Från och med idag och under de kommande 100 dagarna kan vi läsa om 100 händelser som påverkat medieutvecklingen sen år 2000. Briljant nutidshistoria för medieutvecklingen av högsta relevans och ett absolut måsteläsande för alla i kommunikationsbranschen!

Premiärpostningen dessutom skriven av Martin Jönsson vilket får mig att jubla! Det här kommer bli matnyttig läsning.

Smart där Jocke Jardenberg och alla andra i Mindparks bloggteam, vilken fantastisk draghjälp för medieutvecklingen det här kommer bli! Feel no pressure at all … Det är också briljant för att det är precis nu som det är angeläget att reflektera över vad rasande mycket som faktiskt också hänt de senaste nio åren. Det om något gör en manad att ta nya steg framåt!

De här bloggpostningarna borde diskuteras vid varje kaffebord inom vår bransch dagligen under dessa 100 dagar. För det är ju inte färdigt än, vi är ju mitt i utvecklingen och vi är alla delar av den. Det här förändrar ju vår verklighet och vårt vanliga pr-arbete också.

Tyck och tänk till, säg vad ni tror och tycker om medieutvecklingen såsom den beskrivs i Mindparks 100 dagar postningar. Var sedan med och rösta om i vilken rangordning de 100 stegen ska vara.  Komplettera gärna dessa tankar genom att även följa Same same but different som tagit nystart och skriver flitigt om mötet mellan gamla och nya medier. Komplettera sedan med t.ex. Spektrabloggen, Fredrik Strömbergs blogg Fredrik och medierna eller Mikael Zackrissons blogg om nätet på Veckans affärer där han ofta dunkar till med smarta mediereflektioner.

Just denna vecka kan ni ju också sätta Mindparks tankar i relation till SVDs bloggstafett om betalning på nätet som också startade i söndags.

Man ser. Det händer nu. Bigtime. Överallt. Med en spaning på vad som sägs och tycks här finns ingen anledning att inte börja tycka till och bidra. Alla pusselbitar ligger på bordet. Låt oss se hur det hela kan bygga samman.

Förra veckan skrev förresten Dagens Media om Jocke Jardenberg och Mindpark om hur lite som egentligen åstadkommits och vad det kostade ägarna. En kommentar publicerades sedan av Jardenberg i Dagens Media och på Jardenberg.se kom den självrannsakande postningen ”Har jag glömt att vara konstruktiv?”

Kommentarerna var sedvanligt ”branschvänliga” och fick mig än en gång att fundera över hur ryggradslösa vi blir i branschmagasinens kommentarsfält. Förstår inte det där med anonyma skränande kommentarer  – anonymitet är feghet och med feghet åstadkommer man sällan något. Det blir ju som små arga tomma slag i luften. Passar därför på som lite motvikt att här publicera min rekommendation av Jardenberg på LinkedIn (ja, ja jag vet den borde uppdateras).

Joakim has one of Swedens sharpest brains. As simple as that.

As the CEO of Mindpark his vision, his passion, his thrive for continuous development is obvious. Mindpark is mainly, at this point, working to develop the Swedish morning paper industry in the new/digital media era. But Joakims brainpower and his passion can be used for many brilliant businessareas.

Joakim Jardenbergs goal to ensure the economic survival of a newspaper industry in a world that has come to rely more heavily on digital information channels can easily be applied to any industry facing the same need to develop in the coming years. The dedication to web based production and relevant business models can be applied to many coming large scale projects within any field of business.

Need to develop in the new/digital medialandscape? Trying to involve Joakim Jardenberg and Mindpark would be the best investment ever done. Go for it!

Disclaimer: Nej jag eller JMW har aldrig jobbat tillsammans i uppdrag med Jardenberg eller Mindpark, jag ingår inte i Mindparks bloggteam och hey Mindpark länkar inte ens till JMW    och alla vet att vi kan tycka olika.

Jardenberg betyder mycket för mig i min yrkesutövning. Branschen behöver människor som piskar på oss alla att tänka bortom det vi gör i just denna sekund. Gjorde han inget på Mindpark? Men ”gört själv då” säger jag då. Frågorna som ställs och perspektiven som visas av Jardenberg hjälper oss alla att ta vårt eget ansvar för utvecklingen av vår bransch.

Bloggteamet på Mindpark puffar oss vidare och visar vad som hänt och vad som är möjligt. Visst är det stressande med någon som visar på vad som är möjligt och som vågar ifrågasätta traditionella strukturer. Jobbigast av allt är väl att bollen passas tillbaka till oss, att vi alla kan och bör göra något med den och inte bara sätta oss på den och stoppa spelet.

Vi måste alla vara nyfikna, förstå hur det nya medielandskapet förändrar vår verklighet och anpassa/utveckla våra tjänster efter det. Det gäller mediehus, politiska partier, intresseorganisationer, kommunikationsbranschen, företag och oss som individer. Nu.

/Brit Stakston

Sommaren har bjudit på många och intressanta sammanhang där bloggosfären spelat en avgörande roll. Där rollfördelningen mellan bloggarna och mer traditionella medier varit intressant att se. Hur bevakningen av olika företeelser och utvecklingen av dem skett inom de båda arenorna.

Själv är jag av princip extrem motståndare till ett tänkande där man hamnar i varsin ringhörna. Jag gillar inte att man tar för givet att roller och beteenden finns cementerade. Ett för starkt underdogtänkande gör att man fastnar i sina roller istället för att lära av varandra. Jag har under våren ibland varit rejält trött på termer som old media vs new media. Tryckt gammelmedia ställs mot digitala arenor såsom de sociala medierna med bloggosfären i första rummet. Den stora skillnaden ligger ligger ju att det i de sociala medierna handlar mer om en dialog och olika former för läsarinflytande jämfört med den äldre formen av tidningskonsumtion dvs läsandet av en tryckt tidning som man efter läsning lägger ifrån sig och i bästa fall diskuterar runt fikabordet.

Det paradigmskifte vi befinner oss i här är oerhört spännande. Jag tjatar jämt om förförståelse åt alla håll och kanter. Jag tror att en del i motståndet från ”gammelmedia” inte bara handlar om att vilja ha greppet om sina läsare/tittare och rädsla för förlorade intäktskällor. På individnivå handlar det ibland om ren okunskap och den rädsla som alltid infinner sig inför något nytt. Det leder också till att man känner sig väldigt hotad i sin traditionella yrkesroll.

Det här finns bland oss alla som jobbar med kommunikation idag. Det är fler roller än journalistens som påverkas av de sociala medierna. Alla vi som på ett eller annat sätt är några slags gatekeepers utmanas ju och får nya roller. Kommunikation är ju något de flesta människor vill och många kan. Sociala medier ger alla människor en palett av möjligheter, såväl individer som organisationer/företag för att kommunicera. Och paletten kan användas av alla, inte bara av oss som får betalt för att kommunicera.

Martin Jönsson skrev briljant i söndags om hur medier måste lyssna mer och skrev även en intressant krönika  igår där det finns fler exempel på företeelser där bloggosfären spelat en roll under sommaren.

Men idag när jag läser DN och Lisa Bjurwalds ledare Blondinbella i bloggsörjan så kapitulerar jag. Det är bara att sätta på sig boxhandskarna : )

Vi ser här ett av de mer tröttsamma exempel på när just det nya möter det gamla. Rejält kryddat med en extremt fördomsfull och ignorant inställning till bloggandet som idag är en företeelse som berör, engagerar, påverkar skeenden och används av ett stort antal människor i Sverige. Lisa Bjurwald skriver om bloggosfären:

Det är inte ofta jag traskar runt i den särskrivande specialklass som är den svenska bloggsörjan, men när jag gör det blir jag alltid lika negativt överraskad.

Det sorgligaste, förutom okunskapen om något hon borde kunna mer om, är kanske också att hon i inlägget upprörs över fördomsfullheten mot Blondinbella när hon själv skriver en ledare präglad av just fördomar. Lisa Bjurwald skriver om Blondinbellas berättelse om de övergrepp hon råkat ut för under ett besök på en italiensk nattklubb. Lisa Bjurwald reagerar över de fördomar hon upplever att Blondinbella mötts av i bloggosfären men är samtidigt själv så fylld av fördomar mot hela bloggosfären. Hon kallar oss, som känner att vi tillhör bloggosfären, för:

Men mot all rim och reson sitter nu ett högljutt gäng flåsmoraliska gubbar av alla kön och åldrar och hetsar upp sig över ”bimbons” fräckhet.

Att sitta på en av landets största dagstidningar och efter sommaren 2008 välja att raljera istället för att erkänna bloggosfärens styrka, briljans och förmåga att snabbt agera på samhälleliga förändringar, företeelser och värderingsförflyttningar är ett utslag av gammalt tänkande.

Så jag ger mig, boxhandskarna sitter på och jag blir underdog. Fast en glad sådan. För det här blir en enkel match att vinna. För den har redan vunnits för länge sedan. Bloggosfären är en maktfaktor redan.

Att den sedan också består av hundratusentals olika människor som alla väljer att uttrycka sina åsikter på olika sätt och för olika stor publik, från två läsare till tusentals, är ju också något att beakta. En skattkista att ösa ur för den som är nyfiken på vad människorna runt dig, dina kunder eller dina läsare om du jobbar på ”gammelmedia”, tycker och tänker.

Lisa ge dig ut i den svenska (!) bloggsörjan lite oftare. Du kommer att lära dig massor och det finns mer på paletten än ”flåsmoraliska gubbar”.

/ Brit Stakston

UPPDATERING: Det blev en debattartikel några dagar senare på Aftonbladet Debatt Bloggosfären som fjärde statsmakt som jag skrev tillsammans med Niclas Strandh.