Sex kommunikationstrender från det amerikanska presidentvalet

Björn Mellstrand
Björn Mellstrand 22 november, 2016
Kategorier:
Blogg, PR och kommunikation, Reflektioner

Det har gått snart två veckor sedan det amerikanska presidentvalet. Det överraskande resultatet har analyserats fram och tillbaka. Och många har försökt förklara det oväntade resultatet. Jag har försökt sammanfatta några kommunikationstrender som blev tydliga i valet och som vi som kommunikatörer måste förhålla oss till framöver:

  • Falska nyheter är här för att stanna

Under valrörelsens slutskede så skapade falska nyheter ett större engagemang än traditionella nyheter på de sociala medierna. Falska nyheterna kommer inte försvinna efter valet utan vi kommer med största sannolikhet se användningen spridas utanför politiska kampanjande. Är ditt varumärke redo för att hantera falska nyheter? Vad händer  om din produkt/tjänst eller ditt varumärke blir föremål för en falsk nyhet? Hur hanterar du det?

  • Robotarna tar över

I det amerikanska presidentvalet användes flitigt twitterobotar som skriver inlägg, retweetar och kommenterar. Enligt en studie från Oxford University, som DI.se skriver om, var cirka 25 procent twittrarna under valdebatterna fejk. Även här behöver vi ställa oss frågan hur vi som kommunikatörer ska förhålla oss till en anstormning av fejkade twitterkonton eller tyckare på sociala medier. Hur ska vi hantera en tsunami av tyckare som uttrycker missnöje?

  •  Rörligt, rörligt, rörligt. Rörligt är det nya svarta.

Att rörligt är framtiden är det få som tvekar om men våra sociala medieflöden svämmades över av rörligt kampanjmaterial under valrörelsen. Den rörliga bilden är i mångt och mycket överlägsen annan kommunikation. Och materialet måste vara anpassat till konsumenten – tittar jag via mobilen eller via paddan/datorn? med ljudet på eller av? Som kommunikatör måste vi kunna dramatisera våra berättelser så att de går att berätta via rörlig bild med och utan ljud. Men finns resurserna och kompetensen?

  • Är smutskastningen här för att stanna

Smutskastning var en del av det politiska samtalet. Det skedde såväl direkt som indirekt och med hjälp av falska nyheter. Hur förhåller vi oss till att prata illa om våra konkurrenter. Som kommunikatörer avstår vi från att kommentera och framförallt tala illa om våra konkurrenter. Har det amerikanska presidentvalet banat vägen för ett paradigmskifte där vi accepterar smutskastning?

  •  Kan vi nå de isolerade målgrupper?

Mycket av eftervalsdebatten har handlar om hur våra sociala medieflöden har förvandlats till silos, som inte släpper in andra nyheter än de vi gillar och vill se. Vi tappar därmed överblicken och sociala medierna förstärker och accelererar våra uppfattningar. Det gör att våra målgrupper blir allt mer isolerade, nya budskap når dem inte. På sikt riskerar det göra det omöjligt att nå ut med t ex en ny produkt eller tjänst om personen i fråga inte visat intresse för frågan tidigare. Det blir omöjligt att sätta nya frågor på agendan.

  •  Samspelet direktsändning och sociala medier är ett framgångsrecept.

En av Trumps framgångsrecept var hans förmåga att hantera samspelet mellan direktsändning och de sociala medierna. Om en negativ nyhet dök upp var han snabb med att kontra med ett nytt uppseendeväckande utspel samtidigt som han hanterade det i sociala medier. Han var också snabb med att accelerera sina utspel i direktsända medier i sociala medier. Därmed förstärkte han räckvidden och nådde sina målgrupper.

Kommer marknadskommunikationen trumpifieras framöver? Kommer vi se hur till exempel smutskastningen smittar av sig? Varumärken och företag är idag väldigt försiktiga att kommentera sina konkurrenter och väljer att lyfta sina egna fördelar framför att prata illa om sina konkurrenter. Jag tror inte det är omöjligt att vi kommer få se företag som testar sig fram.

Den amerikanska valrörelsen visar att vi måste ta de digitala medierna på allvar. Det är ingenting som längre är en fråga för en enskild person. Utan alla som har kommunikationsansvar måste förstå och kunna hantera de sociala medierna.

Kampanjen visar också att vi som kommunikatörer måste ha fler strängar på vår lyra och att krisberedskap inte längre bara handlar om att kunna hantera verkliga mediekriser. I det nya medielandskapet så kan en kris uppstå när någon sprider en falsk nyhet. Nyfikenhet är ett av kommunikatörens viktigaste arbetsverktyg. Vi måste ständigt jaga ny kunskap och säkerställa att vi förstår medielandskapet utveckling.

/Björn Mellstrand

Taggad som:
, , , , , , ,