Partiledarval 2.0?

Läs med webReader

Maud Olofsson aviserade för någon dryg månad sedan att hon kommer avgå som Centerpartiets partiledare på stämman i Åre senare i år. Efter socialdemokraternas omdiskuterade process kring valet av partiledare så har Centerpartiet satt ribban högt, valberedningens ordförande Stefan Tornberg har beskrivit det som en öppen process.

Anders W Jonsson, Annie Lööf, fd Johansson, och Anna-Karin Hatt gör upp om vem som ska leda Centerpartiet.

Till skillnad från socialdemokraterna så har valberedningen presenterat tre, jämbördiga kandidater som nu ska kampanja för sin sak. Hittills verkar det främst vara Anna-Karin Hatt som har inlett sin kampanj med hattresan, där hon i en husbil kampanjar runt om i landet. Hittills har medieintresset kring kandidaterna varit relativt stort. Hittills har rapporteringen i stor utsträckning handlat om vilken etikett ska sätta på respektive kandidat, är de landsbygdscenterpartist, bondeförbundare, stureplanscenterpartist, traditionalist, nyliberal, grön liberal etc.

Gemensamt är att deras aktivitet i de sociala medierna är flitig. Alla tre kandidater har bloggar och bygger upp en stark ”vänkrets” på Facebook. Av antalet följare och vänner på Facebook respektive Twitter står kampen mellan Annie Lööf och Anna-Karin Hatt. Lööf har en mycket större vänkrets på Facebook i jämförelse med Hatt och Jonsson. Men på Twitter är kampen mellan Hatt och Lööf jämn. Det ska bli spännande att se hur de tre kandidaterna och deras olika supportergrupper kommer att använda de sociala medierna i kampanjen. Att de kommer att använda är klart. Men hur kommer de använda dem? Megafon eller som ett forum för att föra en dialog?


Historiskt sett skulle de flesta nog betraktat denna process med tre kandidater som ett tecken på svaghet och inre splittring. Idag ser vi det som ett tecken på vitalitet. Och förnyelse. Ur ett medieperspektiv skapar det också möjlighet till en längre period av uppmärksamhet och att etablera den nya ledaren innan den har valts. Medierna och väljarna lär känna den blivande partiledaren.

Men ur ett internationellt perspektiv är det ju inte ovanligt olika kandidater inom ett parti gör upp i offentligheten kring vem som ska få förtroendet. Primärvalen i USA är kanske det bästa exemplet.

Även om kampanjandet sker öppet kommer valet ske på det traditionella sättet. De blir en liten exklusiv skara ombud som väljer partiledaren. Den representativa demokratin är fortfarande det självklara. Ännu är inte de svenska partierna mogna för att låta medlemmarna genom till exempel en medlemsomröstning välja partiets ledande företrädare.

BjM

Disclaimer: ja, jag har ett förflutet i Centerpartiet.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Demokratiutbrott hos Westander #almedalen

Läs med webReader

PR-kollegorna Westander bjöd igår in till debatt med rubriken ”Borde Carl Bildt sluta twittra?” en fråga som alla i panelen förstås sa nej till. Gudrun Schyman som svarade förtydligade med en kommentar om att man måste skilja på vad som är twitter och vad som är politiska ståndpunkter, men insåg sen att det redan där blir svårt att definiera några gränser.

Panelen bestod Maria Abrahamsson, Gudrun Schyman, Mattias Jansson och Jenny Madestam och de fick inleda meda tt berätta om sin syn på sociala medier och framför allt twitter.

Maria Abrahamsson berättade att hon mest använder twitter för att puffa för sina bloggposter och bevakning, Gudrun Schyman bjöd på sin resa fram till att bli politikens twitterdrottning och det digitala mingelpartyt, Mattias Jansson lyfte fram hur de sociala medierna bland annat är ett sätt att vara mer människa vid sidan av att de är bra verktyg för Katrineholms kommun i sin kommunikation och Jenny Madestam skojade om att hon var motvillig twittrare som ser tiden som  kritisk faktor.

