Är medias sökarljus den största drivkraften?

Tidigare Medarbetare 27 januari, 2013
Kategorier:
Blogg, Sociala medier

Bloggen är och har alltid varit diamanten i de sociala medierna för mig. Utan pompa och ståt startas det fortfarande bloggar. Bloggen har blivit vardag. En vardag där man inte bryr sig om metasnacket mellan bloggarna, där man bryr sig mindre om att länka för länkkärlekens skull eller bloggportaler och jagar inte de där blogglistplaceringarna som var så viktigt för många av oss som metabloggade under bloggens gyllene år. Bloggen används idag bara som den smarta publiceringsplattform den är utvecklad på det sätt som passar nätet allra bäst.

Jakten på synlighet i medier

Det är ett smått sorglustigt faktum att medias sökarljus verkar vara en så viktig drivkraft för vilken plattform som föredras för opinionsbildning av nätvana. Särskilt som ”bloggosfären” så ofta sett sig som en motpol till de traditionella medierna. Trots möjligheten att faktiskt strunta i medierna tack vare de egna publiceringsplattformarna så verkar den avgörande komponenten för tyckareliten vara just medias lust att se det de gör på de här arenorna. Det där tror jag att vi som arbetar med rådgivning runt liknande frågor har ett ansvar att ge perspektiv på. En eventuell jakt på nästa grej handlar inte om att kasta ut det som fungerar.  Det är det här som ibland får mig att tro att vi slutändan kommer loopa tillbaks till att låta det mest bli som förr eftersom vi inte har tillräcklig uthållighet. Vi talar för instrumentellt om plattformarna så det blir som att välja mellan bilmodeller, hela tiden dags att uppgradera till nästa snabb bil.

Bloggen var ju verkligen i mediernas fokus för några år och är nu ersatt av twitter som direktreferenskälla för journalister. Därmed verkar opinionsbildarna följa efter och det blir ganska tydligt att draghjälpen från medierna verkar behövs för uthålligheten. I den genomgång jag gjort av den svenska socialamedieutvecklingen åren 2007-2012  kallade jag 2008 för bloggens år och summerade bloggosfärens roll 2012 ungefär såhär:

”Media har en stor roll i den förändrade roll bloggosfären har fått nu när allt sökarljus finns på twitter och vi verkar hellre vila slåss bland tweetsutrymmet för att få uppmärksamhet. Att bloggen skulle vara död för att media inte har sitt starkaste offentliga sökarljus på bloggosfären är helt fel. Mycket av det vi under året mediekonsumerat har fortfarande sitt ursprung i perspektiv ursprungligen formulerade i kommenterande bloggposter från opinionsbildare. Bloggen som databas är lika briljant som förr och ger en långsiktig synlighet i sökmotorer som vida överstiger någon annan plattform.” I Medierna förra veckan fick vi också ett dagsaktuellt exempel från hur en anonym bloggare blivit maktfaktor inom försvarsdebatten. Det är bara att medier slutat prata om bloggar. I kommunikationsbranschen är en blogg fortfarande en hygienfaktor för den som vill effektivt distribuera sin närvaro digitalt.

Den svaga länken

Tendenserna till en mer avsomnad bloggosfär bland de som var de flitigaste debattörerna för några år sedan synliggör kanske den där svaga länken som kan finnas i medborgarjournalistiken enligt mig. Det där som gör att vi inte kan förlita oss helt på den. Den här bristen på långsiktighet och tålamod samt en ännu större tänkbar mängd vita fläckar i rapporteringen än vad de traditionella medierna har när de egna intresseområden blir så styrande för urvalet av vad som berättas.

Det är samtidigt förståeligt att tiden inte räcker till, att det är lätt att älska twitter som går så snabbt, att lusten för bloggen tappas när läsarna försvinner och att det för vissa aktörer kanske blir tungt när media inte bryr sig om det som skrivs (genom att de inte längre talar om bloggosfären lika mycket eller ger cred i det redaktionella materialet). Men jag undrar om vi verkligen vill att utvecklingen ska se ut så här. Visst är symbiosen med nya och gamla medier relevant för många men det finns ju också perspektivet av att de nya medierna i sig självt kan bli nya plattformar som når direkt till en given målgrupp om man utnyttjar tekniken rätt.

Vänd och vrid på dina resonemang

Det är verkligen inte medias sökarljus som ska avgöra om man ska blogga eller inte. Det handlar om man har något att berätta och hur länge man vill att  det ska leva kvar i sökmotorerna. Det bloggandet framför allt också gör är att man ger sig tid att reflektera. De egna perspektiven kan sättas i relation till vad som är aktuellt, berör och engagerar människor just nu. Man kan ifrågasätta, fördjupa, kommentera, debattera eller addera perspektiv som saknas. Det finns inget som slår denna möjlighet att på en sån liten yta kunna bjuda på allt som är utgångspunkter för de egna resonemangen. Bloggen ger en möjlighet att vända, vrida och våga tycka om saker och ting i en teknik som underlättar en kunskapsdelning som kan leda till samtal på många andra plattformar, det blir ett digitalt socialt objekt. Eller så har man bara gett sig en värdefull stund av reflektion. Vilket skärper den egna förmågan att argumentera och förstå saker. Alla tweets eller Facebookkommentarer som produceras är så oerhört flyktiga jämfört med det som samlas på detta sätt.

När jag spanade framåt för bloggen i början av detta år hoppades jag på detta:

”Personligen ser jag framemot en förnyad vital gräsrotsbloggosfär runt #val2014 och i samband med annan opinionsbildning. Kraften i en egen publicistisk plattform är fortfarande ett måste i en arsenal av kommunikationsverktyg för den som vill påverka.”

Nu har alltså Fredrik Wass den gångna veckan blåst liv i många människors lust att skriva. Genom den egna utmaningen om att skriva 100 blogginlägg på 100 dagar har det vidgat sig till att bli en rörelse för skrivande med bloggen som plattform. Fantastiskt och min glädje är stor över att förhoppningen om en ny vital gräsrotsbloggosfär verkar bli uppfylld redan nu!

Se nu till att berätta för fler om bloggen som plattform! Och kom ihåg att det största värdet är att man tar sig den här tiden (behöver inte vara varje dag som i utmaningen). Låt skrivlusten och den möjliga dialogen med omvärlden vara drivkraften inte medias sökarljus eller jakten på det ”senaste inom sociala medier”.

Det senaste är att sociala medier är vardag. Och bloggen är fortfarande din alldeles egna briljanta tryckpress.

/Brit Stakston

Det här är inlägg 5 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, här kan du läsa vilka andra som deltar.

 

Taggad som: