2007 – Facebook visade vägen

Tidigare Medarbetare 09 november, 2012
Kategorier:
Sociala medier

Det här är del 1 av 6 i en summering av den utveckling som skett inom kommunikationsbranschen tack vare digitaliseringen, här finns prologen som ger en bakgrund.

Facebook exploderade i Sverige 2007. Vi gick från 40 000 användare i början av året till 450 000 under sensommaren och i november fanns det  en miljon svenska användare. Jag minns den där helgen i augusti 2007  då det nästan gick att ta på Facebookfebern. Alla gick med. För många blev den hösten och Facebookinträdet ett kollektivt minne bland andra stora händelser. Facebook blev den plattform som gav en pedagogisk knuff framåt för sociala medieanvändandet. Det som tidigare skett under mer anonyma användarnamn på Lunarstorm, Hamsterpaj, PlayAhead och MySpace m.fl. förflyttades till en öppnare plattform.  Två av Facebooks tydliga framgångsfaktorer var dels den oskrivna överenskommelsen om att använda sitt riktiga namn dels det enkla gränssnittet. Det öppnade för ett mycket breda användande och även i helt nya målgrupper.

PR-branschen kastade sig inte direkt över de sociala medierna. Minns hur jag kallades Ms Facebook och inom branschen ställdes frågan om vi ens skulle överleva en miljö där kunder, medier och annonsörer kommunicerar öppet med varandra?”.  Även om branschen inte var direkt snabbfotad pressades snart alla av kundernas krav på utveckling och de traditionella mediebevakningstjänsterna såsom t.ex. Cision började bevaka bloggar. Vi på JMW funderade under denna tid mycket över framtiden för kommunikationsbyråer och vilka möjligheter som föddes genom att gränserna suddades ut mellan reklam-, medie-, webb- och PR-byråer.

Vi genomförde under hösten en Facebookundersökning som visade att fyra av tio svenskar använder sociala nätverk. Undersökningen presenterades under ett rundabordssamtal. Bland gästerna fanns både andra PR-byråer och Lunarstorm. Idag är det här kunskapsdelandet självklart men det var det inte alls då i en då mycket mer icke-transparent bransch. Internt föregicks det runda-bordssamtalet av många diskussioner om det verkligen var rätt att bjuda in konkurrenter.

När året gick mot sitt slut hade Facebook förekommit i medier i alla tänkbara sammanhang och var nästan lösningen på de flesta världsproblem redan då.

MEDBORGARJOURNALISTIK

Det som snabbt var tydligt var möjligheten till tvärsektoriella enfråge-folkrörelser som människor mobiliserade sig i digitalt. Grupper startades på Facebook och vi fick många exempel på hur människor snabbt kan förenas kring frågor de ville förändra och med hjälp av de enkla verktygen kunde arbetet mobiliseras och spridas. Ett svenskt exempel från den tiden är förstås ”Gatuvåldet måste stoppas”  som Anton Abele startade efter att en kamrat misshandlats till döds efter en fest. Internationellt exempel som även engagerade i Sverige var stödgrupperna för situationen i Burma.  Reaktionerna för att stötta de misshandlade munkarna som vågade protestera mot de kraftigt höjda bränslepriserna var starka och globala. Demokratirörelserna i Burma, Myanmar visade också hur kunskapen om nätet nu lika mycket kommit att användas av förtryckarregimer som censurerade nätet. Vikten av medborgarjournalistik blev tydlig och bloggar och sociala medier blev de viktigaste kanalerna och källorna som dessutom försåg traditionella medier med innehåll.

Barack Obama som då var presidentkandidat hade en tydlig sociala mediestrategi som gick ut på att finnas på så många plattformar som möjligt. Hans vilja att distribuera sin närvaro blev omtalad.  Naturligtvis använde Obama sig även av Facebook och berättade gärna om varför han gjorde det. När Facebookgruppen ”One million strong for Barack startade i januari 2007 blev det en av de snabbast växande och så småningom största grupperna.  Även svenska politiker började fundera över sociala medier men lät det inledningsvis mest ske på gräsrotsinitiativ.

KONSUMENTMAKT

Vid sidan av demokratiarbete av olika aktörer online via nätet eller  organisationer som använde digitala verktyg blev det också snart tydligt, även i Sverige, att Facebook kunde användas för en enskild konsument att göra sin röst hörd. Konsumentmakt för att t.ex. uttrycka missnöje mot den lokala matvarubutiken, gruppen ”Det bottenlösa hatet mot ICA St: Eriksplan”  är ett roligt och mycket talande exempel från hur Facebook användes hösten 2007. Företag började pressas allt mer. Dessutom kom det studie efter studie som bekräftade att konsumenter uppfattar det som mycket trovärdigt med rekommendationer av andra konsumenter.

