2010 – Från Vinterstudio till digital valstuga

Tidigare Medarbetare 01 januari, 2013
Kategorier:
Sociala medier

Det här är del 4 av 6 i en summering av den utveckling som skett inom kommunikationsbranschen tack vare digitaliseringen under åren 2007-2012, här finns prologen som ger en bakgrund till varför detta skrivs nu. Längst ner finns länkar till de andra posterna.

2010 blev året då valrörelsen blev ett enda stort realtidscase för socialamedieutvecklingen. Det tillsammans med att traditionella medier i allt större omfattning fann det publicistiskt relevant att finnas även på de sociala medieplattformarna ledde till ett brett genomslag.

Valet som realtidscase

unsgaard

Martin Gelins egen reflektion över det nya medieklimatet

Den digitala valrörelsen började direkt i januari med att Reinfeldts pressekreterare gjorde bort sig på sin öppna Facebooksida. Edvard Unsgaards  statusuppdatering om bajset han hittat i sin trappuppgång en söndag och tacksamhet över att det senare städades bort av en invandrare skärmdumpades av Martin Gelin och hamnade på många stora mediers förstasidor. Han hamnade helt enkelt i blåsväder och blev senare av med arbetet som pressekreterare. Han själv berättade senare under en gemensam föreläsning att det var en enkel ”dagens ros”-uppdatering. Så olika kunde saker tolkas och det lärde många att varje statusrad kunde bli politisk ammunition. En ny arena för politiken diskuterades och när kommuner såsom t.ex. Borås Stad anordnade konferenser på temat var det en signal om vilken kompetensutveckling som skulle komma att behövas för politiker. De var ett tidigt exempel på hur kommuner skulle behöva arbeta med frågor om medborgardialog och insyn som tillsammans med Katrineholms kommunchef Mattias Jansson med sina öppna funderingar via blogg och twitter säkerligen inspirerat många andra kommuner. En del av min arbetstid och en stor del av min fritid kom detta år att ägnas åt att följa och utvärdera det partierna gjorde digitalt. Under året kom även boken Politik 2.0 efter ett möte med politiker inom ramen för SKLs projekt Medborgardialog där det också efterfrågades möjligheter till mer kunskap. Sociala medier i relation till politik kom att diskuteras flitigt under hela valrörelsen och varje partis socialamediestrategier och digitala steg granskades även av media.

klamydiabrevet

Eftersom vi ihärdigt följde den digitala utvecklingen kan några av de perspektiv som diskuterades under valrörelsen 2010 lyftas genom dessa texter:

  1. FÖREBILDER: De politiska digitala förebilderna var viktiga under 2010 och är intressanta att titta närmare på idag.  Förebilderna och det visade sig även under  valrörelsen att den interna förståelsen för digital kommunikation avgjorde framgångarna.
  2. FLOPP FÖR SOCIALA MEDIER? Under sommaren 2010 undrade jag om vi var på väg mot en flopp för sociala medier i valrörelsen, efter det dåliga hanterandet av sociala medier i Almedalen. I texten finns förslag på hur man hade kunnat göra mer och bättre under Almedalen.
  3. FÖRLORAD MAJORITET: Efter valet menade jag snart att alliansen förlorade sin majoritet i de sociala medierna  genom att lyfta fram hur en enda bloggare påverkat mediebilden och diskussionen om utförsäkringar, detta samtidigt som forskare menade att valet marginellt påverkats.
  4. FACEBOOKVAL: Summerat blev det ett Facebookval. Valhemligheten var inte så hemlig längre, vi delade mer av våra politiska ställningstaganden öppet med varandra på Facebookväggen och i andra uppdateringar.
  5. SVERIGEDEMOKRATERNA: I posten ”Kära partier försvinn inte från nätet nu” oroades jag mig senare för att partiorganisationerna och politikerna skulle sluta med sin digitala närvaro efter valet. Oroande eftersom det fanns ett parti som inte skulle dra sig tillbaks från den digitala arenan…nämligen SD. Eftersom SD var populära på nätet behövdes fortsatta digitala strategier för att hantera frågan om främlingsfientlighet  och rasism.

Sammanlagt summerade jag all min dokumentation av valrörelsen i posten ”Tack för ett fantastiskt roligt #val2010”  här finns alla inläggen från valrörelsen  eller se några av de många intervjuerna gjorda på plats i Almedalen sommaren 2010. En lång gästlista och många spännande samtal oftast med fokus om vägen mot Politik 2.0.

 Journalistiken under valrörelsen

Journalistiken relation till sociala medier under valet 2010 är intressant att studera närmare. Här berättar Malin Crona, då Sveriges Radio, och Mikael Pettersson, SVT   om hur det var att arbeta med sociala medier under valrörelsen.  Ett samtal om journalistikens nya villkor och berör frågor om demokrati, läsarmedverkan, närhet till de som bevakas, politikers närvaro i sociala medier och inblick i hur samtalen gick på redaktioner om det som sker i de sociala medierna. Även samtalet med webbstrategen Hanna Larsson från SVT nyheter från samma är intressant för att veta mer om journalistikens syn på sociala medier då 2010.

TV-program som visade vägen

vinterstudion

Under vintern och våren 2010 skedde två tv-satsningar där sociala medier integrerades och som bidrog till en bred kännedom om bla twitter och bloggandet genom alla de hänvisningar som gjordes under sändning. I SVTs Vinterstudion var hänvisningarna till blogg, Facebook och Twitter många och såg ut som i fotot ovan. Facebooksidan för Vinterstudion var välbesökt och gav ett mervärde av gemensamt firande över idrottsliga framgångar samt dialog med programmakarna. Även Melodifestivalens många hänvisningar till twitter var väldigt samtidstypiska, här testades också ett ”megafontwittrande” som distribuerades via text-tv av Annika Lantz och Ebba von Sydow och såg ut som på bilden här nedan. Säkerligen fullständigt obegripligt för en stora breda tittarskaran men roligt i en tid av just mycket experimenterande.

melodifestivalen

Facebook blev internet

När nu Facebook blivit synonymt med internet för många och även företagen syntes allt fler exempel på lyckad och mindre lyckad närvaro på Facebook När Trafikverket börjar använda sin Facebooksida och snabbt kom att domineras av en missnöjd anställd så omvandlades deras närvaro där till en besvärlig uppgift som ingen vill arbeta med. Med allt fler uppdateringar om konversationer på arbetsplatsen eller om fulla chefer på personalfesten är det lätt att vilja agera för att försvara en arbetsplats som man kanske själv är nöjd med. Anställda började debattera offentligt på Facebook med den missnöjde kollegan säkerligen för att man inte internt adresserat denna besvärande situation.

Den här typen av händelser skedde samtidigt så många verksamheter träffade helt rätt på Facebook och kunde där etablera en närmare relation till sina kunder. Oavsett om de var matgäster i en skolrestaurang som på Virginska skolan i Örebro eller köpare av regnrockar hos Stutterheim Raincoats.

Samma år kom även filmen om Mark Zuckerberg, The Social Network, och arbetet med Facebook. Trots den mindre smickrande bilden av Zuckerberg ledde inte filmen till en tänkbar förtroendekris för Facebook vilket tom togs upp i SVTs Agenda utan blev mest ett stycke nutidshistoria och kanske inspiration för fler unga entreprenörer. För någonstans i något studentrum eller en källare skissas ju varje dag på något som skulle kunna bli the next big thing.

Att kramas på twitter relevant?

Det ständiga kravet på att finnas tillgängliga och att svara på varje digital fråga kunde ibland leda roliga halsbrytande svar från företag. SJ bjöd under året på ett antal olika perspektiv som fick mig att undra över vilka grundvärden de ville förmedla med sitt kramande i sina tweets.  De visade också att det är lätt att avslöja sina egna usla affärsstragier när man dras in i twitterkonversationer.  Även en twittrande lokförare visade på en del utmaningar för fler verksamheter att lära av. Kanske visade dessa exempel mest av allt att sociala mediepolicies behövdes för att vara pedagogiska redskap för hur implementeringen och inlärningsprocessen kan se ut för sociala medier.

Wikileaks – ultimat transparens?

I april spreds Wikileaks-filmen ”Collateral murder” från Irak som visar hur amerikanska soldater skjuter från en helikopter på människor som flyr.  I videon hör vi hur soldaterna är skrattar och ropar upphetsande när människor skjuts och minst 12 personer dör i attacken bland annat två journalister från Reuters och barn finns med bland de som skjuts ner. Filmen gjorde WikiLeaks kända för den breda allmänheten och under året fortsatte rykten om fler läckaget och alla företag, politiker och andra funderade över konsekvensen av detta. Även i Sverige. WikiLeaks är en internationell ideell förening som publicerar hemligstämplade och privata dokument eller filmer som  laddas upp av av anonyma källor till WikiLeaks hemsida och dokumentdatabas och publicerades även ofta i samarbete med media. Organisationen ville eftersträva fri tillgång till information av allmänintresse men diskussionen runt dem kom snabbt också handla om en motsatt diskussion om vad som händer med de vars information som släpps fri, källors rätt till anonymitet samt överskuggades så småningom helt av chefredaktören Julian Assanges agerande runt de våldtäktsanklagelser som gjordes mot honom hösten 2010. Man kunde ändå genom Wikileaks ana att vi kommer att få se många motsvarigheter till dem poppa upp runt om i världen framöver.

 

Tiden började springa om konsulterna

Internt inom den bubbla som vi internetförståsigpåare hade skapat oss förekom ofta diskussionen om socialamedieexpertens varande eller icke varande.  I takt med det ökade sociala medieanvändande behövde vi ifrågasätta våra egna roller som allvetande och att det där med när man startat ett twitterkonto faktiskt var oviktigt. Men ofta såg vi både nätfördomar och spöken även när de inte fanns.

För det riktigt viktiga som hände 2010 var det att strateger inom företagen var modiga och låg i framkant och argumenterade väl för att tänka om och nytt för att kunna implementera sociala medier. SVTs strategichef hävdade att det var publicistiskt befogat  att använda Facebook och Twitter och andra företag kunde upphäva tidigare beslut om interna säkerhetsinställningar som styrde val av sajter man fick besöka för att låta medarbetare kunna ta del i de digitala samtalen.

Krishantering i sociala medier

Bildt

När en bomb briserar på Drottninggatan på eftermiddagen i december 2010 och  en man dör så kommenteras det av Bildt runt midnatt med ovanstående tweet som slår fast att det var ett terrordåd. Det sker 12 timmar innan Reinfeldt eller någon annan officiellt kommenterat frågan om det var ett terrordåd eller ej. Det hamnar i medier över hela världen.

bildt 2

Det visar dels sociala mediers genomslag och visade än en gång hur en person med makt, som Carl Bildt, enkelt får ännu mer makt genom sitt användande av de digitala medierna. Att Reinfeldt sedan under presskonferensen får ägna en ansenlig mängd tid åt att hantera Bildts agerande är även det en fråga värd att diskutera. Påminde om vikten av samsyn och att det nog finns fog att fundera över vem som säger vad i vilka kanaler under den här typen av händelser i framtiden. Även för regeringen. Men det fanns de som tyckte att det var helt okomplicerat att utrikesministern säger det redan alla vet.

Bildt själv kommenterade diskussionerna om sitt twittrande med det oerhört tidstypiskt och med sin vanliga ironiska ton:

bildt 3

—en tweet som avslutades med  ”Some didn´t…..like the steam engine either”.

/Brit Stakston

 

Övriga bloggposter i denna serie av återblickar:

Prolog: Sociala medier – utvecklingen 2007-2012

2007 – Facebook visade vägen

2008 – Bloggens stora genomslagsår

2009 – Twitter förnyade alla branscher

2011 – Revolutioner som berörde

2012 – Allt på en gång

2013 – Rent mänskligt vad händer nu med oss? En diskussion om 2013 års frågor.

 

Taggad som: