Sociala medier i arbetslivet

Läs med webReader

Jag har ju redan förutspått att frågan om sociala medier på arbetsplatser kommer att bli årets stora fråga. Det märks i mediernas rapportering årets första veckor och det återspeglas i vilka frågor som tar mest tid just nu hos de jag möter både som fasta uppdrag och under föreläsningar. Aktuellt tog igår upp frågan om hur arbetsgivaren ser på presumtiva kandidaters digitala avtryck. Idag tar Svenska Dagbladet upp frågan om hur lätt det är att ta snedsteg på nätet och hur man kan hantera det på arbetsplatsen.

Det är en angelägen fråga som ingen arbetsgivare, ingen verksamhet kan backa undan. Diskussioner måste tas internt på varje arbetsplats om hur man förhåller sig till det sociala medierna. En diskussion som inte handlar om att kontrollera utan om att stödja, ge kunskap och våga diskutera ansvarsfrågor och detta med tolkningar av texten. En påminnelse om att mina ord alltid kan uppfattas helt annorlunda av läsaren av dem.

Transparens är ju också ansvar. Åt båda håll. Arbetsgivaren bör säkerställa att varje anställd känner att det finns god kunskap och stöd att få vad gäller gränsdragningar av detta slag. En hel del av de misstag som fått stort medieutrymme har ofta handlat om ren obetänksamhet. Att man glömmer bort att det digitala småpratet har en längre livslängd än den diskussion som tidigare skett i slutna fikarum.

Personligen tror jag och hoppas att det i slutändan leder  till öppnare arbetsklimat och att vi blir vad jag brukar kalla ”helare som människor”. Åt båda håll. Arbetsgivare som vågar ta kritik och ser det som en väg till utveckling. Arbetstagare som vågar ta saker direkt med arbetsgivaren också vid sidan av det ventilerande ”skitsnacket” vi alla behöver ibland. En öppenhet som förändrar maktstrukturer. En vilja att förstå att allt i livet inte är rosenrött och skimrande. Inte på en arbetsplats heller.

Och nej det behövs inte  för alla verksamheter ambitiösa 70-sidiga riktlinjer för de sociala medierna. Det behövs i första hand en gemensam diskussion som andas öppenhet, stöd och vilja att förstå varandra. Den kan med fördel summeras i ett stöddokument, kanske formuleras i en socialamediepolicy. Det räcker oftast med några sidor som hanterar just ton, tilltalsformer och ger en bakgrund till företagets egen närvaro i de sociala medierna samt tydligt hänvisar var man kan få mer stöd internt. Läs gärna Microsofts sociala mediepolicy*som exempel på hur ett sådant dokument kan se ut. Det är dock angeläget att det verkligen är förankrat och har diskuterats på ledningsnivå. Detta ska inte vara ytterligare en hyllvärmare som stoppas undan någonstans på intranätet. Det här är en levande process vi befinner oss i just nu.

Det här är ju egentligen inget nytt alls, vi har alltid varit representanter för våra arbeten. Idag än mer. Plus att gränsen mellan personligt och privat har förflyttat sig de senaste femton åren.

Jag mötte häromdagen en taxichaufför som körde mig till en revisionsfirma. Han tog för givet att jag skulle till till en annan revisionsfirma än den jag var på väg till. Under resans gång insåg vi båda att det skickats fel information via bokningen. När chauffören fick veta var jag skulle, ropade han spontant ”Aha, det är DÄRFÖR du är så trevlig”" sedan berättade han ingående om hur han genom många års möten upplevde de konsulter som arbetade på det företaget jag skulle till som så mycket mer trevliga än de konsulter som arbetade på det företag han först uppfattat jag skulle till. Den vardagshändelsen visar verkligen hur vi representerar våra arbetsgivare i alla situationer, även när vi stressade hoppar in i en taxi. Omvärlden bildar sig en uppfattning genom alla våra handlingar. Offline såväl som online.

Det här är en utveckling som omfamnas av många. Vi lever en stor del av våra liv på arbetet. När vi har möjligheten att välja arbetsplatser söker vi gärna företag vars visioner och värderingar är tydliga och som matchar det vi vill åstadkomma i våra liv. Vi är ofta stolta över den arbetsinsats vi gör. Nöjdhetsindex brukar sammankopplas med vilka forum som finns för att uttrycka detta. På nätet gestaltas ofta vår arbetsinsats  och diskuteras av den anställde själv eller andra. Det gäller bara att vi slutar se på allt med våra gamla glasögon precis som jag säger i SvD artikeln. I en digitaliserad samtid har redan många gränser förskjutits, men de har förskjutits olika långt för alla. Det måste en arbetsgivare förstå och öppet kunna diskutera.

Klart det här blir en av årets stora frågor. Vi står ju vid ett vägskäl. Vi väljer. Mer öppenhet eller större slutenhet. Vad ser du för utveckling? För samhället i det stora perspektivet och på din egen arbetsplats?

/Brit Stakston

*Disclaimer: JMW arbetar med Microsoft.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

CES 2011: Konsumentelektronik är uppkopplad mot nätet

Läs med webReader

På årets största konsumentelektronikmässa CES riktades blickarna mot mobilen som ett kommande centrum att styra all information och kommunikation, surfplattorna formligen regnade över oss och alla apparater är snart uppkopplade.. Internet finns i fickan, i vardagsrummet och i bilen.

CES 2011 - lunchpaus

Tillsammans med vår kund Microsoft åkte jag till Las Vegas och världens största mässa för konsumentelektronik: Consumer Electronics Show eller mer känt som CES. 140 000 personer rörde sig genom de 1,6 miljoner kvadratmeter som mässan upptog och 2700 utställande företag gjorde sitt bästa för att få såväl journalister som köpare att gilla dem.

Fullt av press och bloggare

Vår rapportering kan du se på den portal som samlat bilder och filmer och bloggposter från Microsofts nyhetsblogg.

Motorolas dockningskoncept

Mobiltelefonen utvecklas från att vara bara till för pratande och sms-ande till att bli en mobil samlingspunkt för både din information och din kommunikation. Motorola släppte bland annat sitt koncept Atrix där mobiltelefonen kopplas till såväl ett ”laptopskal” som till TVn och styr dessa. Windows Phone 7-systemet och Android följer Apples iOS och blir såväl en gamingplattform som möjlig att hantera dina dokument, dina filmer och självklart sociala nätverk. Spel är en stor och viktig underhållningsdel och Windows Phone 7 är direkt kopplat till Xbox Live och du kan på så sätt spela spel som du annars spelar på din Xbox 360, spara dina framgångar etc. En lite udda form av mobiltelefonspelande är Ar.Drone som är en flygande maskin som styrs av din telefon.

Sync med MyFord Touch

Mobiltelefonen blir också en styrfunktion för det smarta hemmet liksom för den nya uppkopplade bilen. Vi såg ett antal exempel på anläggningar i bilen där din smartphone inte bara kopplas till ljudsystemet utan också hanterar såväl navigation som säkerhetssystem. I vissa fall har det mobila operativsystemet helt flyttat in i bilens informationssystem. På samma sätt finns det fler och fler vitvaror som kommunicerar med din mobiltelefon, allt från kylskåp, dammsugare som hela hemmets olika system för värme, ljus och säkerhet.

Mobilitet och uppkoppling mot internet är den starkaste pågående trenden vi ser och CES bevisade det. På lång sikt är det mobiltelefonen som är central, men generellt gäller det alla bärbara apparater: att kunna ta med sig sitt digitala liv är viktigt. Vi blir mer och mer vana att ha åtkomst av både vårt sociala nätverk och generell information i realtid. Biblioteket och filmsamlingen bär vi med oss, och mer och mer styr vi våra liv och våra sociala möten via digitala kanaler. För varumärken blir det livsnödvändigt att innehållet fungerar för mindre skärmar, att hela tiden titta på hur utvecklingen av sociala medier sker utifrån mobila applikationer. Såväl lokaliseringstjänster i form av Gowalla, Foursquare och nu senast Facebook Places, precis som den gryende trenden om social commerce, är helt inriktade på att användas med mobiltelefon och mobil uppkoppling.

Skal skal skal

En av de starka indikatorerna på att just smartphones är en viktig del av livet är den outsinliga mängd skal som erbjöds på mässan. Det var oräkneligt antal möjligheter att skydda sin telefon, blinga den och göra den mer unik. iLounge-delen som innehöll tillbehör till Iphone och Ipad och övriga Appleprodukter härbärgerades i en stor del av en av hallarna. Den trenden: att köpa unika skal till sin mobila apparat indikerar att det är en viktig del av inte bara ens personlighet utan vardagen: viktigt att känna igen sin egen telefon eftersom den styr så mycket av livet. På samma sätt fanns det mängder med laddningstillbehör som innebar att man kunde ta med sig batteritid till sina uppkopplade mobila enheter. Det mest innovativa där var NPower Peg, en stålstav som man lägger i sin väska och som alstrar energi ur att man rör sig.

Niclas klämmer på nPeg

Tillbehör fanns också i en mängd till det vi i Sverige fortfarande väljer att kalla ”läsplattor” eller ”surfplattor” men som internationellt nu kallas tablets och ibland slates. CES 2011 innebar lansering av konkurrenter till Ipad och Galaxy Tab i stor numerär. Apple har varit ensamma på marknaden med viss konkurrens av Samsung men i Las Vegas släpptes ett stort antal nya konkurrenter. Beroende på vem man frågar och hur man räknar så kan det varit upp till 80 stycken olika tablets som lanserades.

Flest använde sig av Android Froyo, Googles telefonoperativsystem, ett par hade fått tillgång till det ännu inte lanserade Android Honeycromb-systemet och ett antal använde sig av Windows 7.

Ink på Asus Eee Slate EP121

Dessa plattor har gått från att handla om att bara ta in information, det som Kindle och liknande svartvita läsplattor handlade om, till att vara mobila, handhållna underhållningsmaskiner med uppkoppling mot sociala nätverk. Fortfarande är det många som funderar om de faktiskt kan användas till produktivt arbete men fler och fler applikationer inriktar sig på nytta och produktivitet. En av de riktiga flaggskeppen är ASUS EEE Slate som kan vara en riktig arbetshäst, men med touch.

Acer Iconia

Det vi kunde se är att dessa plattor knappast kommer att inom överskådlig tid slå ut vare sig laptops eller de mindre netbooks, dels då touchtekniken fortfarande bara är en mindre del av hur vi väljer att mata in information, dels att tablets inte kan fightas prestandamässigt med billigare traditionella laptops och netbooks. Ett av de viktigaste och största tillkännagivanden under årets CES var antagligen Microsofts Steve Ballmer som förklarade att nästa generation av Windows kommer att finnas för såväl processorer för traditionella datorer som för de nya starkare och mindre processorerna i netbooks, tablets och inte minst i telefoner.

Sony Vaio

Nya datorer handlar inte om klockfrekvens utan lika mycket om design. På CES lanserades mängd nya modeller – vi gjorde en genomgång av de som verkligen stack ut. Allt från små datorer som mer ser ut som en cocktailhandväska till rejäla släpbara multimediadatorer för film och musik ger en fingervisning om att de stationära burkarna nu helt inriktas mot gamingpubliken – eller som köksdator (en trend som vi antagligen inte kommer få se så mycket i Sverige ändå).

3D överallt

Något som inte är speciellt bärbart är framtidens TV-apparater. Däremot tunnare, mer ljusstarka, bättre svärta och framförallt (med rätt glasögon) i 3D. Flimmerfrihet och smartare TV-upplevelse utlovades av alla. Vi fick se en mängd koncept runt den uppkopplade TVn, dels var Googles koncept Google TV med i några erbjudanden, trots att Google själva inte lanserat konceptet och andra har byggt helt egna system för att göra TVn till en apparat där det passiva tittandet inte längre är det enda användningsområdet utan lika mycket handlar det om uppkoppling mot sociala nätverk, mot sök och shopping på nätet även i vardagsrummets TV.

3D överallt

TV-utvecklingen visar också hur internet blir centralt i vardagen och för medierna blir det både en möjlighet och utmaning. Vi som individer blir mer och mer uppkopplade och kan därmed skaffa oss den information vi behöver utan att vara beroende av vare sig tider på dygnet eller det urval av nyheter och annonser som de traditionella medierna väljer. Det utmanar därmed också varumärken som vill nå TV-tittarna. Fortfarande är TV ett av de starkaste medierna när det gäller reklam men det urholkas ju fler som väljer att använda internet som sin primära informationskanal liksom att konsumtionen av TV förflyttas från tablåstyrd till individstyrd, från kontrollerad sändning till on demand via olika former av nedladdning, streaming eller direktsändning via nätet. Reklamen fungerar inte på samma sätt i den kontexten och därmed måste varumärken tänka om och tänka nytt, utnyttja interaktion och integrera sina köp via TV med närvaro på nätet och då mer och mer på sociala medier.

Mängder med människor

Det man kan sammanfatta CES med utifrån ett marknadsföringsperspektiv:

  • Mobilen är den minsta nämnaren i framtidens internet. Tillsammans med övriga skärmar: dator, TV och tablets precis som skärmarna i bilar och i det smarta hemmet blir de en hopkopplad, uppkopplad one machine.
  • Uppkopplade smartphones och tablets gör konsumenterna närmare till ett bredare beslutsunderlag. Information och ens sociala nätverk, som vi använder som filter blir tillgängligt i realtid. Du kan kolla upp saker när du står i affären. Det utmanar företag både när det gäller hur man kommunicerar in-store men ger också stora möjligheter till integration mellan digitalt och analogt.
  • Mediakommunikationen påverkas: vi behöver inte sitta vid en TV för att se TV, och TV-apparaten är i sin tur både spelskärm, internetuppkopplad smart-TV och fotoram.

IMG_2057

Framtiden är mobil. Datorer, plattor och framförallt mobiltelefonen – eller smartphonen – är idag inte en option utan snarare en nödvändighet för en stor majoritet av befolkningen. CES har pekat ut vägen.

Foton: Christofer Björkvall och Niclas Strandh
Filmer finns här.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Gäster 9 juli sociala medieakuten #almedalen

Läs med webReader

Torsdag kväll var det Mona Sahlins tur att tala på stora scenen i Almedalen och idag pratar vi om reaktionerna. Vi utvärderar nyckelord från talet genom att se på deras genomslag i bloggosfären och ser hur socialdemokraternas nätaktiviteter sett ut i de sociala medierna efter detta.

På plats för att kommentera har vi Hampus Brynolf, sociala medieansvarig hos Socialdemokraterna och Peter Andersson. Peter Andersson är idag förtroendevald politiker i landstinget i Stockholms län. Huvudfokus är landstingsfullmäktige och frågor om hälso- och sjukvård med uppdrag i bland annat hälso- och sjukvårdsnämnden. Den andra arenan är Huddinge kommun där Peter Andersson är ersättare i kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och ledamot i förskolenämnden. Medverkar också i boken Politik 2.0.

Morgonens andra tema handlar om ett av de mest spännande områden som finns Hälsa 2.0. Jag deltog själv igår i en paneldebatt om aspekter av detta med Socialstyrelsen igår under rubriken ”Ung och odödlig i svininfluensans tid”. Vi diskuterar det på plats bl.a. genom inslag med Daniel Forslund, kansliråd från Socialdepartementet, enheten från hälso- och sjukvård. Vi träffades efter en tweet från min sida som Daniel Forslund svarade på.

På plats har vi också Daniel Akenine, teknikchef och ordförande för Sveriges IT-arkitekter som i Almedalen medverkat i seminariet ”Hälsodata på nätet” där Daniel bland annat pratade om Health Vault. Med oss har vi också Johanna Nylander aktuell med boken  Är det så farligt? om riskabla små njutningar som sol, läsk och snus.
Boken smyglanserades under ett seminarie i Almedalen.

Vi sänder klockan 08.30 från Café Milagro på Stora Torget 18. Välkommen att vara med på plats, eller på nätet via jmw.se/live

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Taggat: "Microsoft"