Alla inlägg
Lite sent, men här kommer liveflödet från dagens frukostseminarium.
Watch live streaming video from jmwkommunikation at livestream.com
Frukostseminarium: Journalistikens möjliga förändring
Nu har vi med kort varsel fått möjlighet att kunna välkomna er till ett spännande frukostseminarium hos JMW tisdagen den 31 januari.
En fråga som under 2011 var flitigt diskuterad, i en stundtals relativt infekterad diskussion var den om mediernas utveckling och journalistens roll. Under hashtagen #journalistroll fångades många olika perspektiv och ofta befann sig diskussionen i två läger om journalistens och journalistikens nya roll. De som ansåg sig förstått och de som ansågs inte ha förstått digitaliseringen. Ofta blev det icke-konstruktivt och med en delvis förlegad syn på varandra i de där båda ringhörnorna.
Vi tänker därför med hjälp av Anette Novak fd chefredaktör Norran samt nominerad till Stora Journalispriet 2011 och Ehsan Fadakar, chefredaktör från Nyheter24 som var Årets digitala dagstidning 2010 prata om vad som fungerat så bra i deras arbete.
Ett samtal med två chefredaktörer om hur de ser att journalistiken i en digitaliserad samtid utvecklas och vad de prövat, testat och lärt sig under de senaste åren.
Det blir säkerligen ett samtal som kretsar runt nya läsarbeteenden, nya sätt att möta läsaren och förstås frågan om källkritik samt hur man hanterar kommentarer. Dessutom är vi nyfikna på deras tankar om ledarskap på en tidningsredaktion idag. Vad krävs för att medarbetarna ska vara trygga när tidspressen är stor och twitterflödena är fyllda med reaktioner på både tidningens innehåll och tänkbara nya nyheter att bevaka.
Kanske hinner vi också att höra om hur Anette och Ehsan ser på den politiska bevakningen på sista tiden, som mest kommit att handla om en partiledares vara eller icke vara.
Varmt välkomna och glöm inte att ställa frågor redan nu eller addera perspektiv ni gärna skulle höra Anette och Ehsan kommentera här i kommentarsfältet. Frukosten kommer att livesändas.
Datum: 31 januari
Plats: JMW, Kungsgatan 24, 7 tr.
Program:
- Frukost serveras från klockan 07.30.
- Björn Mellstrand hälsar välkomna klockan 08.00
- Diskussionen börjar med en kortare introduktion av Anette Novak och Ehsan Fadakar om hur de ser på sitt jobb och varför de tror det varit så framångsrikt. Samtalet leds av Brit Stakston
- Sändningen avslutas kl 09.00
Anmälan till Zamantha Nordengrim, fornamn.efternamn@jmw.se
Först till kvarn gäller. Seminariet är kostnadsfritt, avbokas senast dagen innan, ej avbokad medverkan debiteras 250 kr.
Demokratirörelserna i arabvärlden #jan25
Idag ägnar vi en särskild tanke åt alla de som dog och de som kämpade så hårt i det demokratiarbete som skedde under den arabiska våren 2011. Det kommer finnas anledning att återkomma till hur arbetet med att bygga upp dessa demokratier går. Idag med anledning av årsdagen publicerar vi delar ur kapitlet ”Engagemang i en digital samtid” ur Gilla-boken som beskriver de digitala revolutioner som svepte över världen 2011.
Låt oss inleda med två talande citat från Wael Ghonim och Javeira Rizvi Kabani som summerar väl vad internet kan innebära för demokratiutveckling:
»If you want to liberate a country, give them the Internet.«
Wael Ghonim, Google»Alla med tillgång till internet har potentiell politisk makt.«
Javeria Rizvi Kabani, Svenska Institutet
”…. Startskottet för de digitalt burna revolutionerna i arabvärlden skedde i Tunisien under Jasminrevolutionen i slutet av 2010. Jasminrevolutionen var en protestreaktion efter att arbetslöse Mohammed Bouazizi satte eld på sig själv när polisen förödmjukat honom och beslagtagit hans grönsaksvagn och därmed tagit ifrån honom hans möjligheter att försörja sig. Han såg ingen annan lösning än att ta livet av sig. Även innan Boauzizi hade ett flertal unga tagit sitt liv på samma sätt men det hade inte spridits på nätet och därmed gått obemärkt förbi. Protesterna under Jasminrevolutionen slutade med att president Ben Alin tvingades avgå och han lämnade landet i mitten av januari 2011. Det blev startskottet till ett uppror mot rådande förtryck som spred sig i hela arabvärlden.
I Egypten hade Khaled Saids misshandel och död upprört många sommaren 2010. Han hämtades av två poliser på ett internetcafé och torterades ihjäl framför en mängd vittnen. Bilderna av hans misshandlade kropp efter hans död spreds över hela världen och Khaled Saids öde fick symbolisera många andras i Egypten. Polisbrutalitet och systematisk tortyr var en del av verkligheten och bilderna blev symboler för den nödvändiga kampen för frihet.
En som, mest i västvärlden, förknippas med den egyptiska revolutionen är Wael Ghonim. Han tog tjänstledigt från sitt arbete som marknadschef hos Google för att återvända till Egypten i januari för att engagera sig i den egyptiska revolutionen. Han hade reagerat över Khaled Saids öde redan i juni och händelserna i Tunisien fick honom att våga tro att förändringen var möjlig. Han startade Facebookgruppen »We are all Khaled Said«. De största Facebooksidorna under den egyptiska revolutionen har idag har över en miljon användare och fortsätter rapportera från demokratirörelserna i arabländer.
Wael Ghonim själv kidnappades av säkerhetspolisen vid återkomsten till Egypten och satt fången med ögonbindel under tolv dagar innan han släpptes. I en TEDx-föreläsning i Kairo efter revolutionen berättar han om sina reaktioner när han såg aktiviteten på Tahir-torget efter dessa dagar som fången. Han beskriver det som om det hade gått tolv år och så snabbt gick verkligen utvecklingen. Under några få dagar hade revolutionen formerat sig. Det laddades upp videos via videotjänsten Bambuser och YouTube som sedan snabbt spreds via Facebook. Med så kallade »hashtags« för revolutionen som #25jan, #egypt och #mubarak märktes mikrobloggsinläggen och budskapen spreds snabbt på Twitter. Al Jazeera livestreamade via YouTube. Dagsaktuella symboliska logotyper skapades för revolutionen som snabbt kunde spridas. Facebook användes bland annat som plattform för att organisera demonstrationer via eventsfunktionen. I det scenariot är det logiskt att de sociala medietjänsterna som Facebook, Twitter och Bambuser blockerades innan Al-Jazeeras tvsändningar stoppades. När detta hände kunde rapporter fortfarande strömma ut genom att många människor i och utanför Egypten hjälptes åt med olika tekniska lösningar för att komma runt regimens försök att tysta sociala medier. När all tillgång till internet senare stoppades ordnades bland annat nya serverlösningar och helt nya tjänster skapades. Exempelvis gick Google, Twitter och SayNow samman för att skapa en tjänst som gjorde det möjligt att skicka tweets genom röstmeddelanden via internationella telefonnummer som sedan twittrade ut dessa meddelanden under #egypt. Ingen internetuppkoppling behövdes, ett av många exempel på lösningar för att hjälpa det egyptiska folket att fortsätta berätta sin historia.
Det är också intressant hur bloggosfären varit ett viktigt forum för kvinnors politiska aktivism och förenklat kvinnligt deltagande i den politiska processen.
Telefoner och användandet av sms var de allra vanligaste kommunikationsverktygen och nätet användes framförallt för mobilisering och för att visa omvärlden vad som skedde. På Facebook fanns det vid den tidpunkten cirka sex miljoner i Egypten. Det är inte många i relation till landets befolkning på cirka 77 miljoner, men det är tillräckligt många för att sprida information, skapa en känsla av mod och öka aktiviteten. När Wael Ghonim idag talar om de sociala mediernas roll i demokratiarbetet fokuserar han på hur de möjliggjorde att det blev allas revolution. Hur de sociala medierna kretsade runt berättelser ur människors vardag och konsekvensen av det förtryck de levde under, något alla kunde relatera till och kände stort engagemang för.
De sociala medierna blev verktyg för samarbete och skapade verkligen möjlighet att kunna tänka tillsammans. Styrkan som skapades av att alla kände ett ägandeskap i den utveckling som var möjlig blev tydlig och var och en kunde bidra med något. »The power of the people is stronger than the people in power« som Wael Ghonim säger. Ingen grupp eller enskild individ hade ensamrätt på revolutionen utan det var en gemensam kraft som handlade om att dela en dröm, en gemensam strävan efter frihet och viljan att återkräva sitt land efter 30 års förtryck. De sociala medierna kunde bära en gemensam bild av vad man eftersträvade och låta sanningen avslöjas.
Visst är revolutionen människornas, inte de digitala verktygens, men utan nya hjälpmedel hade inte den gemensamma kraften kunnat mobiliseras, organiseras och engagera människor över hela världen så snabbt och kraftfullt. Revolutionen skedde också online. Det egyptiska folkets många rädslor försvann och man blev stärkt av att målbilderna var gemensamma och tydliga. Människor utanför Egypten fick en ny bild av landet och av förhållandena där – som inte var färgade av de traditionella mediernas syn på nordafrikansk politik.
Svenska Institutet, SI har gjort intressanta erfarenheter om betydelsen av ökad kunskap och nätverkandets betydelse för fortsatt demokratiutveckling. YLVP som står för Young Leaders Visitors Program är ett program som riktar sig till unga opinionsbildare från Algeriet, Egypten, Jemen, Jordanien, Libanon, Marocko, Palestina, Syrien, Tunisien och Sverige. Under programmet ges möjlighet att lära sig om sociala nätverk och hur man med hjälp av innovativa verktyg och plattformar kan driva samhällsdebatt och projekt genom sociala medier. Målet med programmet är att stärka demokratikämpar i regionen genom kunskapsutbyte, stärka relationen mellan Sverige, Mellanöstern och Nord Afrikaregionen samt bidra till demokratiuppbyggnad i regionen.
»Sverige är internationellt sett ett land i framkant vad gäller den tekniska utvecklingen i kombination med att yttrandefrihet sedan länge också förknippas med oss. Vi har en viktig roll att förmedla inom demokratiutveckling med tanke på vår ofta starka goodwill i många Arabländer. Sverige visar på behovet som finns åt båda hållen att utbilda i sociala medier och bygga sociala nätverk.«
Javeria Rizvi Kabani, programansvarig ledarskapsprogram MENA, avdelningen för relationskapande verksamhet SI.
Deltagandet i utbildningsprogrammet betyder mycket för det fortsatta arbetet och utökade aktivismen inom yttrandefrihet i regionen, visar SI:s egna utvärdering. Nätverkandet och inspirationen behövs. Det bekräftar att utbildning inom området sociala medier och digitaliseringens potential är extremt viktigt för fortsatt demokratiutveckling.
… Det händelserna i Arabvärlden, Utöya och London under 2011 verkligen visat oss är hur angeläget det är att alla förstår nätets krafter och mekanismer på djupet. Själv anser jag att det enda receptet mot de nätskeptiska perspektiv som Morozov och fler debattörer, med all rätt, lyft de senaste åren är just kunskap och förståelse för internets logik. Det är en kunskap som alla behöver ha. De olika nivåerna på kunskap om och förståelse för vår digitaliserade samtid kommer att spela stor roll även i Sverige, både för samhällsutvecklingen i stort och för makten över våra egna liv. Rädslan för nätet gör ibland att man inte ser den större bilden av vad digitaliseringen faktiskt betyder. I både positiv och negativ bemärkelse. Det är ju inte antingen eller. En demokrati måste värna om både och. Det är aldrig internet som är problemet. Det är vi människor som är det. Digital kunskap och förståelse för nätet ger redan idag stor makt och tolkningsföreträde. Makt över beslutsprocesser och makt över den verklighetsbild vi möter. Det handlar om samma grundläggande maktförhållanden som finns mellan de som kan skriva och läsa och de som inte kan. För den som filtrerar har makten över omvärldsbilden. Information är användbart, att kunna filtrera och analysera är makt. Egentligen inget nytt alls för filtrering av information har alltid varit en maktnyckel – tidigare hos journalister och stat, idag hos de som förstår nätets logik. Alexander Bard och Jan Söderqvist kallade de som anammar digitaliseringen för »nätokrater« redan 2000 och utsåg dem till morgondagens vinnare medan de så kallade »konsumtärerna« är förlorarna, de som nöjer sig med andrahandsinformation och som finns utanför de exklusiva nätverken där makten finns. Utdrag ur kapitlet ”Digitala revolutioner” i boken Gilla – att dela engagemang, passion och kunskap i de sociala medierna.
/Brit Stakston
Läs gärna internationella sammanställningar över året som gått och vad det betytt (kommer att fyllas på plus alla källor till texten ovan kommer under dagen också):
One year after Egypt’s uprise, Al Jazeera
Looking back at Egypt´s revolution
One year ago – The Hashtag Tweeted around the world
Köpa sig relationer på Facebook
Den gångna veckan har jag bland annat intervjuats om köpta Facebook Likes och kommenterat Visit Swedens twitterkonto @sweden i Nyhetsmorgon. Tänkte ge några fördjupande kommentarer om båda dessa intervjuer. Börjar med det korkade i att köpa sig gillare:
Köpa relationer
I artikeln på Rapport kommenterar jag de företag som numer erbjuder sig att ordna x antal likes för de företag som har Facebooksidor. Det är inget jag överhuvudtaget skulle rekommendera någon att använda sig av. Det ger sannerligen inte ”förtroende och auktoritet” så som det hävdas på sajten Facebooklikes att köpa sig likes på det här sättet. Synligheten ökas visserligen under en period vid sökningar när man har fler gillare men om dessa inte ens är genuint intresserade av företaget i fråga kommer inte Facebookrelationen vara länge eller fylla någon funktion. Det är bättre att fokusera på det som är kärnan i relationsbyggandet på Facebook nämligen den som handlar om interaktionen mellan individer. Vår egen roll som inspiratörer och filtratörer för våra nätverk och vice versa.
Ny forskning av 250 miljoner Facebook-användare visar att vi även lägger märke till det de av ens Facebookvänner i den yttre kretsen gillar, länkar upp och interagerar med. Visst vi kommenterar, förekommer i bilder och interagerar mest med vår närmaste krets av vänner. Men den nya forskningen visar också att vi är öppna för ny input och rör oss online inte bara i våra vanliga kretsar. Vilket i förlängningen för företag innebär stora möjligheter eftersom vi kan koppla synlighet och nya konsumentval till detta.
Min absoluta uppfattning är att detta med mer traditionella räckviddsmått inte alltid bör vara det centrala för en Facebooknärvaro. Sociala medier och PR handlar om att gestalta den man är och säger sig vilja vara och det görs genom dialog, närvaro, relationsbyggande och förmågan att lyssna. Kunden avgör sedan om det är relevant för just mig.
Frågan om vad det egentligen betyder när vi gillar något på Facebook återkommer ständigt. I min senaste bok ”Gilla! – dela engagemang, passion och idéer via sociala medier” säger Lina Thomsgård, grundare av Rättviseförmedlingen vars Facebooksida och medlemmar är navet i att
Varje »like« av din sida på Facebook är en relation som ska vårdas och som kan utvecklas på sätt som bara din fantasi begränsar – precis som »riktiga« möten med folk.«
Ur boken ”Gilla” sidan 142.
Köpta likes kan väl i så fall jämföras med att köpa sig riktiga möten vilket säger sig självt att ”tvångsmöten” inte kommer att lägga grunden till en varande relation. Vill du höra mer av Lina Thomsgård och hennes arbete med sociala medier finns här en intervju som gjordes strax före boklanseringen.
När en Facebookanvändare väljer att följa ett företags kommunikation ger det en unik möjlighet att finnas i dessa användares i vardag. Ett guldläge! Förvalta det väl och för en dialog.
I intervjun i veckan tryckte jag på vikten av att se de sociala medierna som något annat än bombmattekommunikation och reklamtänk präglat av att skrika i megafoner:
-Genom att betala för likes förlorar man det som är det speciella med gilla-funktionen på Facebook. Det kommer bara att bita tillbaka mot företagen själva, i stället för att få en långsiktig relation med konsumenter som själva valt att engagera sig så fastnar man i det kortsiktiga, det blir bara en ny form av annons.
Från Rapport ”Förrädisk hunger efter Facebook-likes”.
Det hela kommenterades också av Reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig och även en svensk Facebook-representant betonar relationsbyggandet.
/Brit Stakston
Lurendrejaren
Nu har vi lanserat vår senaste kampanj Lurendrejaren i samarbete med vår uppdragsgivare Microsoft.
Lurendrejaren är ett spel från Internet Explorer 9 som tränar dig i att upptäcka falska statusuppdateringar från dina vänner. Detta då kapade konton, även kallat social manipulation, i sociala medier blivit ett allt vanligare sätt för att sprida datorvirus och utöva bedrägeriförsök.
Webbläsaren Internet Explorer 9 har bra skydd mot denna typ av virusattacker men försiktighet är alltid bra om du misstänker att någon försöker lura dig. Därför har vi skapat spelet Lurendrejaren. I spelet får du bedöma fem slumpvis utvalda statusuppdateringar från dina Facebookvänner, några är sanna, men några har spelet förfalskat. Kan du avgöra vilka? Testa Lurendrejaren här.
Kommunikation 2011 och 2012
Hur blev 2011?
I början av året skrev jag om hur det år vi hade framför oss kommer att handla om effekten av digitaliseringen. Då med ett nationellt exempel med fokus på vår arbetsvardag och de sociala medierna på arbetsplatser. Med svaret i handen vet vi att 2011 sannerligen handlat om vilken effekten blir av en samtid där vi har tillgång till nya kommunikationsverktyg oberoende av var vi befinner oss i världen. Den arabiska våren har visat vad nya kommunikationsverktyg betyder i samhällen som kämpat för förändring i många år. Här har de sociala medierna visat att de skapar en obändig kraft genom att bidra till mobilisering och organisering på plats och ger omvärlden en unik insyn. En känsla av att själv vara med i vardagen som ger en bra grund till fortsatt engagemang. I somras ställde jag frågan till Jesse Jackson om vad han trodde de sociala medierna betytt för Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen. Hans svar kom direkt ”the change would have come sooner” samtidigt som han betonade vikten av det fysiska mötet och Kings förmåga att skapa engagemang. Exakt så. Det är inte antingen eller utan både och.
I min egen bransch har jag under året ofta varit mest beklämd över hur gärna vi, som sett digitaliseringens möjligheter, krampaktigt vill stå kvar vid rodret, trots att vi inte ens lever som vi lär själva. Vi ”sociala medieexperter” ser ofta gärna världen som fortsatt svart eller vit när det gäller digitaliseringen. Själv har det lett till tankar om att logga ur dvs tona ner min publika roll och diskuterat vikten av att att vi experter kliver tillbaks lite. Under 2012 hoppas jag det där svartvita förhållningssättet rinner ut i sanden och att vi fokuserar på det som händer i det grå fältet. När vi lämnat ringhörnorna och fokuserar på mötet mellan ny teknik och människor. Att vi alla vågar förändra våra sätt att arbeta oberoende av roller och verksamheter.
2012 då?
Några snabba tankar från mig. Inte alls visionärt. Utan här och nu. Vad händer nästa vecka på jobbet igen, jo det kommer att kretsa runt detta:
Nyttigt: Allt handlar om fortsatt integrering av sociala medier i all kommunikation, en normalisering som för oss som användare förstås tar sitt avstamp i nyttan för mig.
Mobilt: 2012 blir året då många företag och andra slutligen (och äntligen) kommer att knäcka mobilkoden dvs på riktigt använda sig av den gyllene möjlighet det innebär att vi har med oss mobilen hela tiden….gör ni saker rätt kan vi välja att hålla oss uppdaterade om er genom direktkommunikation i våra mobiler. Det här har alldeles för få företag, förutom t.ex. ”nya” aktörer som Spotify, prioriterat rätt hittills. Insikten finns nu hos allt fler att mobilen öppnar helt nya möjligheter.
Flexibelt: 2012 är också året då det är dags att våga mer. Det betyder rent konkret att man inte bara väljer en lösning som avsändare av budskap dvs sluta lägga alla ägg i Facebookkorgen. Däremot är allt det vi gör på Facebook mekanismer som alla kommunikationsinblandade i ett företag ska lära av och säkerställa att det implementeras i större grad på de traditionella webbplatserna.De sociala dimensionerna måste adderas till de traditionella hemsidorna.
Källkritik: Frågan om källkritik kommer att vara levande. För oss medieintresserade innebär det t.ex. att diskussionen om vem som säger vad och i vilket syfte på t.ex. Twitter som i Sverige delvis utvecklats till en medieankdamm kommer fortsatt vara levande. Den nyförälskade relationen mellan journalister och sociala medier kommer ebba ut och landa i en mer sund relation där man ser både styrkor och svagheter. Här om någonstans är ställningskriget mellan analogt och digitalt helt meningslöst. Något som också måste bli ett faktum i alla andra branscher.
Filtrering: Den både nödvändiga och ofta inspirationsfyllda filtreringen och den mer icke önskvärda filtreringen av det enorma informationsflödet vi har att hantera är två fortsatt viktiga frågor som kommer att återkomma under hela året. Algoritm- och Googlediskussionen runt filterbubblor lär fortsätta.
Nischat: Vid sidan av de breda plattformarna utvecklas nischade tjänster. Det kan röra personligt nätverk, innehåll, produkter eller funktionaliteter.
Socialt:Självklart är socialt själva nyckelordet framöver. Låt Instagram och Wordfeud visa vägen, de har under 2011 visat hur det hela tiden utformas nya tjänster som bygger på förmågan att kombinera nya och gamla beteenden. Instagrams framgång bygger på hur de (och Path som bubblar) dels självklart tagit tillvara hur vi omfamnar bildproducerandet i mobilen dels att vi just parallellt med breda plattformar som Facebook och Google + också söker mer nischade kommunikationsformer. Wordfeud är ett lysande exempel på hur ny teknik skapar nya möjligheter. Båda tjänsterna hade dock varit mycket mindre intressanta utan den sociala dimensionen. Hashtaggar, kommentarsmöjligheter mm är centrala för Instagrams framgångar. Wordfeuds digitala spelplan är bara en del av framgången den riktigt extra dimensionen som tillför mest är chatten – det sociala!
Min önskelista för kommunikation 2012: Det är samtidstypiskt att jag i rubriken för detta inlägg utelämnat ”sociala medier” eller ”digital kommunikation”. Vi behöver inte säga det längre. Det handlar om kommunikation på alla plattformar. Analoga såväl som digitala. Och allt däremellan. Det handlar om kommunikation. Punkt.
Vi har länge pratat om att kommunikationens alla delar måste hänga samman. Fortfarande är det digitala ofta ett add on och lika ofta inkastat som helt fristående kommunikationskoncept eller kastas in sist i mediemixen. Det blir också ofta gärna kommunikationsinitiativ av kortsiktig kampanjkaraktär vilket strider mot sociala medielogiken som startar och öppnar för relationer. Det blir både bakåtsträvande och kortsiktigt att arbeta med ett kampanjtänk som präglas av inifrån-ut-tänk och under en given tidpunkt. Sen slutar man prata med de kunder man nyss startat en relation med istället för att fördjupa relationerna. Musklerna finns fortfarande alldeles för ofta kopplade till enskilda marknadsaktiviteter. Det är (små) marknadsbudgetar kopplade till specifika affärsmål i närtid som gör det svårt att arbeta integrerat och långsiktigt.
Min förhoppning för 2012 är att företag i än större grad förstår att det handlar om att förändra sina arbetssätt. Mindre marknadsbudgetar för konsulter med andra ord! Jag vill se marknadsbudgetar som inte bara tar hänsyn till produktionskostnader, konsultkostnader, tryckkostnader, utvecklingskostnader utan också interna personalkostnader som kan arbeta vidare med den relation som just startats.
Allt handlar med andra ord även 2012 om att strategiskt omfamna digitaliseringens möjligheter oberoende av verksamhet. Ständigt fråga sig hur den egna verksamheten kan förbättras och möta omgivningens behov än bättre. Svårare än så är det inte. Låt det bli typiskt för 2012. Gör inte sociala medier till en svår vetenskap eller reducera det till trams. Det är bara så glasklart affärskritiskt för att gestalta och leverera det ni säger er vara.
/Brit Stakston
P.S. Mina egna bidrag till att bjuda på kunskap och våga tänka nytt märks under året som gått vid sidan av mitt roliga arbete på JMW i dessa fyra händelser:
1. #gillaboken
Att ha skrivit en guidebok för idéburen verksamhet är något jag är mycket glad över. Boken heter Gilla – att dela engagemang, kunskap och passion i de sociala medierna, följ gärna #gillaboken för att hålla dig uppdaterad runt bokens användning. Under 2012 ser jag framemot att få feedback på hur arbetet gått bland de organisationer och personer som läst boken. Stort tack till Erik Wagner och Gabriel Ehrling för ert arbete med förlaget Idealistas. Så stolt över att vara författare till er allra första bok!
2. #dafs
Att få vara med i regeringens Digitaliseringsråd under ledning av it-minister Anna-Karin Hatt för att arbeta fram den Digitala Agendan för Sverige har varit stort. Följ Näringsdepartementets blogg för att hålla er uppdaterade med det fortsatta arbetet. Stort tack till Anna-Karin Hatt och ditt team för förmånen att få vara med i detta mycket givande arbete.
3. #gma11
Att genomföra Godmorgon Almedalen tillsammans med Joakim Jardenberg och Björn Falkevik för andra året i rad var lika inspirerande och omvälvande som första året.Det finns något oerhört givande i detta möte med alla denna klokskap som samlas under Almedalsveckan. Viktigt att få dela den med de som inte befinner sig i Visby. Tack till alla som deltog, bidrog och framför allt tittade.
4. Möten med dig
Alla möten under året, både de formella och mer informella bidrar till att min egen kunskap och mina insikter ökas. Att ha förmånen att varje dag, digitalt eller analogt, kunna stöta och blöta företeelser, tankar och ideér betyder allt. Stort tack!
