Vintage-Twitter

Läs med webReader

Also in english below

Här kommer ett litet roligt case från JMW-fabriken som vi är mycket stolta över.

Med över 100 miljoner användare världen över får Twitter sägas ha blivit mer än ett fenomen de senaste åren, det är ett vida accepterat verktyg för att skicka korta meddelande till varandra. Precis som sms, men med Twitter kan alla se vad du skrivit om du så önskar.

Fantastiskt.

Mitt i allt detta fyller Post-It 30 år.

Det som från början sägs ha varit ett misslyckat klister blev snabbt en standard för små korta meddelanden. Antingen lite dolt så bara mottagaren hittar dem. Eller på en offentlig plats för alla att beskåda.

Vintage Twitter är en kärleksfull hyllning till Twitter, med en påminnelse om att korta meddelande inte är något nytt fenomen.

Lådan, bestående av 500 Post-It lappar (eller vintage tweets) och en liten penna, delades bland annat ut på Distruptive Code, en konferens för webbutvecklare i Stockholm, under hösten 2010.

Uppdragsgivare:
Marie Söderqvist och Magnus Arebert, 3M Sverige

Arbetsgrupp:
Creative Director: Joakim Karlsson
Planner: Niclas Strandh
AD: Jonas Böttiger
Illustratör: Thomas Olsson

In english

With more than 100 million users worldwide, Twitter has over the recent years not only become a phenomenon, but a widely accepted tool to send short message to each other. Just like when we text each other on the phone, but visible to anyone.

Amidst all this, Post-It celebrates 30 years in the business.
What initially was considered a failed adhesive turned into maybe the most famous little piece of paper in history. Post-It became the standard for small, short messages and was used both between people and in public spaces, for anyone to see.

Vintage Twitter is a loving homage to Twitter, with a reminder that the short message is not a new invention.

The box, consisting of 500 Post-It notes (or vintage tweets) and a small pencil, was handed out at Disruptive Code, a conference for web developers in Stockholm, during autumn 2010.

Advertised brand: Post-It
Advert title(s): Vintage Twitter
Headline and copy text (in English):

[Text on box]
Vintage Twitter
An original that sticks!
They are twittastic!
We have twittered for 30 years, but in our own way. (in Swedish)

Communications Agency: JMW Kommunikation, Stockholm, Sweden
Agency website: http://www.jmw.se
Creative Director & Copy: Joakim Karlsson
Art Director: Jonas Böttiger
Illustrator: Thomas Olsson
Planner: Niclas Strandh
Published: September, 2010
Short rationale (optional):

Frukosteminarium: Journalister och sociala medier. Hur funkar det?

Läs med webReader

Den 7 december möter vi två av de personer som inspirerat mig allra mest under valrörelsen i min bevakning av kommunikationsutvecklingen av politiken: Malin Crona från SR och Mikael Pettersson från SVT. Kom och lyssna på deras tankar om journalistiken, nätet och hur de använder sociala medier i sitt arbete.

Båda har varit ansvariga för spännande satsningar som omfamnat det nya medielandskapet. Malin som sociala medieredaktör för Ekot och deras valbevakning och Mikael som sociala medieredaktör för SVT.se/val. Den gemensamma satsningen på Valpejl som SVT och SR genomförde var också ett mycket bra initiativ.  Valbevakningen från dem båda gav en mix där det fanns både bredd, djup och mer lättsmälta delar.

Malin Crona har som sociala medieredaktör för Ekot även bloggat  från Almedalen och där fick vi frikostigt ta del av Malins egna funderingar om nätet, politiken och journalistiken. Malin bloggar även privat och reflekterar ofta briljant över journalistik och nätet även där.

Mikael Pettersson bloggade under valet och bjöd även han på intressanta tankar om hur sociala medier flödar in i äldre arbetsrutiner. I min summering om valet där jag utnämnde valet 2010 till ett Facebookval lyfte jag fram mötet mellan Mikael Pettersson och K-G Bergström och skrev såhär om ”Veckans snackisar i sociala medier”.

”När Mikael Pettersson den 19 augusti började med ”Vilka är veckans snackisar i sociala medier” i Gomorron Sverige tillsammans med K-G Bergström var det för mig ett av denna valrörelses mest symboliska möten och inslag som visar vad som hänt med medielandskapet.”

I samma postning skrev jag såhär om Sveriges Radios och SVTs valbevakning:

”Sociala medieredaktörer finns numer även hos tidningar, radio och tv. Under Almedalsveckan var det verkligen tydligt vilka som vågade prova gränserna för vad man kan göra mer än partierna och det var de traditionella medierna. Sveriges Radios valsajt har varit en av mina största inspirationskällor och möjligheten att ta del av politisk bevakning från hela landet. De har flitigt bevakat lokalpolitikernas sociala medienärvaro och gjorde en viktig undersökning i våras. Det har varit en guldskatt för den samhällsintresserade. En som får representera detta nya sätt att arbeta är Malin Crona från Sveriges Radio som internt kallades twitter-Malin som i bloggen #almedalen-Om sociala medier i valrörelsen 2010. dokumenterade även Sveriges Radios egna tankar om hur den politiska bevakningen av sociala medier skulle se ut. Mikael Pettersson från SVT och gänget runt honom prövade också nya sätt att arbeta. När Mikael Pettersson landade i Almedalen sent i veckan berättade han om hur det varit att tidigare i veckan följa det hela via de sociala medierna och Malin Crona berättade om sitt arbete i Rapport.”

Varmt välkomna till ett spännande seminarium där vi får höra Malin Crona och Mikael Pettersson berätta om hur det var att arbeta under valrörelsen 2010 och journalistikens samspel med sociala medier. Tillsammans reflekterar vi över vad som hänt sedan Facebook hösten 2007 klev in i vår vardag. Hur ser utvecklingen ut och hur använder de sociala medier i sitt arbete är några av de frågor vi ska beröra.

/Brit Stakston


FRUKOSTSEMINARIUM:

Tisdagen den 7 december

Plats:

JMW, Kungsgatan 24, 7 tr.

Program:

7.30 frukost serveras

8.00 Björn Mellstrand hälsar välkomna

8.05 Ett samtal med Malin Crona, SR och Mikael Pettersson, SVT som leds av Brit Stakston som under året specialbevakat Politik 2.0-utvecklingen på JMW.

9.00 Vi avslutar och berättar om nästa frukostseminarium.

Anmälan till Ulrika Fagerlund på JMW, fornamn.efternamn@jmw.se

Varmt välkomna!

To Facebook or not to Facebook

Läs med webReader

De senaste veckorna har det varit ett rasande tempo genom nya världar att resa igenom. PR-jobbets mest lustfyllda del är just det där. Chansen att få lära känna ett företags själ och se närmare på deras kommunikativa utmaningar. Under researchen för en del nya uppdrag och föreläsningar har jag stött på massor av guldkorn men även några mer problematiska scenarios på Facebook.

Läs och förskräcks av Trafikverkets Facebookvardag och njut sedan av den melankoliska och vackra humorfyllda Facebooknärvaron som Stutterheim Raincoats bjuder på. Plus en skolmatsal som visar vägen…. Inga av dessa exempel jobbar vi med utan de dök upp längs resans väg.

TRAFIKVERKET

Jag börjar med en Facebooksida som säkerligen inte tillhör de mest glädjefyllda arbetsuppgifterna för administratörerna av den sidan. På Trafikverkets officiella Facebooksida möter vi dels en anställd som vill ha svar på frågor dels en person som ifrågasätter vad en myndighet har att göra på Facebook  för att ”ragga vänner”.

Den anställde kallar sig för ”Lasse Hansson” och har som det verkar enbart öppnat sin anonyma Facebook-profil enbart för att kunna kommunicera med Trafikverket. Det finns inga övriga vänner, ingen bild och den mesta aktiviteten görs på Trafikverkets sida. Här ifrågasätter ”Lasse Hansson” kontinuerligt Trafikverket. Alltifrån traktamenten, löner till hur tid och pengar slösas bort på möten.

