Grattis Avanza – nästan Stora Journalistpriset

Tidigare Medarbetare 25 november, 2012
Kategorier:
Blogg

Artikel i SvD, 3 april 2012

Årets Stora Journalistpris i kategorin ”Årets förnyare” delades i veckan ut till Svenska Dagbladet för deras arbete med den interaktiva boräntekartan ”Räntekartan” där man uppmanas att ange sin ränta i en databas: ”Säg din ränta”. Det var tredje gången kartan premierades och vad är då det innovativa och förnyande?

Motiveringen för Stora Journalistpriset lyder: ”Med tiotusentals läsares hjälp har de utvecklat konsumentjournalistiken. Rapporteringen har blottat orättvisor och gett läsarna nya möjligheter att påverka”.

Digitala frön

Martin Jönsson som dåvarande chefredaktör skrev i juni om hur Räntekartan var ett av många fantastiska exempel på hur SvD arbetar med social journalistik:

”Vi har det här halvåret verkligen försökt ”utveckla den nya journalistiken i samspel med våra läsare”, som det står i vårt redaktionella koncept. Vi har tagit stora steg framåt när det gäller att båda göra och presentera databasjournalistik och att utifrån stora mängder information filtrera fram historier som verkligen berör och engagerar våra läsare.

….Roligast av allt är att nästan alla dessa jobb börjat som digitala frön, som sedan blommat ut, i båda kanalerna – och på alla tänkbara sociala plattformar, ofta samlade på Storify. Den sociala dimensionen, som finns med genom hela planeringen och utförandet, lyfter journalistiken och ger den större genomslag.”

Halvårssummering: detta var mest läst och mest bevakat, 30 juni 2012, SvD

Det digitala fröet som Martin Jönsson talar om kom i fallet med Räntekartan framför allt från Claes Hemberg, chefsekonom på Avanz. I samtal med vänner om boräntor fick han i våras inspiration och drog igång twitterkampanjen #sägdinränta:

”Bara genom att ”säg-sin-ränta” tror jag att vi kan väcka till enkel folkbildning som lockar till eftertanke och engagemang. Hittills har bland annat finansministern svarat. Vill du uppge din ränta, så får du gärna vara med på listan! Jag citerar den på twitter och min blogg!

Därför får du gärna mejla mig din ränta och eller ange din ränta på twitter under #sägdinränta.”

Ger banken mig pengar, 28 februari 2012, Avanza bank

Efter detta syntes Claes Hemberg i alla möjliga mediala sammanhang,från morgonsoffor till tidningsartiklar och det rasslade verkligen till på twitter. Frågan om vilken ränta man har engagerade många och det fanns helt enkelt en mycket viktig konsumentfråga att belysa som med fördel kunde bearbetas journalistiskt.Att svenskars dyra boränta når strålkastarljuset – journalistpriset – är riktigt riktigt roligt o viktigt. Fortsätt SvD!

Så vems idé var det?

Jag tycker förmågan att som journalist öppet våga ta i något som är företagsinitierat är viktigt att lyfta fram. Räntekartan är ett bra exempel på vikten av att ha förmågan att vara reaktivt proaktiv, att agera på något som man upptäcker väcker engagemang och göra det helt utifrån sitt uppdrag samt sin kompetens. Det gläder mig just därför att Medieormen i motiveringen till Årets medieorm  faktiskt nämner ursprunget till kampanjen:

Det enkla är ofta det geniala. Med inspiration från den populära Twitterkampanjen  #sägdinränta, där ekonomen Claes Hemberg uppmanade folk att dela med sig av sina boräntesatser för att på så sätt hjälpa varandra att pruta ner sina boräntor, tog SvD Näringsliv med projektet #Räntekartan idén vidare genom en lyckad korsbefruktning mellan ny teknik och traditionell journalistik.

