Disclaimer
Alla ståndpunkter i denna blogg är
JMWs eller enskilda medarbetares egna
åsikter. Om det är någon annans,
t ex uppdragsgivares, åsikt vi ger
uttryck för framgår det.
JMWs blogg innehåller länkar
till andras hemsidor och liknande,
vars innehåll vi inte ansvarar för.
JMW behöver inte dela de åsikter eller
ställningstaganden som finns på dessa sidor.
Under rubriken: BEFRIAD ZON ryms
enskilda medarbetare personliga
ställningstaganden och reflektioner.
Under BEFRIAD ZON tillåts medarbetare att
ta ut svängarna lite extra.
I boken The Tipping Point skrev Malcolm Gladwell om hur ett barslagsmål eskalerar. Alla på baren har sin egen ”tipping point” för hur många andra som är med i ett slagsmål för att de själva skall ta till nävarna.
I den här videon från Sasquatch Music Festival 2009 ser vi något liknande. En ensam kille står och dansar helt själv. Det ser lite roligt ut, men han bryr sig inte utan vill helt enkelt bara dansa. Två till killar kommer fram och börjar också dansa, till synes för att driva med den ensamma killen. Men, sedan händer något (ca 1.10 in i filmen). Fler och fler börjar dansa och plötsligt har alla nått sin egen tipping point för dans och springer dit för att vara med och dansa. ”Dansgolvet” fylls snabbt.
Det är så här så här som idéer och handlingar sprids och vår perception av något förändras. Ju fler av människorna i vår omgivning som tycker eller handlar på ett visst sätt desto mer ok är det att själv göra det. Innan man vet ordet av har även samhällsnormer och kultur förändrats.
Jag talar i egen sak som styrelseledamot i Reklamförbundet så har jag varit med och fattat beslutet om att föreslå en namnändring av Reklamförbundet till Sveriges Kommunikationsbyråer. Ett förslag som mött visst motstånd bland tyckare och tänkare bloggare och opinionsbildare i branschen.
Jag har full respekt för att det finns olika åsikter kring namnet. Och många av de argument som förts fram är relevanta. Men för mig är frågan ganska enkel: man ska kalla saker vid dess rätta namn.
Vi är verksamma i bransch med kraftiga branschglidningar. Idag har många företag inom den kommersiella kommunikationsbranschen ett brett utbud av tjänster. Kommersiell kommunikation är ett brett begrepp som rymmer så mycket mer än bara reklam. Och vi kan anta att branschglidningarna kommer att fortsätta och ta ytterligare fart som en följd av lågkonjunkturen.
I dessa tider av branschglidningar och lågkonjunktur är det viktigt att det finns en stark röst som talar för branschen. JMW är idag medlem av såväl Reklamförbundet som PRECIS. Skälet till att vi gick med i Reklamförbundet är enkelt – förbundet är den enda rösten som har förmåga att sätta vår bransch frågor på agendan.
Genom ett namnbyte kallar vi saker vid dess rätta namn. Reklamförbundet är idag mer än ett förbund för reklambyråer. Idag finns såväl reklam-, design-, PR-, event-, medie-, DR-byråer, etc med i förbundet. Reklamförbundet samlar företag hela den kommersiella kommunikationsbranschen. Och då tycker jag att Sveriges Kommunikationsbyråer är ett bra samlande namn.
Att branschorganisationer förändras och slås samman har varit vardag inom näringslivet under de senaste decennierna. Likaså har vi under de senaste åren sett att en rad fackförbund slagits samman och bildat gemensamma organisationer.
Det är viktigt att namnändringen följs upp och att förbundet fortsätter att vara den starkaste och samlande rösten i vår bransch. Och är med och påverkar agendan.
Om några veckor är det val till det EU-parlamentet. Valtemperaturen är fortfarande låg. Men intresset från de politiska partierna att pröva nya former för sin kommunikation ökar, inspirerade av Barack Obamas framgång. Ett lågt valdeltagande i EU-valet får inte tolkas som ett misslyckande för de sociala medierna. Utan snarare som ytterligare ett bevis på att EU-valet är en ”lågintresseprodukt” – som har svårt att skapa engagemang oavsett vilken form för kommunikation man väljer.
Den stora frågan är om de politiska partierna har insett vilken enorm utmaning de sociala medierna innebär för deras beslutsstrukturer, organisationer, etc.
Ska man hårddra det så är de politiska partiernas grundväsen bygger på servera ett färdigt åsiktspaket som presenteras för väljarna. Påverkan av innehållet i paketen är förbehållen den krypande skaran av medlemmarna. Dialogen föregår de interna besluten. Det finns formella organisationsstrukturer som styr och avgör vem som har inflytande. Efter beslutet är dialogen avslutad. Nu vidtar megafonen, då man marknadsför sina budskap.
Konversationsmarknadsföring bygger ju i stor utsträckning på ett medskapande. Medskapande i alla delar.
De politiska partierna ställs i de sociala medierna inför en stor utmaning – lyssna. Partierna är vana att lyssna på sina medlemmar. Men lyssnandet på väljarna sker vid ett tillfälle - på valnatten – då får de sin dom. Efter valet påbörjas den interna dialogen igen.
Med de sociala medierna så behöver de lyssna, involvera och ta intryck under hela resans gång. För de politiska partierna innebär det en stor utmaning eftersom det ifrågasätter deras position som uttolkare av sanningen och vägen framåt.
Hur ska ett parti förhålla sig till den feedback partiet får från väljare och sympatisörer i de sociala medierna. Låt säga att de får kritik för ett ställningstagande - är det då ett argument för att förändra sin position? Hur ska en twitterstorm uppfattas och värderas?
Att börja kommunicera i de sociala medierna kräver ett nytt förhållningssätt. Megafon ersätts av dialog. Munnen byts mot öron och handens handling. Klarar de politiska partierna av dialogen?
Vi kan med största sannolikhet anta att de politiska partierna och de politiska företrädarna kommer att öka sin närvaro och aktivitet på bland annat Twitter de närmaste veckorna. I Almedalen kommer twittrandet att nå sin höjdpunkt. Det är inte svårt att förutspå att Almedalsveckan kommer att gå i twittrandets tecken. Twitter kommer att vara den viktigaste informations- och nyhetskällan. Men kommer de bry sig om vad som sägs i twitterflödet?
JMW medverkar i en ny bok om framgångsrik marknads-PR i praktiken som utkommer inom kort. ”Sveriges bästa PR”. heter den nya boken, som är skriven av PR-konsulten och författaren Peter Karaszi.
I boken lyfter den svenska PR-branschen för första gången på förlåten och visar hur man i praktiken planerar och genomför lyckosamma marknads-PR-kampanjer. 24 av de senaste årens mest lyckade och en del av dem prisbelönta svenska PR-kampanjer beskrivs ingående. Boken är full av information, inspiration och praktiska råd och tips om hur man kan lyckas i sitt PR-arbete.
JMW medverkar i boken med ett case: North Pole Bike extreme by Crescent. Ett cykellopp på Nordpolen som arrangerades av Crescent.
Cycleurope ville ompositionera Crescent från att vara ett varumärke som de senaste åren sålt mest damcyklar till att attrahera den yngre målgruppen 15-25 år och återta positionen som ett trendigt och tufft cykelmärke. Företaget ville även nå sin målgrupp på ett annorlunda sätt, med ingredienser som ungdomlighet och äventyrslust. Vad kunde de göra förutom traditionell marknadsföring som annonser, butiksaktiviteter och interaktiva aktiviteter på den nya hemsidan?
Genom att arrangera ett cykellopp på ett oväntat ställe som Nordpolen lyckades Crescent starta en ”snackis” i äventyrskretsar och få uppmärksamhet i medierna samt forum på nätet. Det bidrog till att driva trafik till hemsidan och i förlängningen sälja fler cyklar.
Igår kväll var det vernissage på Norrmalmstorg. I en svettig och ganska överfylld lokal offentliggjordes de nominerade i Guldäggets olika kategorier. Sex nominerade var det i PR-kategorin. Och hälften av dessa var inlämnade av PR-byråer. Kul.
DN skrev igår om att PR-konsulter med hemliga uppdragsgivare arbetade gratis för FRA-upproret för knappt ett år sedan. Idag följer samma tidning upp med en ledare på ämnet. Tesen är att PR-byråer och hemliga finansiärer har varit drivande i upproret.
Ska man hårdvinkla uppmärksamheten i DN så är vi PR-konsulter ett gäng med ”guns for hire” utan samvete som ser opinionsbildning som en lekstuga. Dessutom är vi ljusskygga och har inga som helst problem att hissa falsk flagg.
Det finns en branschetik för PR-konsulter, dock ska man komma ihåg att alla PR-byråer inte skrivit under på den etiken. Personligen tycker jag att normerna skulle kunna vara tydligare för att undvika den typ av misstänksamhet som vår bransch allt för ofta utsetts för. Jag tycker att vi PR-konsulter ska uppge vem som är vår uppdragsgivare för dem vi för en dialog med.
Det finns också en annan dimension som sällan kommer fram i diskussionen om PR-konsulters etik. Det finns många PR-konsulter som varit politiskt aktiva. Har man ägnat stor del av sin tid till ett politiskt engagemang är det inte något som försvinner den dag man trappar ned på aktiviteterna. Fortfarande tror jag att jag och många av mina branschkollegor är ”politiska djur”. FRA-frågan väckte engagemanget hos många sympatisörer till allianspartierna, som professionella kommunikatörer såg vi hur fel regeringen var ute. Att PR-konsulter har rätt till ett personligt engagemang hoppas jag inte någon ifrågasätter. Och jag vet att det var det som drev mig och många mina branschkollegor att känna sympati och engagemang med FRA-upproret.
Att göra FRA-frågan till en ”lekstuga” för oss PR-konsulter är att förringa frågan om personlig integritet. Det är att förringa det engagemang som många människor gav uttryck för under FRA-upproret. Det är också att förminska de nya fomer som allt fler medborgare använder för att ge uttryck för sina åsikter.
Kommunikation handlar om trovärdighet. De traditionella medierna har en viktig roll i att kritiskt granska avsändare och deras metoder. Kommunikation som inte är trovärdig blir inte framgångsrik. Därför kommer köpta politiska statister och svimmande kvinnor på valmöten aldrig vara en långsiktig framgångsrik metod för politisk kommunikation. Men gräsrötter med ett genuint politiskt engagemang kommer att vara med att sätta den politiska agendan idag och i framtiden. Människor kommer att fortsätta lita på den som har högst trovärdighet.
JMW medverkar i en ny bok om framgångsrik marknads-PR i praktiken som utkommer inom kort. ”