Paneldiskussionen kretsade sedan runt några av de centrala frågeställningar som t.ex. frågan om personligt vs privat. Gudrun Schyman var t.ex. inte helt övertygad om att hon själv skulle uppskatta om hennes kommunchef t.ex. twittrade om godislängtan eftersom det är irrelevant för henne i sin relation till en kommunchef. Detta sagt med  referenser till den tweet som Katrineholmskuriren plockade upp från Mattias Jansson där han berättade om att han: ”tycker synd om mig själv äter godis”.

Just detta att Mattias Jansson twittrar under namnet ”Kommunchef” ställer nog till med lite problem för honom. Med yrkesrollen som twitternamn blir gränserna mellan personligt och professionellt ännu suddigare för de man kommunicerar med. En konsekvens man måste vara medveten om. Men självklart kan och ska  Mattias under sitt   ”officiella” kommunchefskonto twittra om vad han vill. Men eftersom det inte finns någon kollektiv norm för hur vi tolkar det vi läser  på nätet får då Mattias också överväga den ”risk” som finns för ett  eventuellt minskat förtroende hos några av medborgarna. Eftersom det finns fler som Gudrun som tycker att det blir för mycket irrelevant information. För man är inte intresserade av eller vill veta så mycket om en kommunchefs privatliv.

Det där är spännande frågor. Utan färdiga svar. Man måste göra egna ställningstaganden och sedan ta de personliga konsekvenserna av de val man gör. I en medvetenhet om att om man väljer att på sitt privata twitterkonto ange var man jobbar så blir det ofta svårt för omvärlden att skilja på jobb och privatliv. Utomstående kan inte se skillnaden. Spelar ingen roll vad jag själv tycker. Det är min omgivning som själv definierar vem jag är i deras ögon. Och vi kommer av många att uppfattas som representanter för de verksamheter vi gör referenser till.

Maria Abrahamsson funderade under debatten också över myndigheters sociala medieanvändande vilket hon skrivit bra om tidigare. Skillnaden mellan att ”marknadsföra” sina åsikter och personifiera en myndighet. Gudrun hängde på och tog andra verksamheter som exempel t.ex. SJ som hon tyckte att det var bra att de fanns på twitter men med kommentaren om att det vore ännu bättre om de fokuserade på tågverksamheten. SJ är väl ett tydligt exempel på en aktör där man troligen inte är intresserad av ett mer personligt twitttrande.

Paneldiskussionen fortsatte och fokus kom just att ligga på det personliga twittrandet för en politiker. Jenny Madestam fick mig att långsamt men säkert att reagera. Hon pratade om att det inte fanns någon ”twitterdemokrati” eftersom twitter når mest en elit och att politiker verkligen måste fundera på vem man vänder sig till. Undertexten var att det var ett tidsslöseri eftersom det inte når den breda allmänheten.  Det gjordes referenser till hypotetiska tweets om toalettbesök eller politiker som berättar att man är dyngrak. Resonemang fördes om vikten av källkritik och resonemang om hur det lätt blir ett ”regisserat” personligt varumärkesbyggande där tweetsen skrivs av pressekreterare mm. Relevanta sidospår men i stort fanns inte något annat kopplat till sociala medier än trams. Jenny hänvisade också till aktuell forskning som visar att vi inte vill ha den här typen av personliga relationer med politiker, vi vill se dem som högstående och inte läsa om att de är dyngraka eller går på toaletten. Jenny menade också  att detta kan förändras över tid eftersom det är en generationsfråga.

Frågan om elitismen inom sociala medier är jag den förste att vilja diskutera. Källkritik är också viktig att diskutera i relation till politiken och sociala medier. De frågor som Gudrun, Maria och Mattias berört var också viktiga frågor att diskutera.Men att som statsvetare på ett fullsatt seminarium i Almedalen där nivån kunde lagts på så hög nivå helt utelämna vad de sociala medierna kan betyda för demokratiutveckling  är ledsamt.

För mig var det utslag av både väljarförakt och politikerförakt. Sunt förnuft i relation till politikers sociala medieanvändande var ett förhållningssätt som saknades. De vaga referenser om en eventuell framtida förändring pga ungas nätanvändande är också sorgligt ambitionslöst. Vi är där redan. Det händer saker. Idag. I alla åldersgrupper. Den politiska strukturen utmanas. Det var de perspektiv som jag förväntat mig skulle vara i fokus under en sådan högnivådebatt i Almedalen.

