I Media Culpas undersökning BloggSverige 3 visar det sig att det är kvinnorna som tar över bloggandet.

Som kvinna, även om jag är betydligt äldre än den genomsnittlige bloggskrivaren (16-20 år), blir jag lite trött…vad sägs om denna schablonartade uppdelningen av intresseområden mellan kvinnor och män (vi märkte delvis samma sak vad gäller användningsområden i vår undersökning):

Kvinnor läser bloggar om:

• Mode och design
• Vardagsbetraktelser
• Foto och konst

Män läser bloggar om:

• Politik och samhälle
• It och bloggande
• Journalistik och media

Bisonblog resonerar ifall det flitiga bloggandet hos kvinnnor har att göra med att vi i bloggandet hittar en kanal där vi kan göra vår röst hörd på ett annat sätt.

Jag tror det är enklare än så. Kvinnor skriver för det är alltid vi som haft tillgång till språket mer än män. Se på alla möjliga kreativa skrivkurser = kvinnor och åter kvinnor, litteraturvetenskapliga studier = övervägande kvinnor (tills det är dags för D-nivå förstås för att inte tala om nästa steg), informationslinjerna = kvinnor, informatörer=kvinnor. Överallt samma mönster.

Jag tror att det är så enkelt att självuttrycket alltid har intresserat kvinnor genom pennan mest, digitaliseringen har inte fött detta behov. Det underlättar bara. Vi vill dela, vi vill sprida, vi vill att våra tankar ska kunna sättas i ett större sammanhang. Skrivandet kom först. Via t.ex. dagböcker och bloggandet.

Det roliga med bloggandet är nog snarare att det gett fler män verktyg att våga uttrycka annat än det stereotypa – även om det inte syns i mäns preferenser av läsning bland bloggarna – men det kanske är männen som skriver vardagsbetraktelserna som kvinnorna vill läsa? Pojkar halkar efter i läsutveckling ändå från år 1 i skolan och så även i skriftlig framställning.

Det andra roliga med sociala medier är att kvinnor säkerligen genom bloggandet ”tvingats” in i en teknikutveckling som de annars initialt halkade efter i. För de vill åt verktygen.  Problemet killar kontra tjejers användning av Internet ser idag helt annorlunda än då way back when när Internet kom. De sociala medierna är kanalen in i digitala verktyg även för de som för 10-15 år sen inte ville hacka kod och för nya generationer av användare.

Vi återkommer med mer analyser om konsumentbeteenden generellt i Media Culpas undersökning där det finns mycket mer spännande saker att kommentera.

/Brit

P.S 1 Lite roligt/sorgligt är det att kvinnor är så ointresserade av teknik så de (vi) inte ens använder RSS-läsare, de som startat Bloggkoll säger sig ha gjort det för att just deras tjejkompisar aldrig använde RSS-läsare här får vi siffror som verifierar det

P.S 2. Det är inte fel att vilja läsa modebloggar eller ens skriva dem…bara för att ha sagt det också…

I gårdagens Agenda i SVT  diskuterades dödsskjutningarna på skolan i Finland. Inbjudna för att diskutera om detta skulle kunna hända i Sverige var skolminister Jan Björklund och Ulf Engström, rektor för Raoul Wallenberg-skolan. Ulf Engström har också titeln ”Internetetiker”  och är som sådan specialiserad på unga och Internet.

Engström menade att Internet är ungas vardagsrum idag och att skolan måste vara i deras vardagsrum. Han tyckte att den förra regeringens IT-satsning Itis skulle följas upp med Itis 2. En satsning som mer skulle fokusera på utbildning för lärare i användandet av Internet och ta vid där den förra tekniksatsningen slutade (Itis har idag på grund av bristande uppföljning mest blivit en hög med oanvända datorer på skolorna). Han betonade lärarens viktiga roll i att hjälpa eleven med rimlighetsbedömningen i det man möter på nätet och handleda dem genom livet. Lät bra så här långt. . .även om jag genast tänkte på att lärarna inte ens har haft ordentlig fortbildning för den läroplan som kom för mer än tio år sen.

Björklund hakade inte på detta rop på IT-stöd i skolan utan menade att kanske inte just IT-satsningar stod för den viktigaste lösningen för händelser såsom den i Finland. Att det är svårt att ha koll och att det måste finnas skärpt uppmärksamhet på elever som glider in i utanförskap.
Engström fick som slutkommentar in att nätet är en fritidsgård utan fritidslärare och la till:

-Det vulgärkommersiella nätet där vuxna människor jagar ungdomar på ett hämningslöst sätt – låt oss inte gör det till ett ungdomsproblem det är ett vuxenansvar.

Ett vulgärkommersiellt nät och vuxna som jagar ungdomar hämningslöst. Jag ser bilden framför mig . . .

För mig står det yttrandet för något som bubblar under ytan sen integritetsfrågorna runt de sociala nätverken dök upp för någon vecka. När det sedan blev känt att den finske skolmördaren lagt ut filmer om sig själv och sitt hat på YouTube så var målet öppet. Internet som roten till allt ont . . .
Från möjligheterna med Internet genom exempel såsom t.ex. ökad kunskap om läget i Burma  till aktioner mot gatuvåld vars information sprids via de sociala nätverken. Nu svänger pendeln bort från de positiva perspektiven till ett allt större fokus på hoten med Internet.

Jag är övertygad om att vi den närmaste tiden kommer att se fler yttringar av mer häxprocessvinklade och bakåtsträvande försök att kontrollera företeelser och innehåll på Internet. Förra veckans förslag om att spara teleuppgifter om vem som ringer eller e-postar vem under ett år passar väl in här.

Några ytterligare reflektioner kring detta ger Jonas Morian på bloggen Promemorian
Föräldraansvar, sunt förnuft, källkritik och gemensamt ansvar med gemensamma diskussioner är vad jag ser som andra viktiga komponenter som tillsammans med skolan ska hantera det som sker i ungas liv, off line och on line. Utanförskapet som tyvärr drabbar många unga människor har sina orsaker i helt andra saker än Internetutvecklingen.

/Brit