2009 – Twitter förnyade alla branscher

Tidigare Medarbetare 30 december, 2012
Kategorier:
Sociala medier

Det här är del 3 av 6 i en summering av den utveckling som skett inom kommunikationsbranschen under åren 2007-2012 tack vare digitaliseringen, här finns prologen som ger en bakgrund till varför denna sammanställning görs nu. Längst ner  finns länkar till de andra posterna.

2009 var Twitters år och kom inte bara att förnya journalistiken utan även kommunikationsbranschen. Behovet av att kunna utvärdera konsulter fanns och digital kompetens blev affärskritisk inom branshen. Ett år av stora ytterligheter där sociala medier för många blev vardag men för andra fortfarande mest ansågs vara trivialt.

Twitter som arbetsredskap

Twitter utvecklade nu tjänster som underlättade användandet och gjorde tjänsten mer användarvänlig med listfunktioner och RT:funktionaliteter och smarta tredjepartsapplikationer såsom TweetDeck och Co-Tweet. Kontrollpanelerna gav företagen enkelt en möjlighet att kunna bevaka  konversationer om eller frågor ställda till dem. Twitter blev ett oändligt horisontellt kunskapsflöde där smarta sökningar gav företag ett stort försprång. En PR-konsult kunde i sitt twitterflöde se hur kontakter skapades mellan journalister och uppdragsgivare utan pr-byrån som mellanhand. Eller hur journalister reagerade på företagens kommunikation eller bemötande och när ilskan uttrycktes i en tweet var det lätt att förutse när en kommande kritisk artikel skulle publiceras.

Hashtaggar började användas allt oftare och när vi testade t.ex.Twitter som arbetsförmedling via #nyttjobb som än idag används blev det ett typiskt exempel på vad man kan lära av nya möjligheter att kommunicera. Listor sammanställdes över twittrare och hashtaggar etablerades såsom t.ex. #ff för Follow Friday etablerades även i Sverige för att puffa för egna favoritwittrare på fredagar, ett sätt för att lyfta fram de man valt att följa.

Twitter och kundtjänster

Under 2009 tvingade företagens kundtjänsterna snabbt ut på Twitter och fanns de inte där kunde det i sig leda till ett eget kortare bloggmediedrev. Företagen flockades på twitter och etablerade reklamkoncept togs ut på twitter när twitterkonton startades för reklamgestalter som t.ex. BoxerRobert.

Livetwittrandet som fenomen växte under året fram som en möjlighet att göra innehåll under seminarier och konferenser tillgängligt för fler än de på plats. Under Almedalen 2009 ville vi visa vad som var möjligt inom området och bestämde oss för att via twitter visa vad som skedde i Almedalen vid så många tillfällen som möjligt. Jag twittrade så pass flitigt så att det blev första gången någon stängdes av från Twitter i Sverige och blev munkavlad från möjligheten att direktrapportera. Blev under Almedalsveckan nominerad till en av de mediemäktigaste av TU tack vare livetwitttrandet vilket säger något om vilket genomslag som var möjligt att få genom att vara aktivt på twitter redan då. Mycket har hänt sedan sommaren 2009 runt twittrandet i Almedalen idag som alla bevakar och oftast deltar i twitterflödet runt #almedalen året om.

Twitter och transparens

Jan helin twitter

En intressant händelse som är värd att att påminnas om från 2009* är det som hände när jag riktade kritik mot Jan Helins användande av twitter. Ansåg att han genom sitt twittrande bröt mot de pressetiska reglerna när han diskuterade publicistiska beslut som bröt mot den personliga integriteten hos de anhöriga.

Mitt i den här kommunikationsrevolutionseran då twitter och transparens sågs som fantastiska världsförbättrare framkallade min kritik starka reaktioner hos andra socialamedieförespråkare. Det ansågs att jag stuckit kniven i ryggen på allt vi trott på och att jag sålt ut det som min karriär byggt på. Minns ännu rädslan och kritiken hos några digitala vänner efter intervjun. De menade på fullt allvar att jag nu skulle få stå helt ensam utan stöd och att det var katastrof. Det var första gången jag upplevde en osund sektkänsla bland oss som förespråkade digital utveckling. Att vi kunde vara helt blinda för andra tänkbara perspektiv. Än idag tycker jag att frågan till Schyffert från Helin om publiceringen av bilden av det döda barnets grav inte var exempel på relevant transparens och medskapande innovativ journalistik. Det fanns ingen anledning att här bryta mot att visa anhöriga största möjliga hänsyn. Hur tror ni att dessa tweets hade mottagits idag? För mig visar de vilken spännande tid detta var då gränser hela tiden prövades.

