Den bakomliggande tanken är givetvis att stärka det egna varumärket, och samtidigt hjälpa det lokala samhället. Jag förstår att de är tacksamma för att någon erbjuder sig att laga vägarna, men att varumärka hålen känns sådär. Givetvis vill KFC få ut något mer av sitt erbjudande, och logotyper i asfalten är en förmån i det här fallet.

Skulle det vara möjligt för ett stort företag i Sverige att göra likadant? Att erbjuda pengar till Vägverket för att sedan få sin logotyp i asfalten på strategiska platser? Jag har svårt att se det. Att arbeta med CSR är idag något som blir allt viktigare, och något vi konsumenter efterfrågar. Rätt typ av engagemang kan bygga en bro till konsumenterna, göra företaget mer mänskligt.

Samtidigt är det en balansgång mellan att vara ett trovärdigt och äkta företag, och att vara girig.

CSR kan vara en viktig krydda, om den används på rätt sätt. Vad tycker du, är varumärkta vägar ett okej sätt att engagera sig?

Torsdagen den 21 mars gästades JMW av Per Grankvist, redaktör CSR i praktiken.se och Linda Öhlund Plan Sverige. Per redogjorde för CSR-begreppet och förde sedan ett samtal med Linda Öhlund från Plan Sverige om hur deras kontakter ser ut med företag som vill starta ”CSR-projekt”.Stort tack till Björn Falkevik och Social Media Club som hjälpte oss med dokumentationen. Det hela bambusades också vilket möjligjorde att vi fick prova denna nya teknik ännu en gång och se hur väl det fungerar med möjligheten att live-streama och få in frågor från människor över hela landet samtidigit i chatten.
Se och lär av Pers oerhört pedagogiska genomgång av hållbarhetsbegreppet. Stort tack till alla medverkande och alla som kom! Nästa frukostseminarium sker den 13 mars och handlar om företagsbloggar. JMW arrangerar det tillsammans med Mattias Östmar från Prfekt.se.

/Brit

Vad är ett socialt ansvarstagande? Vad händer i kommunikationen mellan företag och frivilligorganisationer. Förstår man varandra ens? Man vill så rätt men det blir så rätt fel. Och hur kommuniceras CSR-arbetet externt? Ska det ens kommuniceras? Dessa och många andra frågor kommer att beröras.

Vi har några platser kvar så skynda anmäl er. För mer info och anmälan se här. Välkomna!

JMW bjuder in till ett frukostseminarium där vi diskuterar företags sociala engagemang och vilka utmaningar kommunikationen runt detta berör. Hur gör man egentligen på ett klokt sätt?

Medverkande: Per Grankvist, redaktör för bloggen CSR i Praktiken.se, Åsa Åberg, kommunikationschef Plan Sverige.

Varm välkomna till en inledande genomgång av CSR-begreppet som sedan följs av ett samtal mellan Per och Åsa om hur man som företag kan göra på ett klokt sätt. Vad är ett socialt ansvarstagande? Vad händer i kommunikationen mellan företag och frivilligorganisationer. Förstår man varandra ens? Man vill så rätt men det blir så rätt fel. Och hur kommuniceras CSR-arbetet externt? Ska det ens kommuniceras? Dessa och många andra frågor kommer att beröras.

Varmt välkommen torsdagen den 21 februari. Frukost serveras från 7.45 och seminariet pågår mellan klockan 08.00-10.00, Kungsgatan 37, 3 tr

Anmälan senast 14 februari till ulrika.fagerlund(a)jmw.se, begränsat antal platser. Först-till-kvarn-principen gäller.

Häromveckan intervjuades jag om hur en kommunikationskonsult kan arbeta med CSR. En del av samtalet handlade om detta:

För mig är CSR okomplicerat. Corporate Social Responsibility, CSR, eller vad det än kallas handlar om en helhetssyn. Ett samhällsansvar med helhetsperspektiv. Företag är inte isolerade öar och allt handlar om vad som leder till en hållbar utveckling.

Det är klart att PR kan spela en central roll för alla de faser som ett genuint CSR-perspektiv kommer att bestå av, vare sig det gäller etik, miljö eller sociala perspektiv. Kommunikationen om CSR bär fram, visualiserar och förankrar de visioner och värderingar som styr företagets arbete med en hållbar utveckling. Stora delar av detta handlar främst om internkommunikation och syftar till att medvetandegöra och förankra CSR-arbetet hos medarbetarna.