Några av de allra första frågorna från ”Lasse Hansson” var dessa ställda den 20 augusti:

”Några frågor till Trafikverket:
1. Hur stor årlig kostnad är det för tjänstemännens resor inklusive hotell?
2. Hur många beställer plusmeny på x2000 fast det inte är enligt reglementet?
3. Hur många av de anställda bor på Hilton Slussen per år?
4. Hur stor kostnad är det för privata samtal från tjänstetelefon?”

Trafikverket svarade 6 dagar senare dvs den 26 augusti:

”Hej, då det inte fullt ut är preciserat vad du menar med resekostnader föreslår vi att du kontaktar kundtjänsten på 0771-242424 och ber att få prata med en travelmanager. Han /hon kan då hjälpa dig att ta fram dessa uppgifter, beroende på v…ad man lägger i begreppet (t.ex. om man med resekostnader även menar de administrativa kostnaderna eller ”bara” kostnaderna för hotell eller tåg). Vi kan också säga att några årliga siffror för Trafikverket finns inte än då verket bildades den 1 april, antigen får man titta fr.om. det datumet eller på Banverket respektive Vägverket för sig. Välkommen!”

”Lasse Hansson” ser detta några dagar senare och svarar den 3 september genom att specificera sin fråga enligt Trafikverkets kommentar om att hans fråga ursprungligen inte var tillräckligt specificerad:

Tack för ert svar! Jag tycker vi kan börja med siffror från och med 1 april….Vidare kan vi börja med följande kostnadsställen:
55113 Konto inrikes tåg
5751 konto telefon
Ni kan säkert dela upp privata samtal och tjänstesamtal. Om ni inte kan det så innebär det ju att jag som skattebetalare står för era privata samtal och så är väl ändå inte fallet.
För inrikes tåg föreslår jag att ni går igenom fakturorna i cdi och kollar vilka som beställer plusmeny.
Som sagt, vi börjar så här!

Mvh

När svaret uteblir publicerar ”Lasse Hansson” sin fråga igen den 9 september. Vilken Trafikverket den 10 september svarar genom att be honom (återigen)  ringa kundtjänst och där specificera sin frågor mer vilket förstås inte var ett bra svar i det här läget. Dels hade han specificerat sin fråga dels är det redan här uppenbart  att ”Lasse Hansson” bestämt sig för att få svar på de här frågorna från den myndighet Trafikverket är på denna plattform.  Det leder till att han återigen publicerar sin fråga den 10 september med de inledande orden:

”Ni som jag vet att man inte kan vara mera tydlig än så! Jag vill ha den informationen redovisad här på facebook så att samtliga kan ta del av den. Så tyvärr, jag ringer inte kundtjänst. Nu är det tredje gången jag frågar er!”

Till slut den 16 september kommer svaret från Trafikverket där ”Lasse Hansson” alltså får svar på sina frågor:

”Lasse Hansson” tackar för svaret och följer upp med att fråga om hur de tänker minska reskostnaderna och Trafikverket svarar denna gång inom ett dygn.

Efter detta svar kommer så två dagar senare kommentar om att effektiviseringsarbetet inte leder till något och en kommentar som visar vad ”Lasse Hansson” nu kommer granska närmare:

”….. Nu börjar …jag intressera mig för intern och extern representation. Tycker det är bedrövligt alla dessa gratis luncher som erbjuds vid mötena. Samt middagar.”

En kortare diskussion sker mellan ”Lasse Hansson” och en anställd på Trafikverket som i egenskap av privatperson vill veta mer om det ”Lasse Hansson” undrar. Den nya frågan kommer den 7 oktober:
”Nu till min fråga. Hur stor är kostnaden för den externa representationen från 1 april 2010 respektive interna representationen från 1 april 2010? Det redovisas ju under två skilda konton så det bör ju inte vara några problem att ta fram dessa fakta!”