Kritiken mot mig för ifrågasättandet av Helins twittrande landade i en lång text av mig om att transparens också innebär ansvar.  Och även om Helin tyckte jag var helt fel ute så twittrade han efter detta inte lika flitigt. Själv insåg jag genom denna händelse att det var besvärande svårt att diskutera nyanser, ett problem som under åren kom att bli värre bland oss som såg revolutionsljuset.

Transparens var överhuvudtaget ett buzzord under 2009. Företag började nu också använda twitter för att driva opinion genom att använda den påtryckningskraft som ligger i det publika och använda transparens under t.ex. förhandlingar.

 

Medier och realtidskonversationer

På hösten 2009 fick Kinga Sandén välförtjänt Stora Journalistpriset i kategorin årets förnyare  för sitt användande av Twitter. Listor på heta journalisttwittrare med flest fans sammanställdes  av medier. Kontrade med att sätta samman de jag under den här perioden tyckte var de mest relevanta journalisterna på twitter vilket förstås inte handlade om antal följare.

Det mest anmärkningsvärda under den här perioden var att det fortfarande fanns många  branschkollegor som menade att twitter inte var något för PR-folk  samtidigt som det redan då var lätt att göra listor över varför det var viktigt för en PR-konsult. Trots Kinga Sandéns pris fanns det journalister som också var tveksamma och snarare såg twitter som oseriöst.  Men fördelarna lyftes allt oftare fram med twitter som nyhetsförmedlare.

Samtidigt som Thomas Brunegård nedsättande detta år talade om sociala medier som ”underground” fanns det förstås andra spännande medieutvecklingsprojekt som under 2009. SvD låg i förstås i framkant och här ser ni ett samtal med Kristian Lindqvist om nya sätt att arbeta med läsarmedverkan. Detta är samtidigt som Anette Novak på Norran startade eRedaktören  vilket hon två år senare kom att nomineras till Stora Journalistpriset för i kategorin Årets förnyare samt att e–Redaktören blev inspiration för The Guardian.

TV-programmen närmade sig också twitter vilket gav nya möjligheter till att ge nya dimensioner till det linjära tittandet, t.ex. försökte TV4  uppmana till twitterdialog runt Robinson. Twiter började bli en lägered för tv-tittandet igen.

 

Facebook, Facebook förstås

Trots det stora fokuset på Twitter i kommunikationsbranschen och medialt, så växte förstås företagens Facebookanvändande under 2009. Ofta kretsade dock diskussionerna om  sociala medier som kampanjverktyg  eller huruvida det privata kunde vara relevant för företag . Ytterligare en liten tidsdokumentation är dess frågor ställda om synen på Facebook.  Facebook blev aktuellt för alla branscher och t.ex. skrev DI om att bankerna behöver Facebook.

Digital kompetens som USP

Sociala medier blev under 2009 verkligen affärskritiskt även för den initialt lite tveksamma och bitvis konservativa PR-branschen. När Rolf van den Brink analyserade sambandet mellan ett nytt stort uppdrag för JMW och vår digitala kompetens visar det en brytpunkt även det. Tidstypiska branschglidningar skedde och när PR-konsulter deltog i SEO-forum för att analysera konsekvenserna av t.ex. det personifierade söket eller suggested search för uppdragsgivarna så var det för att skaffa nödvändig kompetens.

Från att som kommunikationskonsult bemästrat och inkluderat bloggen, sedan Facebook som arbetsverktyg för uppdragsgivare så blev det 2009 tydligt att det inte gick att undvika SEO, search engine optimization längre, kommentarsspam med länkar var t.ex. ett vanligt problem som diskuterades och behövde utbildas runt.

Webbkonferensen Sweden Social Webcamp skedde för första gången detta år och blev en årlig återkommande viktig mötesplats för de intresserade av de sociala mediernas utveckling. Under det första året debatterades bl.a  huruvida Google var ont eller ej och Google-kärleken var då överväldigande.