CSR handlar om mer än trädkramande och  miljöfrågor. En lika viktig pusselbit i ett helhetstänk handlar om de sociala perspektiven. I allt det arbete som skett och sker gällande hållbar utveckling så är det just de sociala dimensionerna som oftast glöms bort och förbises.

Här handlar det om att företag t.ex. ska värna om sina medarbetare, stimulera dem till samhällsengagemang på olika sätt.

Internt är det viktigt att alla medarbetare, inte bara de som arbetar med CSR i sina uppdrag, har en grundförståelse för vad CSR handlar om. Allt fler kunder diskuterar aktivt dessa frågor och efterfrågar stöd och råd. JMW valde därför att bjuda in rådgivaren och redaktören för CSR i praktiken Per Grankvist för en rundabords-diskussion och dragning om CSR under en av våra inspirationsluncher.

JMW arbetar också med Plan Sverige http://www.plansverige.org/ och deras Faddergala. Det har lett till att vi som byrå har ett fadderskap och att många av de anställda också är faddrar. Prisbilden ser också helt annorlunda ut för detta uppdrag.

CSR kommer verkligen att bli allt viktigare i varumärkesbyggandet. De företag som inte konkret kan visa hur de arbetar med CSR kommer att vara förlorare på sikt. Ökad kunskap om att CSR handlar om mer än enstaka ”do good”-aktiviteter behövs. Vi kommunikationskonsulter kan med ökad kunskap själva bidra genom att t.ex. lyfta in CSR-perspektiv när externa jippon planeras.

Det är en ynnest och en förmån att i arbetet som kommunikationskonsult kunna inspirera och ge exempel på hur ett CSR-arbete kan stärka varumärken. Det är också för mig ett exempel på hur jag personligen kan ta ett samhällsansvar.

PR och CSR är så mycket annat än gratispoäng för lite ”grönt julpynt”.

/Brit

Intressant och glädjande på många sätt och vis. Men också skrämmande för gissa vad som plötsligt blir väldigt tydligt. Det kommer inte fixa sig. Vi kommer inte att kunna producera ekologisk mat så det motsvarar våra behov. Såvida vi inte återvänder till jordbrukssamhället och ”gört själva” som min kollega Magnus hade sagt.

Ekologisk mat kan inte massproduceras. Det är ju det som är själva grejen. Småskaligt, närproducerat och säsongsberoende. Inte genmanipulerat, antibiotikafyllt, utan tillsatser och utan enorma mängder processhjälpmedel.

Hur ska det här gå ihop? Usch vad mörkrädd jag blev. Samtidigt som det är så himla bra att en hållbar utveckling är på var mans bord. Ambivalens var det ja. . .

Brit

Det görs med hänvisning till att man vill välja energi som är mer uthållig och som har rett ut avfallshanteringen i alla led. Att använda kärnkraftsproducerad el sägs inte stämma överens med företagets miljömål.

PR-trick? Kanske men också modigt, inte helt okontroversiellt och helt i linje med att som företag våga visa att de miljömål som finns också kräver aktiva val i en mängd frågor. Det här hade ingen kunnat tro för tre år sedan.

Brit

-Är du kvar, undrar han efter en stund när inget händer. -Jodå säger jag och passar på att berätta historien om McDonalds förpackningar medan vi väntar. Det är en absurd känsla att sitta med en ögonbindel bredvid någon man nyss haft ett seriöst samtal med och nu prata rakt ut i luften. Man känner sig oskyddad och naken, iakttagen trots att jag vet att alla andra runt mig också har en ögonbindel på sig.

Vi är båda på ett seminariepass som handlar om hur viktigt det är att använda alla sinnen i marknadsföringen. Föredragshållare är holländska Birgit Laemers som kallar sig själv ”Sense Experience Consultant”. Om det inte var så att jag befann mig på Livsmedelsdagarna, hade jag kanske gjort helt andra associationer typ Red Light District ”Sense experience consultant” . . . men Birgit kommer från reklambyrån Vibes & Senses vars underfundiga tagline är ”Making sense of brands . . .”

Birgit uppmanar oss att bli bättre på att skapa minnen hos konsumenter genom att använda alla sinnen och menar att alla företag i framtiden måste ha en tydlig strategi för detta. Med Martin Lindström som förebild ger hon oss en mängd exempel som t.ex. det klassiska, tunga bildörrsklicket, den där lukten av ny bil som alla bilköpare letar efter. Helt enkelt vill hon inspirera oss att oftare försöka skapa helhetsupplevelser som inkluderar t.ex. ljud, lukt och känsel.

Vad det var då vi fick i våra händer när vi satt där som blinda möss? Jo en servett som vi skulle lukta på. Den doftade tungt, sött och puderaktigt, som en nytvättad babystjärt som tvättats med en parfymerad våtservett. Det visade sig vara Old Spice, herrparfymen. Den har försökt relanseras som en cool doft för unga män, men eftersom de missat att uppdatera själva doften har den tydligen floppat helt. Vikten av att alla delar sänder ut samma signaler var Birgits huvudpoäng här.

Ett annat exempel som gavs för hur man vara kreativ, våga tänka i nya banor var: designade soppåsar, med lite blommor på soppåsarna blir kanske ett skitigt jobb lite roligare . . . Vi fick se bilder på sådana designade soppåsar och sedan även lukta på några parfymerade soppåsar som skickades runt. De stinkande oanvända soppåsarna med doften Sea breeze skulle föra tankarna till havet. Efter att nyss ha talat om hållbar utveckling, miljö och klimatfrågor känns just dessa soppåsar oerhört onödiga.

-Sopor kan få lukta skit, säger mannen bredvid mig bestämt och det kan man verkligen hålla med om.

Stinkande soppåsar. Innan soporna ens kommit in i påsen. Ibland blir det verkligen övertydligt att det är vi människor själva som driver oss mot en allt mindre hållbar utveckling.

/Brit

Bland annat diskuterades för- och nackdelar med den kommande tilläggsmärkningen för klimat  som Krav och Sigill planerar lansera i maj 2008. Den är tänkt som ett stöd för konsumenter för att kunna välja den produkt som haft minst klimatpåverkan. Undersökningar  visar att 73 procent av svenska konsumenter alltid eller ofta skulle välja klimatmärka matvaror om det var möjligt.

Klimatmärkningen kommer att omfatta även transporter och blir en tilläggsmärkning till de andra certifieringssystemen som ställer miljökrav. Hur märkningen ska se ut är oklart men så snart man kommit upp i cirka 200 varor tror man att den kan lanseras.

Johan Ununger från Saltå Kvarn å sin sida menar att detta blir en alltför stor pedagogisk uppgift i relation till kunder om den ska vara verkningsfull. Bland annat för att det är så komplicerade samband mellan klimatet och maten. Växthusgaserna inom livsmedelsindustrin är ju inte bara koldioxid utan även metan och lustgas. Till exempel blir potatis, med den planerade klimatmärkningen, ett bättre alternativ än en liter mjölk. Men potatisen är ett sämre alternativ om man adderar tillagningsprocessens klimatpåverkan. Tar man inte med konsumentens tillagning så missar man en viktig del, det blir ju bara halva svaret och det konsumenten behöver är kanske just en helhetsbild.
 
Efter de här dagarna är det ännu tydligare hur stor livsmedelskedjans klimatpåverkan är. Klimatpåverkan och miljöfrågor är kärnkompetenser för de här företagen och inget de ägnar sig åt för att det råkar vara en het fråga överallt just nu. Många inom branschen har aktivt arbetat med de här frågorna i 30 år, men aktörerna är många och ansvaret stort. Livsmedelsbranschen svarar för 25% av växthusgaserna och 20% av energiförbrukningen.

Det är också här vi konsumenter enkelt kan bidra genom våra egna val i vardagen. Konsumentmaktens kraft är stor, vi kan själva bidra till minskningen av växthusgaser genom vad vi väljer att stoppa i munnen.

Brit

Den utveckling som Anita Roddick inte bara var med och påverkade utan till stor del drev och initierade själv har betytt extremt mycket för det fokus vi idag har på CSR-frågor.
The Body Shops mission är formulerad som:

“Businesses have the power to do good. That’s why The Body Shop’s Mission Statement opens with the overriding commitment, ”To dedicate our business to the pursuit of social and environmental change.” We use our stores and our products to help communicate human rights and environmental issues.”

Helhetssynen Anita Roddick praktiserade i sitt företagande har gjort att hon är en av nyckelfigurerna för en utveckling som fått till och med kostymnissarna att erkänna att trädkramarna inte varit helt ute och cyklat under hela resan . . .

Anita Roddick var en pionjär och visade att det var möjligt. Det starkaste i hennes mission och är också den svagaste länk som ännu finns – de sociala dimensionerna av hållbart företagande.

Brit

P.S.

The Body Shops hemsida har i skrivande stund inte ens på nyhetssidan  en enda rad om sin grundares dödsfall . . .

D.S.