Företagen stod dock mest på tröskeln till Facebook och kikade mest in och funderade över vad allt det här egentligen skulle betyda för dem. När de så kallade sociala annonserna dök upp börjadet man allt mer förstå att det skulle finnas mekanismer där rekommendationerna strukturerat skulle kunna användas till företagets fördel. Ett exempel på ett företag som var tidig med att använda sig av Facebook var Glocalnet som provade att ha delar av kundtjänsten där. Internationella exempel började dyka upp som visade att t.ex. företag som Nike med sitt Nikeplus minskade sin budget för traditionella medier till förmån för sociala medier.

BLOGGOSFÄREN

Under 2007 vidgade sig bloggosfären och var mycket levande. Dels inom politiken där vi redan 2006 hade sett bloggens makt när Magnus Ljungkvist via sin blogg  avslöjade fakta som ledde till att ministern Maria Borelius fick avgå. Han blev bloggaren som fällde en minister” och fick 2007 Nyhetspris av Politikerbloggen, i motiveringen lyftes demokratiaspekterna av medborgarjournalistiken fram.

Det fanns också ett starkt bloggkluster som nyfiket följde varje skede i socialamedieutvecklingen. DN integrerade i februari 2007 bloggsökmotorn Twingly. Det betydde mycket för utvecklingen av bloggosfären i Sverige och innebar att en online-tidningsläsare kunde se vem bloggat om en artikel. Länken från en blogg syntes bredvid artikeln. Det fick den positiva effekten att de flesta journalister nyfiket bevakade inlänkande bloggar och kommentarsfält. Det perfekta flödet mellan nya och gamla medieformer var fött. Björn Hedensjö som då arbetade på DN kommenterar det femåriga samarbetet med Twingly.

TRADITIONELLA MEDIER

Under detta år startade Aktuellt projektet Öppen redaktion för att öppna upp och redovisa hur de tänker vid nyhetsvärdering. Internationellt fanns en mängd intressanta exempel som t.ex. när New York Times släppte sitt arkiv fritt. Medierna i stort kan dock sägas under denna period ha en kluven och lite sömnig relation till de sociala medierna. Insikten om påverkan på den egna verksamheten var inte tydlig för alla. Konsekvensen var att rapporteringen om de sociala medierna ofta fick en negativ lite styvbroderlig vinkel. Det kunde handla om integritetsaspekter , om det faktum att alla är med, om huruvida Facebook bara var en fluga eller en övergående trend och om perspektivet av att Facebook äger oss.

BUBBLAN AV INTERNETÄLSKARE MÖTS

JMW hade haft bloggen som kommunikationskanal och hemsida sedan 2004. Många med oss kom att under de närmaste åren använda just bloggen som publiceringsplattform för att dela vår syn på den utveckling vi nu såg framför oss. Vare sig det handlade om funktionaliteter på Facebook eller var vi var på väg i stort tack vare teknikens utveckling.

Vi alla nyfikna sociala medieanvändare , oberoende av vilket ingångsperspektiv vi hade, fann varandra via bloggandet och även under diskussioner på alla de nya tjänst vi hela tiden provade. Särskilt intensiva och grupperande blev samtalen på mikrobloggsplattformen Jaiku. Den svenska socialamediebubblan formerade sig där. Det blev en grupp som förenades av lusten att se implementeringen av de möjligheter vi såg i våra respektive branscher. Jaiku, som många minns med nostalgi idag, blev senare väldigt samtidstypiskt  köpt av Google och lades ner. Mycket av de tidiga samtalen finns samlade i ett arkiv för den intresserade.  Vid sidan av samtal on-line fick de fysiska mötesplatserna och nätverkandet ett uppvaknande i Sverige och kom att få mer av den karaktär som är typiskt för t.ex. amerikanskt nätverkande. För oss som gillade nätet var t.ex. Sociala media Club Stockholm  en sådan mötesplats. För mig personligen har mitt digitala nätverk betytt oerhört mycket dels för att yrkesmässigt ha personer att kunna stöta och blöta idéer med varandra dels för att jag i dessa kretsar hittat vänskap som består och har en djupare karaktär än bara yrkesmässig.

I min summering kommer jag dock inte lägga så mycket fokus på denna grupp och våra metadiskussioner. Jag kommer inte heller ta med varje tjänst utan vill försöka beskriva utvecklingen i grova drag. Vill fånga upp hur de flesta människor mött utvecklingen steg för steg, oavsett hur aktiv användare man själv varit under hela denna resa. Jag vill att vi som varit med ska känna igen oss samtidigt som även den skeptiske läsaren ska få en helhetsbild och insikt om de sociala mediernas betydelse. För när vi tittar på utvecklingen hos företag, organisation, myndigheter, politiker och medier under den här tidsperioden inser vi att det har förändrat sig. Alldeles oavsett hur vi som privatpersoner ser på de sociala medierna.

Här hittar du de kommande inläggen serien om sociala medier åren 2007-2012. Och bidra gärna med dina egna minnen från 2007!

/Brit Stakston

Taggad som: