Om transparens – trygghet och inte hot

Läs med webReader

Puffar här för videon av ett samtal om transparens som jag hade förmånen att få delta i tillsammans med Joakim Jardenberg och Annika Lidne under The Really Realtime Conference, arrangerat av Disruptive Media. När det gäller transparens är Jocke och jag rörande ense så det blev mer en hyllning till transparens än en debatt.

Transparens är ju ett av mina favoritämnen att diskutera. Det är en av de aspekter av sociala medier som ofta kan vara komplicerad att förhålla sig till för företag. Synen på vad transparens är diskuteras också ofta såsom två ytterligheter. Ett perspektiv där allt ska visas, total nakenhet, vilket då ofta leder till att många hamnar i ringhörnan längst bort, fullt påklädda och i totalt mörker. Själv talar jag ofta om vikten av att ägna en tanke åt att kunna särskilja vem jag är som person och vad det företag jag representerar har som uppdrag. Där någonstans mejslas nivån av transparens fram.

Transparens är relevant med eller utan sociala medier men är väl just en av aspekterna i kommunikationen som prövas än mer i de sociala medierna. Transparens för mig i det sociala medielandskapet handlar absolut mer om trygghet och än om hot för varje företag. För transparens bygger trovärdighet och den snabbhet som finns i det nya medielandskapets kommunikationsverktyg kan ju användas av företagen själva också.

Transparens handlar nämligen alltid om trovärdighet oavsett plattform för kommunikation. Det ger avsändaren möjligheten att ge sin syn på saker och ting. Och mottagaren en chans att förstå det avsändaren vill förmedla och står för.

Transparens ger sammantaget bara möjligheter till förståelse tycker jag. Och vem vill inte bli förstådd? Lyssna gärna på vårt samtal eller tyck till i kommentarsfältet här. Vad tycker du om begreppet transparens? Hur ser du på det?

Och … Annika Lidne är fortfarande coolast- tack för en fantastisk konferens. Igen!

/Brit Stakston

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Facebook och företag funkar trots det privata

Läs med webReader

CNN har gjort en tramsig sammanställning över personlighetstyperna på Facebook som även Aftonbladet Wendela skriver om idag. Den här synen på sociala medier som i huvudsak något trivialt, tramsigt babblande som stjäl tid som så ofta presenteras i traditionella medier förstärker fördomar som finns baserade på att tekniken skapat hinder. När allt egentligen handlar om nyttan för mig som individ privat eller professionellt.

För självklart är Facebook med sina 2.7 miljoner svenska användare och 300 miljoner i världen idag en oerhört intressant att arena för företag att närma sig. Men det ska göras med förståelse för att Facebook också är en av de plattformar som tydligast återspeglar hur mångfacetterade vi är som människor. Det finns inget gemensamt sätt att förhålla sig till Facebook. Upplevelsen av vad som är privat, personligt eller offentligt skiljer sig åt för oss alla. Även för oss som arbetar med kommunikation. I vår yrkesutövning får vi dock inte låta den egna mediekonsumtionen eller vårt eget användande av sociala medietjänster utforma valen i marknadskommunikationen för våra uppdragsgivare.

Facebook är svårt för att det av många upplevs som en väldigt privat arena där man ofta också väljer att ha en stängd profil eller tar sig mödan att ställa in vem som ska se vad i den egna profilen. Det måste företag ha respekt för.

Jag tänkte med hjälp av min Facebookvänner och Twitterföljare visa på hur komplext det är. Jag genomförde nyligen en mindre enkät och frågade vad Facebook var för dem. Och de olika förhållningssätten blev tydliga. Ett första svar visar direkt på svårigheten med Facebook vilket är exakt min poäng med denna postning:

Ett problem med FB är dock att ens vänner/kontakter har olika strategier: vissa är oerhört privata, andra oerhört ytliga/professionella.  @rimm

Några representativa svar från de som ser Facebook som strikt privat ser ut såhär:

Stängd profil. Jag känner nog Facebook som en förlängning på vardagsrummet – har man väl hamnat i mitt vardagsrum så har jag inget att dölja. Alla andra får nöja sig med ”att veta jag var jag bor” och knacka på för att se om de blir insläppta i stugvärmen. Per G Olsson

En behaglig plats där jag, såsigt halvasocial som jag är, kan hålla koll på vänner och bekanta lätt. Inga kunder, inga barn (egna) då måste man ju tänka på vad man säger och gör. Suss Forssman Thullberg

Fejjan är för mig en privat plats, där jag skriver privata saker, addar bara folk jag känner/träffat IRL. Har inget annat syfte än att bjuda på mitt liv och på ett effektivt/snabbt sätt ta del av andras. Katarina Odmark

De ovanstående citaten får representera ett förhållningssätt till Facebook för vilka en närvaro av företag kommer upplevas som fullständigt ointressant faktiskt till och med irriterande.

Det blev också tydligt bekräftat i min enkät att det för många finns en oskriven regel om att bara adda vänner man mött i verkliga livet:

Har en strikt, ”Måste ha träffats i verkligheten policy” på min FB. @angner

Har bara irl-kompisar på FB, vilket gör att jag kan skriva massa ”meningslöst babbel” där. @mariahagglof

Facebook=personlig sfär. Jag adderar endast personer jag har haft kontakt med irl och kan ringa. @jimcarlberg

FB är en plats att ha kontakt med redan existerande vänner. Addar endast de jag skulle stanna och prata med om vi möttes på stan. @maritwoody

Både privat- och nätverksarena, frågar bara om jag träffat/haft kontakt med, godkänner de flesta förfrågningar. @uppstuds

FB är min mer privata arena. Addar inte gärna folk som jag aldrig ens hälsat på. Gräns mellan jobb-privat svårare där dock. @lydia_morling

Svårt med FB-strategi.  Försöker hålla mig ”privat” där. @carinafab

I only add people I´ve met or that I know well from the web. My Facebook issort of semi-private. @joinsimon

Men trots denna privata syn på Facebook eller att man säger sig vilja ha mött dem man följer IRL betyder det inte att företagen inte kan och ska vara på Facebook! Dels är det väldigt många som också använder Facebook rent professionellt  dels kan ju även mina vänner här ovan själva välja att delta i sammanhangen där företagen sedan finns i Facebook. Deras citat sätter dock fingret på en mycket viktig aspekt av Facebook för företag. Lägg inte till vänner hur som helst på Facebook! Låt dem välja själva om de vill följa dig. Många av dem kommer annars känna att ni som företag kliver över en privat gräns. Och det är definitivt ingen bra början på en relation!

Apropå att kliva över gränser sa till och med en branschkollega till mig en gång:

”Åh nej Facebook, nu har ju till och med en kund addat mig, jag som bara har mina vänner där…”

Det ovanstående behöver man aldrig vara rädd för när det gäller Twitter vare sig som företag eller individ. Den oskrivna regeln på Twitter är snarare att det är helt ok att adda varandra hur som helst.  Det är bara att följa de man tycker är intressanta. Personen ifråga behöver ju dels inte följa tillbaks och att företaget visar intresse för mig som person upplevs ofta som fullständigt okomplicerat dels kan jag ju alltid välja att blocka någon som följer mig också.

Min enkät bekräftar tydligt bilden av att Facebook-vännerna ofta anses vara en ”snäppet” mer privat  krets av vänner än de följeslagare man har på Twitter:

Vänner och arbetskamrateri FB. Folk jag mött, mer än en gång. FB är en privat arena, Twitter öppen. @annahja

FB är privat eller privatare. Addar ingen jag inte känner eller jobbar med. Twitter är helt annorlunda. Arbetsverktyg. @cederberg

Jag instämmer med @jimcarlberg och @joinsimon, skulle addera alla FB:are till Twitter, men inte alla kvittrare till FB. @karlskarman

Framförallt bekanta på Facebook, framförallt folk jag mött men även några från nätet. Ser ej FB som privat dock kanske något mer personligt än Twitter. @rimm

Hur ska man då bete sig som företag på Facebook? Fungerar det alls om det så ofta upplevs som en privat arena. Klart det gör. Med personlig närvaro, dialog, autencitet och transparens. Sätt igång bara! För även i mitt privata jag vill jag idag ha sanna autentiska relationer med varumärken. Om och när jag själv väljer!

Ett företag kan börja med att skapa ett eget företagskonto – en officiell sida/Fan page. Företag ska inte öppna vanliga användarkonton (då blir man dessutom så småningom avstängd) utan ska använda sig av de här sk officiella sidorna/fan pages. Använd sedan de egna nätverken, de egna ambassadörerna för att sprida kunskap om företagets Facebooknärvaro – låt dem visa att de gillar er. När de går med i ert företags officiella sida och puffar för det sprider det sig vidare genom deras nätverk. För när deras vänner i sin tur ser att de visat intresse för er kan de bli nyfikna och välja att vara med och så sprids det vidare sakta men säkert.

Ett företag kan också med fördel skapa egna grupper runt de frågor man driver. Det kan vara en feedback-grupp runt en kommande tjänst/produkt, en grupp inför ett stort event eller för att med ett mer övergripande perspektiv diskutera frågor ni brinner för.

Håll självklart koll på de grupper där era frågor diskuteras och gå med i grupper där det ni gör diskuteras. Det kanske redan finns en fangrupp spontant skapad, gör dem delaktiga i er egen närvaro på Facebook.

Krishantering – ja sociala medier som early warning system är etablerat. I Facebook skapas det snabbt hat- eller missnöjesgrupper och sker det mot ditt företag bör de bevakas och läggas in i den krishanteringsplan som brukar göras i sådana lägen. Överväg att gå in i diskussioner på samma sätt som ni förhåller er till kommentarer i tidningar, bloggar och forum. Tänk på att sträcka ut en hand och föra en dialog tyder på självförtroende, visar på öppenhet och fungerar ofta överraskande väl även i sammanhang där tonaliteten inledningsvis kan upplevas som hård.

Tonaliteten generellt i de sociala medierna handlar om att vara sig själv. Inte någon annan. Var närvarande, starta konversationer med människor som tycker och tänker något om det ni gör, lyssna på vad andra säger och puffa för saker på gång eller som ni gör i andra sociala mediarenor.

Var dock försiktig med hur många statusuppdateringar som görs. Det kan snabbt uppfattas som spam. Någon gång i veckan räcker men att svara på frågor, ge sig in i samtal sker ju när man  finner det relevant förstås.

Sen finns förstås alltid perspektivet av hur nyckelpersoner på ett företag kan jobba med det personliga varumärket genom t.ex. Facebook. Det är en arena där man kan bjuda på kunskap, visa personlighet och helt enkelt genom konversation visa vem man är genom att konversera och lyssna.

Glöm sedan inte marknadsföra er officiella sida eller uppmana till feeedback i era Facebookgrupper i andra sammanhang. Valet av sociala medieplattformar handlar om respekten för att era målgrupper finns på många olika arenor. För vissa av dem kan Facebook bli ett självklart val för kommunikation med er. De behöver bara  veta att ni är där!

Stort tack till alla som tog er tid att svara på mina frågor i Facebook och på Twitter!

Brit Stakston

Några Facebook lästips:

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Åh så bra Mindpark!

Läs med webReader

Från och med idag och under de kommande 100 dagarna kan vi läsa om 100 händelser som påverkat medieutvecklingen sen år 2000. Briljant nutidshistoria för medieutvecklingen av högsta relevans och ett absolut måsteläsande för alla i kommunikationsbranschen!

Premiärpostningen dessutom skriven av Martin Jönsson vilket får mig att jubla! Det här kommer bli matnyttig läsning.

Smart där Jocke Jardenberg och alla andra i Mindparks bloggteam, vilken fantastisk draghjälp för medieutvecklingen det här kommer bli! Feel no pressure at all … Det är också briljant för att det är precis nu som det är angeläget att reflektera över vad rasande mycket som faktiskt också hänt de senaste nio åren. Det om något gör en manad att ta nya steg framåt!

De här bloggpostningarna borde diskuteras vid varje kaffebord inom vår bransch dagligen under dessa 100 dagar. För det är ju inte färdigt än, vi är ju mitt i utvecklingen och vi är alla delar av den. Det här förändrar ju vår verklighet och vårt vanliga pr-arbete också.

Tyck och tänk till, säg vad ni tror och tycker om medieutvecklingen såsom den beskrivs i Mindparks 100 dagar postningar. Var sedan med och rösta om i vilken rangordning de 100 stegen ska vara.  Komplettera gärna dessa tankar genom att även följa Same same but different som tagit nystart och skriver flitigt om mötet mellan gamla och nya medier. Komplettera sedan med t.ex. Spektrabloggen, Fredrik Strömbergs blogg Fredrik och medierna eller Mikael Zackrissons blogg om nätet på Veckans affärer där han ofta dunkar till med smarta mediereflektioner.

Just denna vecka kan ni ju också sätta Mindparks tankar i relation till SVDs bloggstafett om betalning på nätet som också startade i söndags.

Man ser. Det händer nu. Bigtime. Överallt. Med en spaning på vad som sägs och tycks här finns ingen anledning att inte börja tycka till och bidra. Alla pusselbitar ligger på bordet. Låt oss se hur det hela kan bygga samman.

Förra veckan skrev förresten Dagens Media om Jocke Jardenberg och Mindpark om hur lite som egentligen åstadkommits och vad det kostade ägarna. En kommentar publicerades sedan av Jardenberg i Dagens Media och på Jardenberg.se kom den självrannsakande postningen ”Har jag glömt att vara konstruktiv?

Kommentarerna var sedvanligt ”branschvänliga” och fick mig än en gång att fundera över hur ryggradslösa vi blir i branschmagasinens kommentarsfält. Förstår inte det där med anonyma skränande kommentarer  – anonymitet är feghet och med feghet åstadkommer man sällan något. Det blir ju som små arga tomma slag i luften. Passar därför på som lite motvikt att här publicera min rekommendation av Jardenberg på LinkedIn (ja, ja jag vet den borde uppdateras).

Joakim has one of Swedens sharpest brains. As simple as that.

As the CEO of Mindpark his vision, his passion, his thrive for continuous development is obvious. Mindpark is mainly, at this point, working to develop the Swedish morning paper industry in the new/digital media era. But Joakims brainpower and his passion can be used for many brilliant businessareas.

Joakim Jardenbergs goal to ensure the economic survival of a newspaper industry in a world that has come to rely more heavily on digital information channels can easily be applied to any industry facing the same need to develop in the coming years. The dedication to web based production and relevant business models can be applied to many coming large scale projects within any field of business.

Need to develop in the new/digital medialandscape? Trying to involve Joakim Jardenberg and Mindpark would be the best investment ever done. Go for it!

Disclaimer: Nej jag eller JMW har aldrig jobbat tillsammans i uppdrag med Jardenberg eller Mindpark, jag ingår inte i Mindparks bloggteam och hey Mindpark länkar inte ens till JMW  ;)   och alla vet att vi kan tycka olika.

Jardenberg betyder mycket för mig i min yrkesutövning. Branschen behöver människor som piskar på oss alla att tänka bortom det vi gör i just denna sekund. Gjorde han inget på Mindpark? Men ”gört själv då” säger jag då. Frågorna som ställs och perspektiven som visas av Jardenberg hjälper oss alla att ta vårt eget ansvar för utvecklingen av vår bransch.

Bloggteamet på Mindpark puffar oss vidare och visar vad som hänt och vad som är möjligt. Visst är det stressande med någon som visar på vad som är möjligt och som vågar ifrågasätta traditionella strukturer. Jobbigast av allt är väl att bollen passas tillbaka till oss, att vi alla kan och bör göra något med den och inte bara sätta oss på den och stoppa spelet.

Vi måste alla vara nyfikna, förstå hur det nya medielandskapet förändrar vår verklighet och anpassa/utveckla våra tjänster efter det. Det gäller mediehus, politiska partier, intresseorganisationer, kommunikationsbranschen, företag och oss som individer. Nu.

/Brit Stakston

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

BEFRIAD ZON: Vi får inte bli vad trädkramarna var för miljörörelsen

Läs med webReader

Under ett samtal med en av våra kursdeltagare fick jag en tydlig bild av var vi befinner oss nu. Det går nästan att ta på paradigmskiftet. Den där känslan av att det bubblar under ytan överallt. Hur pusslet läggs hos fler och fler företag. Dag för dag, vecka för vecka blir det allt tydligare. Precis som det var strax innan miljö- och klimatfrågan hamnade högst upp på allas agendor. Jag ser många paralleller mellan ”trädkramarna” och den ”sociala mediebubblan” som vuxit fram. Det viktigaste är att vi lär oss en del av miljörörelsens misstag och inte arbetar på ett sätt som avskräcker från deltagande bland alla.

För fem år sedan jobbade jag i energibranschen och mötte engagerade människor som länge arbetat med energi och hållbar utveckling. De hade  förstått och varit aktiva inom miljörörelsen länge. De var frustrerade, oroade för framtiden och såg ingen förändring under sin livstid. Minns samtal där jag försökte förmedla det som låg och bubblade under ytan. Jag hade rest runt landet och träffat så många människor även bland de inte traditionella ”trädkramarna” och upptäckt hur stort intresset var. Hållbar utveckling, miljö- och klimatfrågor var ju helt klart på väg att bli frågor med brett engagemang. Men nej, ”trädkramarna” var så trötta på att inget hände. De såg nästan inte att förändringen var möjlig. De var otåliga. De var uppgivna. De var trötta på att slåss för förståelse. De trodde ingen annan kunde förstå saker bättre än vad de själva gjort som sett detta så länge.

Precis där, är vi idag vad gäller sociala medier. Exakt i den där brytpunkten.  Det bubblar precis sådär under ytan som det gjorde då vad gäller miljö- och klimatfrågor.

Om jag då sagt till ”trädkramarna” att det finns en förståelse, en vilja att förändra  och ”vet ni att om fem år kommer Volvo behöver varsla som följd av att de inte tillverkat tillräckligt många miljöbilar” så hade de skakat på huvudet och sagt ”Aldrig. Det händer inte.”.

Saker vi diskuterar idag vad gäller sociala mediers relevans för företag kommer vi om något år skaka på huvudet åt att vi ens diskuterade om det var relevant för företag eller ej för det kommer att vara självklarheter.

Vi som tycker vi kan sociala medier, har upptäckt fördelarna och testar allt nytt har en viktig huvuduppgift nu – att vara goda pedagoger. Att låta alla de som inte hackat kod sen 96, som kanske gick med i sitt allra första sociala nätverk häromdagen och som inte har en aning om vad mikrobloggande är  en chans att också kunna se dynamiken och kraften i de sociala medierna.

Läs veckans klokaste enkla fem punkts program  av Jocke Jardenberg på Mindpark – inte enbart applicerbart på tidningar, precis sådär kan företag göra med sin kunskap i denna nya värld av kommunikationsmöjligheter. Ett ypperligt exempel på hur enkelt man kan koka ner saker i den fas vi befinner oss i denna kommunikationsrevolution.

”Trädkramarna” alienerade sig nog bitvis på ett sätt som till och med avskräckte folk från att bry sig. Minns ett inledningstal av Fredrik Reinfeldt för tre-fyra år sen då han berättade hur miljöarbetet såg ut för 30 år sedan. Att det var rena skrämselpropagandan  när han gick i skolan. Hur han var den enda i skolan som förstått att det där inte kunde vara riktigt sant (!) och hur unge herr Reinfeldt vägrat tro att man tvunget skulle behöva gå tillbaks till stenåldern för att rädda jorden. Han menade att miljörörelsen haft den inverkan på honom och förklarade att nu ville han vara med eftersom man kan både rädda jorden och behålla nuvarande standard…

Ok så vad vill jag säga med denna historia? Det finns mycket att säga om Reinfeldts förklaring till varför han inte engagerat sig i miljöfrågor tidigare som jag lämnar därhän. Men det finns något att bära med sig av den historien. Att vi som tror på sociala medier inte får bli de som stoppar utvecklingen för vi inte har tålamod med dem som inte förstått än. Att vi ser dem som mindre vetande när allt handlar om prioriteringar och att man lever sitt liv lite olika. Att vi ibland blir för elitistiska och tekniska så nyttan glöms bort att nämnas. Att vi kanske blir så rabiata i jakten på transparens och dialog att vi ger folk samma slags vanföreställningar om vad sociala medier är, såsom palestinasjalarna gav Reinfeldt mardrömmar om miljörörelsen under en lång tid.

I mitt jobb får jag varje vecka, just nu varje dag, möjligheten att inspirera företag och visa dem möjligheterna med sociala medier. Framför allt får jag också chans att lyssna på de rädslor, tankar och behov som finns hos företag. Under varje kurs och föreläsning försöker jag tänka på Reinfeldts bild av miljörörelsen och försöker göra allt det nya så greppbart, enkelt och inspirerande som möjligt. Ge nycklar att öppna dörrar med och inte skapa onödiga vanföreställningar. Ytterst är sociala medier en fråga om demokrati för organisationer, företag och individer. Där dialogen är navet. Inte propaganda.

/Brit Stakston

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Taggat: "Mindpark"