Nya roller och policies

Roller som socialamedieredaktörer hos företag blev allt vanligare, se här en tidstypisk intervju i JMW-talkshow  om detta med Mona Wallin  som hade den funktionen på Dramaten då och Britta Blomberg  från Cirkus Cirkör om deras arbete som socialamedieredaktörer.

Diskussionen om vem man är i de sociala medierna dök allt oftare upp. I ett samtal med Mattias Boström från Piratförlaget som resonerar om vem han är i det officiella kontot för Piratförlaget och i det egna namnet myntar han det legendariska ”babblet gör mig mer seriös” apropå mixen av personligt och proffessionellt twittrande.

Sociala mediepolicies efterfrågades för att strategiskt hantera de sociala medierna. Några exempel är onlinecasinot Mr Greens, Sveriges Radios och Expressens.

Stressen började bli påtaglig bland företag, åtminstone var det ofta den mediala bilden så vi behövde betona att sociala medier faktiskt bara handlade om kommunikation. Varken mer eller mindre.  De råd vi skrev 2009 om 10 råd för företag om sociala medier och 10 skäl att företagsblogga var också typiska för en tid då det ibland fortfarande verkade som möjligt att stå utanför samtidigt som det ibland hetsades  om man var tvungen att kasta sig ut på allt. Ytterligare ett pedagogiskt angreppssätt var att sätta utvecklingen i relation till webbutvecklingen i stort.

Det som ritktigt fick saker att hända var att det nu gick att lyfta fram svenska exempel där de som sedan länge använt sociala medieplattformar kunde berätta om hur t.ex. bloggen varit effektfull i traditionell krishantering  eller exempel på personligt varumärkesbyggande.

Internt stolthet  och affärsinnovation

De sociala medierna började också talas om i relation till att de bidrog till positiva interna processer när den synliga positiva feedback i sociala medier också stärkte företagen internt. Sociala mediers roll i relation till köpprocesser i butik diskuterades också och allt landade i insikten om att de framtida affärerna stärktes genom att omfamna nya möjligheter till kommunikation, dialog och relationsbyggande med kunder.

Politik och medborgardialog

När Piratpartiets framgångar i EU-parlamentsvalet var ett faktum detta år började frågan om politiker och nätet att fördjupas. Det blev tydligt att det var dags att ta det på  allvar  och när Anders Borg valde att megafonblogga blev det ett exempel på hur olika den digitala kunskapen och viljan till digital medborgadialog via nätet såg ut bland politiker.

Fredrick Federley utmanade genom att fejkblogga om att han krävde regeringsombildning för att på så sätt visa vilken effekt sociala medier kan ha och att det inte kan avfärdas som en fluga för att motbevisa en undersökning DN hade gjort.

I relation till politiken och medborgardialog ställdes snabbt frågan om vikten av digital förståelse hos alla på sin spets eftersom det ytterst handlar om att alla ska få samma möjligheter till makt och påverkan. Diskussionen och insikten om analoga och digitala värderingar blev allt viktigare att lyfta fram för att komma vidare.

Irrelevant med din egen syn på sociala medier

Kommunikationsbranschen fick nu arbeta med både strategierna för sociala medier samtidigt som vi i projekt fick arbeta väldigt handgripligt med digitala plattformar. Både perspektiven behövdes för att skapa förutsättningar för företag att i sin vardag integrera sociala medier. Just den där mixen är nog det som bitvis försenade utvecklingen. Det som på ytan var en enkel och trivial statusuppdatering på Facebook var ibland svår för företagsledare att översätta till affärskritisk verksamhet. Fortfarande är nog detta med att utgå från sin egen privata syn på sociala medier alldeles för styrande i relation till företagens implementering av sociala medier i sin verksamhet.

/Brit Stakston

Övriga bloggposter i denna serie av återblickar:

Prolog: Sociala medier – utvecklingen 2007-2012

2007 – Facebook visade vägen

2008 – Bloggens stora genomslagsår

2009 – Twitter förnyade alla branscher

2010 – Från Vinterstudio till digital valstuga

2011 – Revolutioner som berörde

2012 – Allt på en gång

2013 – Rent mänskligt vad händer nu med oss? En diskussion om 2013 års frågor.

 

Mashable konstaterade också att 2009 var Twitters år.

Taggad som: