter. Brukar också använda dem som ett exempel på ett företag som kommer att fungera som inkörsport till Twitter för många eftersom de så tydligt puffar för Twitter. Men jag brukar också diskutera det här med deras ton, för jag har noterat det sen länge. En av de första fyra twittrarna verkade nästan bli smått irriterad vid ett antal tillfällen. Nu är de sju twittare och det har alltså börjat kramas och bjudas på luncher till missnöjda twittrare…

Det ovanstående skickar underliga signaler och kan en dag  upplevas som en invit som de måste leva upp till, vilket de kanske inte alls är beredda på. Nu ska jag tillägga att  @hrHellman enligt TweetStats är en av de flitigaste twittrarna som Sj_ab skickat flest svar till:

Detta bidrar nog till en känsla av kontakt mellan de båda parterna, kanske känner de varandra men i så fall bör kanske hellre sköta lunchkontakten privat och inte via SJs twitterflöde. Det är småpratande på en nivå som inte passar sig och särskilt inte i ett akut krisläge. De behöver ha en diskussion om värdet i att svara varje tweet som ger uttryck för förseningar på ett par minuter. De kanske inte alltid behöver besvaras med glada hurrarop om att de kommer att bli bättre och hålla nollan framöver:

I så fall skapar SJ sig ett ett monster, tåg har alltid varit försenade någon minut hit eller dit. En SJ-resenär  med mobil lockas just nu att skicka iväg en tweet med klagomål via Twitter. Ibland räcker det med att få uttrycka sin irritation över detta på det här sättet. Kundpåverkan, en signal om missnöje. Det är inte alltid nödvändigt att sen få en klapp på axeln av SJ för att det blir bättre nästa gång. För vi räknar stenhårt med det som kunder. Att SJ försöker hålla tider nästa gång.

SJ bör sätta sig ner och skapa en tydlig strategi om vilka budskap man vill förmedla och vilken ton som Twitterkontot ska andas. Kanske låta sig inspireras av en sådan identitetsmanual som Lantmännen gjort. Det är precis det här som saknas hos SJ: – en viss språklig stringens samlad runt ett antal nyckelord som gör ordvalet i enskilda situationer lättare.  Bara för att vi pratar om en ny digital kommunikationskanal behöver det inte vara tramsigt eller bli personligt på ett sätt SJ inte agerar efter i andra sammanhang. Närvaron i sociala medier handlar om att vara sig själv – i det här fallet mer som varumärke än som enskilda individer. Det går också att förena språklig stringens med individuella uttryck.

Det gäller också att inte bli förblindad av den egna stoltheten över den mediala uppmärksamheten och den positiva feedback man fått. Att inte dras med i hurraropen från sociala mediekretsar utan mer fokusera på den allmänna breda målgruppens behov och förväntan av SJs kommunikation:

Ett företags Twitter-närvaro handlar om två perspektiv dels vara relevant för kunderna dels matcha den kommunikation som utgår från SJs kärnvärden och som man vill förmedla och agera efter oavsett kommunikativ plattform. Visst ger olika plattformar olika utrymme för nyanser men grunduppdraget är detsamma. Framför allt gäller det att inte försöka matcha det språkbruk som varje twittrare har. Här gäller det att kundtjänst gör en manual eller för en diskussion som fångar upp vad man säger, vad man inte säger, varför inte, generellt om ordval och språkbruk samt framförallt huvudbudskap runt vilka man försöker bemöta kunderna. Det är ju toppen att göra det med utgångspunkt från det arbete som gjorts!

I nyhetens behag just nu upplever många att de blir sedda när de får svar på sin allmänna frustration som kan förmedlas så fort tåget är någon minut försenad. Låt det inte bara bli digitalt smörjmedel där inget av det kunderna ger uttryck för når ledningsnivå och påverkar t.ex. utformning av webbplats, kundtjänst, bokningssystem. Kommer vi få läsa om annat än nya maträtter som påstås tagits fram på grund av Twitter?

Kanske finns svaret till pratigheten jag sett i SJs twittrande i denna tweet:

Så Twitterkontot anser SJ själva inte är en del av kundtjänst. Ett företag som finns på Twitter för att prata med folk för pratandets skull missar mediets fulla potential. Jag har respekt för de enskilda resenärer som just känt sig sedda av en peppande tweet från SJ_ab men det är på sikt ingen hållbar strategi för SJ. Twitternärvaron ska vara en strategisk del i det arbete som sker för att förbättra kundservicen.

Det handlar inte bara om att prata genom att kramas eller ironisera. Hade jag försovit mig hade jag inte uppskattat att få detta svar. Ironi är nog en oerhört dålig idé att ägna sig åt för @SJ_ab:

Det handlar om att leverera en fungerande tågservice och kommunicera vad som inte fungerar vid eventuella förseningar eller andra leveransproblem.  Det handlar om att i dialogen runt kundernas behov också fånga upp återkommande klagomål och kommunicera det internt. Kommunicera de eventuellt förändrade arbetsrutinerna detta leder till, fånga upp t.ex. synpunkter på webbfunktionalitet och åtgärda vissa av dem, berätta om åtgärderna, förbättrade öppettider  etc och sammantaget kommunicera allt på ett relevant sätt.  Här finns det i Twitter så fantastiskt mycket att göra för SJ. Ska bli kul att följa utvecklingen vidare. Det finns en så stor potential till en riktigt relevant tjänst för realtidsinformation för SJ och deras kunder.

Uppdatering: Det här fallet med Nestlé och tonalitet är ett skolexempel på vad jag menar kan hända om man inte internt haft ordentliga diskussioner om ton, tilltal och sociala mediers roll i en krissituation.

Uppdatering 20101213, här verkar Malin Lernfelt på GP missat att SJ redan finns på Twitter.….

/Brit Stakston

P.S 14 000 medlemmar i gruppen ”OM SJ hade skött tågtrafiken i NaziTyskland hade förintelsen aldrig ägt rum är ytterligare en av de grupper som bildats av missnöjda kunder. Det är kanske dags för SJ att också fundera över sin Facebook-närvaro och inte låta den typen av grupper dominera i ensamt majestät, eller jag kanske har missat SJs egen Facebook-grupp?