Redan samma dag påpekar ”Lasse Hansson” att han kommer vilja ha svar på sin fråga och den 12 oktober får han svar från Trafikverket:

Efter detta gör Trafikverket det som också varit mitt råd under föreläsningar att de måste bli mer proaktiva och inte hamna i det här reaktiva läget då allt som händer är på ”Lasse Hanssons” villkor. De gör olika egna uppdateringar om nomineringar till Trafiksäkerhetspris eller om en modellbilsträff i Borlänge. När det sedan är dags för höstlov puffar Trafikverket för att man ska fira höstlov på Trafikverkets museer:

Helt rätt tycker jag men här kommenterar då en person som också förekommit tidigare och ifrågasatt om en myndighet överhuvudtaget ska finnas på Facebook. Här kommer denne man in i tråden och påpekar att myndigheter aldrig kan göra något gott och att det här är att lura barn att tro att myndigheter gör något gott:

”Detta är särdeles gement – en ”HONEYTRAP”, att försöka lura barn att Trafikverket som är en myndighet skulle vara bra, och att myndigheter kan göra bra saker för människor t.ex berika ungdommars lov. Kan ni aldrig sluta med att försöka inbilla medborgare om att ni är bra. Ni är inte bra, ni är dåliga. Ni har aldrig gjort något bra och kommer så ej heller att göra det. Folk är inte dumma, men det verkar ni vara…”

När någon ger sig in och undrar vad han menar med detta förtydligar han sin syn på myndigheter:

”Trafikverket är en myndighet vilket säger allt. Myndigheter är ondskefulla entiteter vars existens grundar sej på att förtrycka och kontrollera.”

Här får vi verkligen se hur olika vi förhåller oss både till myndigheter i sin kommunikation och till Facebook. Denna person återkommer några dagar senare till sin fråga om vad myndigheter gör på Facebook:

”Kan ni svara på en fråga ? Varför försöker ni ragga vänner på facebook ? Och snälla, svara på den fråga.”

Trafikverket svarar morgonen efter:

”Hej Fredrik, Facebook är en av Trafikverkets informationskanaler och vi finns här för att möta våra kunder. Vänligen / Trafikverkets kundtjänst”

De får då ett svar som ger en tydlig bild av hur Facebook för denna person är en högst privat community där myndigheter inte hör hemma. Ger oss också en påminnelse om att det inte finns en kollektiv norm till synen på företag, myndigheter eller organisationer på Facebook samt att synen på myndigheters information också ser olika ut:

”I ett utskick jag fick hem i brevlådan stod det ”bli vän med trafikverket på facebook.com”. Jag hittade enbart denna sida, så jag utgår från att dessa skrev fel i tidningen. Dock oetiskt, utav en myndighet att förpesta ett annars något så här fint, community som FB……Sedan förstår jag inte varför en diktator i form av myndighet besvärar sej med att skriva ”vänligen” före sitt nick. Detta kan tolkas som vänligt och artighet / hövlighet hör väl rimligtvis inte ihop med en myndighet ?”

Så vad har hänt med ”Lasse Hansson” jo han återkommer den 4 november och berättar hur intressant det varit att sitta vid fikabordet och höra kollegorna prata om just ”Lasse Hansson på Facebook”.

Och berättar nu vad han kikar närmare på samtidigt som han berättar om vad som sker på kontoret och att det är dags för ännu två dagars konferens med frukost, lunch, middag:

”Det skulle vara intressant att gräva vidare i löner, jag tänker på alla chefer och direktörer som efter omorganisationer blir förpassade till andra låtsasuppdrag eller hamnar i någon sorts seniorpool i väntan på pension för att därefter komma tillbaka som konsulter. Märkligt att man inte sänker sin lön då? Märkligt ock…så alla dessa som blir konsulter efter pension. Nu Trafikverkare går vi in i våra celler och fortsätter mäta våra prestationer i antalet inkomna mejl i inkorgen och väntar på nästa löneutbetalning eller varför inte boka en resa till något möte som saknar dagordning.”

Nu ska enheten på samverkan i två dagar för att lära känna varandra bättre hehehe. Detta är nog den åttonde samverkan jag är närvarande vid och det är samma skit varje gång. Middag, lunch, frukost och traktamente dock.”

Så detta var en inblick i hur det ser ut på Trafikverkets Facebooksida. Mina råd till Trafikverket vore bland annat följande:

1. Fortsätt vara proaktiva – kommunicera det som ni tänkt med er närvaro på Facebook. Det är lätt att i det här läget bli extremt reaktiv och se Facebooksidan som en surdeg man inte vill närma sig. Låt  det bli ett flöde av andra konversationer än de frågor som ”Lasse Hansson” vill driva.

2. Var tydlig i extern kommunikation om varför ni finns på t.ex. Facebook, adressera det faktum att många människor upplever det som en privat arena och kanske inte ser relevansen i att finnas på Facebook kopplat till uppdraget om tillgänglighet. Tydliggör det perspektivet.

3. Fortsätta besvara korrekt och med hänvisningar till rätt fakta. Med konsekvent kommunikation där man korrekt svarar på alla frågor kommer säkerligen andra användarna på sikt också kunna ”försvara” Trafikverkets närvaro på Facebook dvs om man upplever den som relevant.

4. Ta upp frågan om ”Lasse Hansson” på Trafikverket, inte bara diskutera om det i fikarummet utan under en personalsammankomst. Lyft upp det som ett ämne dvs självklart inte i syfte att hänga ut personerna ifråga som är kritiska utan frågan om hur det ska bemötas. Varför man finns på Facebook, vad som är syftet, hur man som myndighet förhåller sig till frågor som dessa etc. Helt enkelt ett pass om kommunikation 2.0 för myndigheter. Sedan kan man också addera vad  man kan göra åt de frågor som frågeställaren lyfter, kan man synliggöra uppgifter ytterligare, hur ser informationsflödet ut etc, finns det fog för kritiken? Dessutom förstås återigen prata om yttrandefriheten och  meddelarfriheten, hur det fungerar för offentliga anställd, resonera om hur de nya arenorna som Facebook och vårt eget agerande som anställda på dessa arenor hanteras i relation till offentligt anställdas yttrandefrihet. Inte alls i syfte att lägga lock på diskussionen eller efterforska vem som skrivit. Utan för att lyfta upp något som ändå diskuteras och för att ge alla anställda en chans att vara insatta och själva reflektera över detta.

5. Överväg att låta besökare mötas av en logg där defaultläget är Trafikverkets inlägg så flödet i perioder inte bara domineras av ”Lasse Hansson” vilket kan skrämma andra från att ställa den fråga de ursprungligen ville ställa.

Vad mer kan man göra? Eller ska inte myndigheter finnas på Facebook? Vad tycker du?

STUTTERHEIM RAINCOATS

Nu över till ett blänkande guldkorn!  Stutterheim Raincoats. Oj jag blir sugen på att köpa en regnrock nu, nu, nu och snacka om att göra allt rätt – varje statusrad och bild bär vad jag uppfattar som företagets kärnvärde av …. melankoli och … kreativitet (och humor). På hemsidan bäst förklarat av taglinen ”Swedish raincoats at its driest”.

Sjukt vackra bilder där de delar med sig av sin vardag om besök till fabriken i Borås eller bara galet vackra bilder av plaggen i rätt miljö:

De visar verkligen att de vill prata med sin kunder både göra dem delaktiga i vad som händer och i produktutveckling. Såhär skriver de i faktarutan på Faceboosidan:

”We are here for you. Ask questions, post your pictures of rain, you wearing your marked coat, advice us on the best way to fall asleep, suggest a new color or post a Spotify-link with melancholy songs etc.”

Och visst märks det:

Läs och lär säger jag bara och medge att man vill ha både regn, en sandstrand att vandra längs i snålblåst och regn iklädd en regnrock från Stutterheim Raincoats och melankolisk musik i lurarna!

