Starka och svaga band i viralkampanjer

Läs med webReader

I januari imponerades jag ganska mycket av nytänkandet CP&B levererade i sin kampanj Whopper Sacrifice. Det var inte att dumpa 10 vänner på Facebook för att få en Whopper som imponerade, utan snarare att jag för första gången såg (eller i alla fall reflekterade över) aktivt användande av ”svaga band” i en kampanj.

När man skapar en kampanj, och försöker skapa incitament för att den skall bli viral, kan det definitivt vara värt att tänka över starka och svaga band. Starka band är de vi har med våra nära vänner och familj. Svaga band är i stort sett de vi har med bekantskaper.

Lite beroende på vad man har för målsättning så finns det för- och nackdelar med att använda dessa.

En fördel med att använda svaga band är att det kan få en kampanj, som Whopper Sacrifice, att spridas längre fortare. Kampanjen ”hoppar” snabbare mellan mindre nätverk av vänner. Men, det förekommer också troligen mindre repetition – folk exponeras inte för varumärket eller budskapet lika mycket.

En kampanj som är skapad för att dra nytta av starka band kanske sprids lite långsammare mellan olika nätverk. Men, å andra sidan så exponeras man för varumärke eller budskap lite mer.

Självklart är det inte bra att exponera någon för samma sak för mycket. Ett färskt exempel är Moonfruit-kampanjen på twitter där en slumpvis vald person som hade använt hashtaggen #moonfruit i en tweet vann en Macbbook.

Matthijs från Viral Blog kommenterade:

Personally, I didn’t like the campaign at all. It overflood the timeline from some of my friends and turned Twitter in a platform that was spammed with #moonfruit tweets. While they could have know that chances of winning were 0.0005%. People were seriously loosing friends by competing to win a MacBook with the Moonfruit campaign. I seriously unfollowed some followers because I turned absolutly crazy by their nonsense Tweets…

Ett misstag de gjorde var att de inte i reglerna satte en gräns för hur många tweets med #moonfruit man kunde posta. Med en gräns på en om dagen så tror jag de flesta skulle ha stått ut med kampanjen även om flera personer i deras nätverk deltog. Ibland är det viktigt att begränsa repetition.

Lärdomar från kampanjen:

  • Repetition, om det är för mycket, kan skada varumärket. Då kan det vara bra att begränsa den, genom incitament och regler för kampanjen.
  • Att ge priser eller pengar för omnämnanden minskar inre motivation att tala om ett varumärke, vilket raset i omnämnanden direkt efter kampanjen tydligt visar.

Ace of Base arbetar med sina fans

Läs med webReader

Den andra dagen på SIME höll samma kvalitet som den första – med både höjdare och några mindre bra sessioner.

En av dagens mest intressanta sessioner tyckte jag var ”Moving Pictures and tunes without border – meet the world’s biggest online and offline pop stars” med youtubefenomenet Mia Rose, Ulf Ekberg (Ace of Base) och Last.fm:s Stefan Glaenzer.

Ace of Base’s comeback verkar högintressant ur ett onlineperspektiv. Redan för tre år sedan spådde Ulf att musik måste bli gratis, och att pengarna skall tjänas på kringprodukter och koncerter. Inför comebacken lanserar de på sin sajt – Aceofbase.com – ett remixkit i form av en widget som kan spridas. Med denna kan man remixa låtarna, man skall kunna lägga på nya loopar, ladda upp dem på sajten och där kan användare sedan rösta fram vilka de tycker är bäst. De mest populära kommer sedan med på kommande cd:n. Det är också ett sätt att engagera publiken redan innan en produkt är färdig, samtidigt som man på sätt och vis säkerställer att man producerar rätt material. Om denna modell är vad vi kommer att få se mer och mer i framtiden är svårt att säga, men vi kommer säkerligen se mer och det och det är ett otroligt spännande och intressant initiativ att involvera sina lyssnare på detta sätt. Den står definitivt i ganska stark kontrast till den hållning som ett antal artister, författare med flera idag publicerar på DN Debatt – Politikerna måste våga stå upp mot piraterna. Bland annat skriver de:

Piratkopieringens största förlorare är därför alla de unga fantastiskt begåvade kreatörer som aldrig får chansen att kunna leva på sitt skapande. En hel generation av svensk talang riskerar att gå förlorad.

Jag tycker väl inte att man behöver måla det riktigt så svart. En intressant tanke som slår mig är att den hållning Ace of Base valt att ta faktiskt skulle kunna fungera för att upptäcka talanger, både musiker och producenter. De vars uppladdade remixar blir mest populära måste väl onekligen ha någon talang som de skulle kunna odla vidare, eller?

Nåväl, jag inte att Ace of Base verkar behöva så mycket råd, men Mia, vars videos spelats över 70 miljoner gånger på Youtube, fick ändå frågan vad hon skulle ge för råd vad gäller Ace of Bases Internetstrategi. Så hon svarar:

”be honest, be fun, just be yourself”

Det känns som om alla som överhuvudtaget vill ha en onlinenärvaro bör lyssna till det – både företag och individer – så kanske hade Ulf med flera ändå nytta av det.

Och efter Fredrik Wikingssons visdomsord…

”You can always cram a little bit of entertainment in there.”

… så tycker jag att vi avslutar med Mia Roses ”Just us”.

/Kristofer Mencák

Tre virala kampanjer och dess framgångsfaktorer

Läs med webReader

Den senaste tiden har jag stött på två kampanjer som påminner om varandra ganska mycket. De är båda kampanjer med viral potential, och jag själv tycker att det är kampanjer som jag skulle kunna skicka vidare. Eftersom jag är ganska restriktiv med sådant, så tror jag att de har hittat några intressanta framgångsfaktorer. Dock är utförandet avgörande, och jag tycker inte att dessa båda är riktigt lika väl gjorda. Ta gärna en titt:

Paltalk
AARP

Jag har också tidigare sett, och skrivit om, liknande kampanjer för bland annat tv-serien Dexter. Om du tittar på den handskrivna lappen i slutet på filmen ser du länken till icetruck.tv, där det nu finns en ny kampanj, med liknande utförande, men ännu lite mer avancerad. Extra intressant i de två kampanjerna för Dexter är att man dessutom om alla mottagare av budskapet får in:

  • namn
  • e-mail
  • ålder
  • kön
  • område man arbetar inom
  • eventuellt även telefonnummer

Men, vad är det då som gör att dessa får spridning? Som jag ser det är framgångsfaktorerna dessa:

Personligt anpassad
Att se sitt namn i en film på nätet är inte så vanligt. Att förekomma i en film på det sätt som man gör (som kandidat i ett politiskt val, i en mordutredning etc.) är en ganska märklig känsla, och i fallet med mordutredningen kanske ganska skräckblandat. Filmerna görs i högsta grad relevanta för mig personligen – de är helt anpassade för mig som mottagare.

WOW-känsla
De ger något av en wow-känsla. Det är läckert gjort (Som jag ser det är Dexter-kampanjen läckrast, följd av News3Online/Paltalk och sist AARP) och man undrar lite hur det egna namnet kunnat hamna i filmen. Egentligen är det inte särskilt komplicerat, men de flesta som tar emot en film som i en sådan här kampanj vet inte hur man skapar effekten med Flash, och har troligtvis inte sett så mycket som liknar detta tidigare.

Nytt
Att man inte sett det tidigare gör att det uppfattas som nytt – det får ett nyhetsvärde för mottagaren, och i och med att man gärna vill vara tidig med nya saker och information gör det att det också finns ett incitament att skicka det vidare, gärna så fort som möjligt.

Aktuellt ämne
Utöver detta så berör de två valrelaterade klippen ett högst aktuellt ämne, det amerikanska valet, vilket gör att de får extra skjuts just nu.

Sammantaget ger detta en ganska hög viral potential. Det som dock får mig att gilla News3Online/Paltalk mer än AARP är att det känns som att man i den för AAPR har försökt klämma in lite för mycket, och inte riktigt satsat på att göra det bra. Man märker mer hur det egna namnet rör sig relativt bakgrunden. En personlig reflektion är också att filmen för AARP t ex inte klarar av mitt efternamn, med ett ”á” i Mencák. Istället skippar den ”a” helt och hållet.

Om man ser på vad som skulle kunnat göras bättre för att få spridning så gör båda två också misstaget att det inte är möjligt att bädda in filmerna på en egen blogg. De bygger helt på att man skall maila dem till varandra. Att folk, utöver att skicka länken för att skoja med sina vänner, också kan publicera på en egen blogg med hundratals eller kanske tusentals läsare skulle göra att kampanjen exponeras för betydligt fler än vad man normalt sett skulle skicka den till.

/Kristofer Mencák

Virala kampanjer