Journalistpriset Årets medieorm till SvD:s Räntekarta, 16 november 2012, Sveriges Radio

Frågan om att ge beröm till ursprungsinitiativet kom även upp under journalistkonferensen Himmel & Helvete. Det förvånade mig inför sessionen att det bland de deltagande journalisterna fanns många som inte kände till den företagskoppling som finns genom Claes Hemberg och hans initiativ.

SvDs Peter Grensund berättade också på plats att de helt enkelt valde att ”kapa” den etablerade taggen #sägdinränta och gjorde sedan journalistik av det. Goda idéer kan ju med fördel förädlas precis så som skett med Räntekartan. Att vara transparenta med influenser tror jag är än viktigare i det transparenta medielandskap vi har att förhålla oss till.

Claes Hemberg kommenterar själv såhär om det faktum att hans idé lett till ett av journalistikens finaste pris:

”– Det finurliga med SvD:s utveckling av idén är att det blir mer exakt, är lättare att överblicka samt att den får större spridning än vad jag kunde få på Twitter trots att jag fick 2000 svar på fem veckor med #sägdinränta.
– Jag hoppas att fler tidningar gör liknande grepp som verkligen hjälper människor och det är bra att de premieras i tävlingar som Stora Journalistpriset, säger Claes Hemberg”.

Blir bara smickrad av att någon plockar upp min idé, 25/10-2012, Resumé

 

Medskapande journalistik – hur gör man?

Möjligheterna med en medskapande journalistik är så intressant att fundera över som en komponent i den utveckling medielandskapet genomgår.  Jag är nyfiken på hur många redaktioner som använder det  eller liknande begrepp för nya arbetsmetoder och vad det dagligdags betyder för dem. Hur de behåller sitt källkritiska arbete levande i relation till det som plötsligt tar fart på t.ex. Twitter.

Martin Jönsson, SvD, beskriver vad han kallar för ”social journalistik” på följande vis:

”Den sociala dimensionen, som finns med genom hela planeringen och utförandet, lyfter journalistiken och ger den större genomslag.”

Halvårssummering: detta var mest läst och mest bevakat, 30 juni 2012, SvD

När  Stora Journalistpriset kommenterades i veckan av Olle Zachrison, Chef SvD Näringsliv:

”– Det här är ett kvitto på att vi är inne på rätt spår. Den nya tidens journalistik skapas i samspelet mellan de olika kanalerna webb, papper och mobil och vi har många nya spännande satsningarna på gång här på SvD, säger Olle Zachrison.”

SvDs Räntekartan fick Stora Journalistpriset, 25/10-2012, SvD

Jag tror att det är lätt att tolka ”social journalistik”, om det uttrycks som ett samspel mellan olika kanaler, som mest teknik  och distribution med en dos av medskapande. Men det har för den oinvigde en undertext av att avsändaren dvs medierna pushar ut en egen berättelse på fler plattformar för större genomslag.

SvDs chefredaktör Lena K Samuelsson kommenterar i dagens SvD (ej online) Stora Journalistpriset med orden ”Hemligheten är att knyta samma journalistik och teknik. Att skriva en artikel räcker inte, den nya journalistiken måste kunna flöda mellan digitala plattformar och papperstidning, bjuda in läsarna och erbjuda interaktiva möjligheter”.

Källkritiken och etiken

För journalistkåren som funderar mycket över sin framtid tror jag det är viktigt att tydligare trycka på det journalistiska hantverket i Räntekartan och inte tekniken. Att närma sig det oändligt antal digitala frön  som finns i tusentals en skärm bort, hur gör man det som redation? Vad lär Räntekartan journalistkåren om hur nyheter skapas idag. Både vad gäller möjligheter och risker. Spännande frågor som konsekvens av Räntekartans arbete är om det t.ex. finns kompetens eller åtminstone en levande diskussion på varje redaktion dagligdags till hur man källkritiskt granskar den här typen av initiativ på twitter eller om den data man får in inte är manipulerad. Det journalistiska hantverket måste följa med in i teknikbeställningen och analysen.

Vad var nyskapande?

Jag är verkligen nyfiken på vad man i branschen, bland de som inte knäckt koden till den medskapande journalistiken såsom SvD gjort, uppfattar som nyskapande med Räntekartan. Vad tog man med sig hem från galan i veckan. Var det just att det var interaktiva kartor som blev framtidsmodellen eftersom databasjournalistisk och kartor har gjorts många gånger förr eller hur tänkte de kollegor som såg SvD vinna.

Tekniken är ju inte nyskapande, det bör vara renodlat journalistiska verktyg år 2012 och kan i det här fallet mer jämföras med både vad pennan, telefonen, skrivmaskinen och även tryckpressen betytt för journalistiken. Kanske visar just teknikfokuset varför utmaningen är så stor för journalistiken. För jag tror, av erfarenhet från andra branscher, att man lätt tappar bort sitt eget hantverk, sin egen kärnaffärs grund och självförtroende bland tekniksnack och jakt på nya intäktskällor hos alla inom en verksamhet.

Räntekartan är kanske inte alls nyskapande. Men det är definitivt relevant journalistik.Och DET är mer intressant att fokusera på för mig som mediekonsument. Tekniken möjliggör bara för mig att konsumera medier såsom medier konsumeras i en digital samtid. Men tekniken skapar inte journalistik av sig självt. Men jag vet inte inom en konservativ bransch som delvis inte vaknat förrän nu kanske man måste börja i  teknikänden.

För mig är nog relevansen ett av de viktigaste orden att bära med mig för den utmärkelse SvD har fått. Ett oerhört viktigt ord i en tid då journalistik ofta verkar vara något, som även många inom journalistkåren, tror alla som har en smartphone i sin hand levererar. Relevans och långsiktighet. Att göra något mer av ett initiativ som annars haft en kortare livslängd.

Berättelsen som affärsidé

Jag tror det vore pedagogiskt förlösande och mycket klokt för alla journalister, att oberoende av inställning till nätet, diskutera förhållningssättet just till den här typen av historier som dyker upp på nätet och berättas mellan människor dagligen. Här ges ju insyn i tusentals verksamheters digitala kaffestunder, möten människor emellan nya och sådana man redan bevakar, presskonferenser eller huvudbudskapens tolkningar och reaktioner, interna handlingar som avhandlas mellan, insikter i verksamheter som borde granskas och spännande möten mellan individer. Ja allt det där man alltid använt för att arbeta med journalistik.

Det intressanta är hur man förhåller sig till dessa berättelser och just skapar relevant journalistik. Det är ju där morgondagens och dagens nyheter delvis kan skapas. Samtidigt  som man pedagogiskt får förklara för de som räknar på affären att man även i en lönsam digital framtid måste säkerställa resurser för att fortsätta granska även de verksamheter som inte sticker ut såpass så att anonyma tips ges genom att de ordnar fester på Grand Hotel och ta ansvar för att även analysera vilka berättelser som inte når ut i de digitala plattformarna. De berättelser som inte syns på nätet för de inte finns på radarn av någon av de tongivande på nätet. Eller de berättelser som handlar om människor i andra delar av världen. De vita fläckarna i rapporteringen måste finnas medräknade även de i nya affärsmodeller.

Efter en heldag med kunskapsdelande men också delvis mycket förtvivlade journalister över denna svarta varselhöst med tal om tidningsdöden så verkar det som om de här samtalen om mediernas framtid inte alltid sker på lika villkor.

Journalister kan inte alltid prata affär. ”Affärsmännen” kan inte heller alltid prata journalistik.Här behövs verkligen en mix av sådana som Martin Jönsson, Anette Novak och Fredrik Strömberg. Och en dos Douglas Roos.

För priset det kommer vi annars få betala. Som medborgare.

Det är kanske det bästa Räntekartan kan användas för inom branschen. Visa hur affären fortfarande kan bygga på journalistik. Inte lyfta fram tekniken.

/Brit Stakston