SKOLMAT PÅ FACEBOOK

Avslutningsvis vill jag passa på att puffa för årets stjärnskott under Måltidsdagarna Fredrik Kämpenbergs sida för den skolmatsal han är ansvarig för. ”Gilla” en skolmatsal som öppnar dialogen och visar på sin passion för matlagning och därmed bryter alla fördomar om den usla skolmaten. Heja Virginska skolrestaurangen i Örebro! Följ även Föreningen Svenska Skolrestaurangers framtid där man just nu bland annat diskutera det event som uppmanar till  ”Ät inte skolmaten den 11 januari 2011″.  Fredriks kommentar om eventet:

”Jag gick med i eventet (för annars kan man ju inte kommentera) och jag tycker att alla andra skall göra det med – intressant läsning mellan raderna. Här har vi chansen att vara med och snacka med över (just nu) 22000 ungdomar….”

Exakt! Förstår att han valts till årets stjärnskott i en bransch som har många utmaningar att hantera.

/Brit Stakston

Närrelaterade inlägg:

I somras kommenterade jag Trafikverkets policy vad gäller Facebookanvändandet under arbetstid på Trafikverket i SVT Gomorron. Har också skrivit om en twittrande lokförare som utmaning för SJ och om det finns lyckliga arbetare som också delvis berör dessa perspektiv.

Lite stoltare

Läs med webReader

Igår var det SPINN. På galan belönades framgångsrika PR-kampanjer, kvällens stora vinnare var Alladins kampanj ”Rädda Julen”, som genomförts av Prime/Ogilvy. Grattis!

Som JMWs vd är jag stolt över att vår Tove Widemar var nominerad till årets rookie. Dessutom är jag stolt för att projektet Skvallerbyttan som vi genomfört för Microsoft blev nominerad i kategorin ”Årets konsumentkampanj under 1 000 000 kr”. Tyvärr blev det inget guld.

Men extra stolt blir vi på JMW att Microsoft belönades med pris för sitt arbete i de sociala medierna. Med motiveringen ”Genom ett konsekvent och tydligt arbete och närvaro i många olika typer av sociala medier har Microsoft Sverige förstått nyttan med sociala medier och hur det bör användas när det gäller PR och kommunikation med sina kunder.” fick Microsoft motta myNewsdesk och Lisslys specialpris under SPINN.  Det känns väldigt stort att Microsoft, deras informationschef, Christofer Björkvall, och alla deras medarbetare som är närvarande i de sociala medierna belönades för sitt arbete. Christofer var tidig med dra slutsatsen att de sociala medierna har en avgörande betydelse för att bygga och förändra perception. En sann sociala mediepionjär. Stort!

Björn Mellstrand

Tack för ett fantastiskt roligt #val2010

Läs med webReader

Valet 2010 är över och min bevakning av de sociala medierna som ett realtidscase är inte längre mitt huvudfokus. Jag kommer dock fortsätta följa utvecklingen förstås.

På sin plats är det ändå att summera. Det finns många perspektiv att lyfta fram. Själv summerar  jag att Alliansen förlorade sin majoritetet i de sociala medierna. Samtidigt som forskare visar att sociala medier var marginella i valrörelsen. Jag har också utsett valet 2010 till ett Facebookval.

Startskottet för min egen del skedde den 4 januari då jag skrev Politik och sociala medier. Valrörelsen 2010 startar. Del 1 i något som kom att bli en lång serie av bloggposter som följde valrörelsen i de sociala medierna.  Så småningom blev det en bok under namnet Politik 2.0 – Konsten att använda sociala medier.

Min aktiva bevakning av hur de olika partierna hanterade de sociala medierna ledde också till att jag valde att inte rösta i år. Är i och för sig norsk medborgare så jag får ändå inte rösta i riksdagsvalet men valde alltså att avstå från att rösta i kommunal- och landstingsval. Jag ville på alla sätt behålla min opartiskhet.

Jag har närmat mig politiken och de sociala medierna i en genuin lust att se hur politiskt engagemang kan revitaliseras och en nyfikenhet för hur det nya medielandskapet skulle hanteras av partiorganisationerna. Som kommunikationsintresserad och väljare. Inte som konsult för att sälja våra tjänster till partierna utan för en lust att få fler att se möjligheterna som finns i den palett av kommunikationsverktyg som de sociala medierna innebär.

Däremot är självklart både politikens och journalistikens hanterande av de sociala medierna under valrörelsen till stora delar direkt överförbart till våra uppdragsgivares verklighet. Det har varit en oerhört välfylld guldkista för kompetensutveckling. Och jag har sagt det förut – vid sidan av de enskilda politiker och väljare som haft nytta av sociala medier så är faktiskt SvD, SR och SVT de stora vinnarna i min bok. De har närmat sig det nya medielandskapet med en nyfikenhet om hur det kan förbättra deras uppdrag som jag önskar varje partiorganisation och företag skulle göra.

Det har varit ett  fantastiskt roligt! Den där envisa lilla folkbildaren i mig kommer nog inte kunna släppa det här helt.

Tusen tack alla som jag arbetat med, diskuterat med, inspirerats av och fått klokskap av under resans gång. Jag är grymt stolt över vad i tillsammans lyckats åstadkomma. Vi har bidragit till att öka förståelsen för de sociala medierna och det som hände i år är bara början av vad som är möjligt. Funderade på om jag skulle dunka upp en stor länklista här men ni finns alla i mina bloggposter om valrörelsen 2010. Och vi ses väl i Almedalen 2011?

Foto: Johan Lange

/Brit Stakston

P.S. Jag kommer uppdatera den allra första bloggposten med länkar till samtliga inlägg jag gjort om sociala medier och politik.

Forskare visar att sociala medier var marginella i valrörelsen

Läs med webReader

Fick möjligheten att ta del av några nya forskningsresultat från valrörelsen som Demokratiinstitutet-DEMICOM vid Mittuniversitetet presenterade  i Riksdagen häromveckan. Stor glädje att få träffa alla de forskare som jag det senaste halvåret följt och inspirerats av.

Adam Shehata presenterade en panelundersökning* som  visade  hur de sociala medierna använts under valrörelsens sista månad som bekräftar bilden som funnits i media efter valet att de sociala medierna varit av marginell betydelse för valrörelsen 2010.

Här kan vi se andelen som använt olika former av sociala medier minst en gång i veckan under valrörelsens sista månad:

  • 8% har läst en blogg som handlar om samhällsfrågor och politik
  • 1% har följt någon politiker eller något politiskt parti via Twitter
  • 4% har följt någon politiker eller något politiskt parti via Facebook.

Klicka på bilden för att se fler alternativ.

Adam Shehata visade också vilka de viktigaste informationskällorna var för paneldeltagarna och TV hamnar i  topp 47%, sedan följer dagstidningar 24% och internet på tredje plats med 13%. Samtal med vänner och bekanta visar överraskande låga siffror här, 4%. Det är intressant att sätta i relation till Nielsens förtroendebarometer. Se bilden nedan för samtliga alternativ.

Adam Shehata summerade sin dragning med att konstatera att traditionella medier fortfarande dominerar och att sociala medier hade marginell betydelse- Det finns en ökad användning, men inom en begränsad grupp.

Under samma seminarium konstaterade Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall under punkten ”Partiernas valrörelse” att valrörelsen spelar stor roll för valutgången och att det i hög grad var en medialiserad valrörelse. Lars Nord visade också vilka medier partierna själva anser är viktigast.  I fallande ordning anger de radionyheter, tv-nyheter, debatter, dagspress, lokalpress som några av de viktigaste medierna.

Se alla alternativen här:


När partierna sedan anger hur viktiga olika former av direktkommunikation är  lyfter de fram TV-reklam som viktigast tätt följt av valstugor, dörrknackning, radioreklam, dagspressreklam, SMS och valaffischer för att nämna några. Alla alternativen syns här:


Intressant var också det Lars Nord berättade om partierna och Internet:

  • Stor skillnad i hur partierna värderade nätets betydelse.
  • FP och S mest skeptiska till nätet jämfört med traditionella medier, medan KD och SD mest positiva.
  • Alla partierna anser det viktigt att använda nätet för att underlätta intern kommunikation, mobilisera väljare och väcka intresse för partiets aktiviteter
  • Framförallt V, och i viss mån C och FP, något mer skeptiska än övriga till nätet i dessa avseenden

Jesper Strömbäck tog vid efter Lars Nord och berättade mer om den medialiserade valrörelsen. Mycket intressant och de preliminära siffrorna** visar att det huvudsakliga temat  i artiklar tre veckor före valet var ”Valrörelsen” 32% följt av ”Debatter och utfrågningar” 13% och ”Opinionsmätningar 9%”.

Jesper Strömbäck visade också siffrorna avseende andelen artiklar/inslag där spelgestaltningar av politik dominerar över sakgestaltningar där man i jämförelse med 2006 kunde se att de totalt sett ökat från 49% till 62%.

Detta stärker alltså politikernas egen bild som framkom under Eftervalsdebatten som Publicistklubbens arrangerade där medierna kritiserades för att fokuserat för mycket på spelet och för lite på politikens innehåll. De pratade också om hur opinionsmätningarna dominerat. Därför var Jesper Strömbäck resultat intressanta resultat rörande detta. Där han skiljer på nyheter som refererar till eller redovisar opinionsmätningar.   Andelen nyheter som refererar till opinionsmätningar har ökat från 23% valrörelsen 2006 till 33% i år. Däremot andelen nyheter som redovisar opinionsmätningar har bara ökat någon procentenhet, från 117% år 2006 till 120% år 2010. Han redovisade också siffror för eventuell partiskhet genom att se på förekomsten av de olika partierna  i artiklar och inslag och annat spännande. Ser framemot att läsa mer om detta på  Jesper Strömbäcks blogg och i andra sammanhang.

Marie Grusell presenterade sedan under rubriken ”Sociala medier – en ny kanal att nå väljare?” en bild av hur twitter använts av politiker. Här visades bland annat:

  • att twitteraktiviteten ökade i samband med tv-debatter
  • att miljöpartister var de flitigaste twittrarna
  • att Gudrun Schyman var den överlägset flitigaste twittrande partiledaren
  • att tweetsen från Gudrun Schyman och Göran Hägglund bygger på dialog
  • att tweetsen från från partikonton till största del var monologer

Marie Grusell summerade att partierna fortfarande har ett massmedialt synsätt, pratar till väljarna snarare än med väljarna och reflekterar över att:

  • I årets val har sociala medier främsta funktion varit internt varumärkesbyggande
    (samla de redan lojala)
  • Enskilda politiker/personer har fått genomslag
  • De flesta politikerna behärskar ännu inte och utnyttjar inte fullt ut alla möjligheter som finns i de sociala medierna

Jag ser verkligen framemot det fortsatta arbetet av DEMOCOM, Adam Shehata, Lars Nord och Marie Grusell samt Jesper Strömbäck. Det här var ju de första preliminära resultaten och det finns anledning att fortsätta följa detta av många anledningar.

Dessutom kommer det bli kul att följa Anders Olof Larsson, Uppsala universitet som berättade om sin forskning om twitter och hashtaggen #val2010 under Internetdagarna. Den som visade att hälften av samtliga tweets under den hashtaggen sändes på valdagen….nu ska han dyka ner i tweetsen vilket blir intressant att  följa.

Min egna tankar om valrörelsen 2010 finns summerade här under rubriken ”Alliansen förlorade majoriteten i de sociala medierna”.

/Brit Stakston

* Panelerna i DEMOCOMs undersökning:

Fyrstegspanelen
– Stratifierat urval på 4010 personer ur Synovates Internetpanel
– Maj (67%); Juni (50%); Augusti (48%); September (35%)
• Tvåstegspanelen
– Stratifierat urval på 1900 personer i Synovates Internetpanel
– Augusti (69%); September (51%)
• Syftet att studera förändringar
• Validering av resultat med tvåstegspanelen

** Den medialiserade valrörelsen:

Undersökningen omfattar nyhetsjournalistiskt bearbetade artiklar och inslag i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Rapport, Aktuellt och TV4 Nyheterna under de tre sista veckorna före valet.
Undersökningsenheten är hela artiklar eller inslag.

De siffror som redovisas här är preliminära. För att säkerställa att kodningen har gjorts rätt kommer interkodartester att göras, och de kan eventuellt innebära omkodningar och att vissa resultat förändras.

november 2010