Folkbildaren i mig som vill att fler ska förstå och se de egna möjligheterna till påverkan och som politiker till medborgardialog fick ett demokratiutbrott. Av rang. Jag önskar att Jennys resonemang mer kretsat om de perspektiv av möjlig demokratiutveckling som vi kan läsa om hos Yochai Benkler. För Politik 2.0 kan i Almedalen år 2011 diskuteras ur så många fler nivåer än vaga referenser till eventuella fylletweets från politiker. Och även om det skulle finnas sådana. Ja då är vi tillbaks till konsekvensresonemangen. Som väljare är inte detta ett problem. De sociala medierna är verktyg för utvärdering av politikerna och de politiska strukturerna. På alla plan.

/Brit Stakston

P.S Det sägs att Jenny Madestam blivit väldigt ledsen över mitt ifrågasättande av hennes valda fokus och vinkel i resonemang vilket jag beklagar om så är i ett rent mellanmänskligt perspektiv. Men det var en offentlig debatt och när allt kom att handla om personligt tramstwittrande blev jag förtvivlad.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

God morgon Almedalen

Läs med webReader

JMW kör även i år livesändningar för att göra fler delaktiga i och ta del av det som sker under Politikerveckan. Under veckan bjuder JMW på talkshowen ”God morgon Almedalen” som kommer att innehålla dagsaktuella analyser av det som sker på plats i Almedalen. Fokus i år kommer att ligga på att hårdstudera de kommunikationsinsatser som sker. Vad får och vad får inte genomslag och varför?

Brit Stakston, JMW och Joakim Jardenberg, Mindpark, leder sändningarna. JMW har ett team på plats som analyserar och granskar insatserna ur ett kommunikativt perspektiv.

På plats gästas vi av organisationer, debattörer och politiker. Exempel på frågor vi kommer att ta upp är t.ex. den Digitala Agendan med it-minister Anna-Karin Hatt i studion, engagemang i en digital samtid hur yttrar det sig och vad hände med de socialt aktiva politikerna (återkoppling och analys av politiska sociala medieprofiler från förra årets Politikervecka).

Stående inslag varje dag är att vi kommer att presentera genomslaget i de sociala medierna för olika kommunikationsinsatser tillsammans med Twingly samt presentera dagens bloggare och twittrare.

JMW kommer också ge strategisk rådgivning i Almedalen för att förstärka insatser på plats genom de sociala medierna. Sändningarna sker med start söndagen den 3 juli till söndagen den 10 juli, kl 08.00 på Café Milagro, Stortorget.

Vi syns i Almedalen,
Björn Mellstrand

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Gäster 9 juli sociala medieakuten #almedalen

Läs med webReader

Torsdag kväll var det Mona Sahlins tur att tala på stora scenen i Almedalen och idag pratar vi om reaktionerna. Vi utvärderar nyckelord från talet genom att se på deras genomslag i bloggosfären och ser hur socialdemokraternas nätaktiviteter sett ut i de sociala medierna efter detta.

På plats för att kommentera har vi Hampus Brynolf, sociala medieansvarig hos Socialdemokraterna och Peter Andersson. Peter Andersson är idag förtroendevald politiker i landstinget i Stockholms län. Huvudfokus är landstingsfullmäktige och frågor om hälso- och sjukvård med uppdrag i bland annat hälso- och sjukvårdsnämnden. Den andra arenan är Huddinge kommun där Peter Andersson är ersättare i kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och ledamot i förskolenämnden. Medverkar också i boken Politik 2.0.

Morgonens andra tema handlar om ett av de mest spännande områden som finns Hälsa 2.0. Jag deltog själv igår i en paneldebatt om aspekter av detta med Socialstyrelsen igår under rubriken ”Ung och odödlig i svininfluensans tid”. Vi diskuterar det på plats bl.a. genom inslag med Daniel Forslund, kansliråd från Socialdepartementet, enheten från hälso- och sjukvård. Vi träffades efter en tweet från min sida som Daniel Forslund svarade på.

På plats har vi också Daniel Akenine, teknikchef och ordförande för Sveriges IT-arkitekter som i Almedalen medverkat i seminariet ”Hälsodata på nätet” där Daniel bland annat pratade om Health Vault. Med oss har vi också Johanna Nylander aktuell med boken  Är det så farligt? om riskabla små njutningar som sol, läsk och snus.
Boken smyglanserades under ett seminarie i Almedalen.

Vi sänder klockan 08.30 från Café Milagro på Stora Torget 18. Välkommen att vara med på plats, eller på nätet via jmw.se/live

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Att nå i mål #almedalen

Läs med webReader

Idag är det ett av mina stoltaste ögonblick, ni vet den där känslan av att man når fram. Dit man siktat. Det man ville åstadkomma ser man händer.

Idag sker ett sånt ögonblick. Det livesänds också så  ni kan dessutom dela det här ögonblicket. Till och med vara med på plats i Almedalen!

Det handlar om seminariet : ”Sociala medier i skolan – är det dags för skolan 2.0” som Lärarnas Riksförbund ordnar. Ett seminarium där min bok är själva utgångspunkten och inspirationen för debatten.

Tid: klockan 13-14

Plats: Högskolan i Visby, sal E22.

Ur releasen om seminariet:

Författaren Brit Stakston deltar tillsammans med två av bokens sexton medverkande politiker; Fredrick Federley (c) och Rossana Dinamarca (v) dessutom deltar Kristina Alexandersson, gymnasielärare samt Helena Linge, ledamot i Lärarnas Riksförbunds styrelse. Gymnasieläraren Kristina Alexandersson läste boken Politik 2.0 och skrev sedan en serie med sju bloggposter om hur boken direkt kan appliceras i skolans värld.

-Det här visar att det handlar inte om teknik eller tid. Det handlar om förhållningssätt och kunskap. Att boken leder till en diskussion i skolan är så stort, säger Brit Stakston.”

Lärarnas Riksförbund har gjort en annan smart grej som har med boken att göra men det får de berätta mer om själva på plats.

Jag ska njuta av den här dagen. Vila i att jag har åstadkommit exakt vad jag ville göra. Ge en pusselbit till större förståelse för vad Internet betyder för var och en av oss. Idag kommer vi att prata om det i relation till skolans värld. Det är galet stort för mig. Dessutom kickas dagen igång med en grym sociala medieakutshow idag.

/Brit Stakson

Ur förordet i boken:

Alla nya kommunikationsverktyg som politiker vill vara synliga i nu gör att trösklarna sänks och de löften som ges kan prövas. Att tröskeln blir lägre betyder inte med automatik att det sker en ökad interaktion och engagemang. Det krävs att man lämnar gamla invanda mönster från båda håll. Och i grunden handlar det om attraktion – till både individer och det budskap de förmedlar. Tekniken i sig kommer aldrig vara attraktion nog. Politik 2.0 är möjligheten för politiker att bli genuint attraktiva och relevanta.

I en av bokens framtidstexter finns berättelsen om Yohana. Det är hennes förändrade livsvillkor och Internets roll i den utvecklingen som är kärnan i vad den här boken är för mig. Möjligheter. Ansvar. Och ett gemensamt kunskapsbyggande.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

6 juli gäster sociala medieakuten #almedalen

Läs med webReader

Tisdag morgon, klockan ringer här på det just nu öde och stilla Stora Torget.  Siffrorna för gårdagens aktiviteter gås igenom och detaljerna för dagens sändning gås igenom. Vi kör som vanligt en genomgång av Vänsterpartiets dag igår med fokus på sociala medier plus temat omvärldsbevakning i de sociala medierna. Vi har fått supebra lästips, en bloggpost om det här med bevakning av sociala medier och Twinglys wikipedia Mediabevakare som ger en snabb inblick i vilka alternativ som finns.

Dagens gäster är:

Tommy Gabrielsson pressekreterare Vänsterpartiet och riksdagsledamot Rossana Dinamarca som även medverkar i Politik 2.0.

Anton Johansson från Twingly som också skriver på bloggen Fyra nyanser av brunt och trendanalytikern Göran Adlén.

Sedan har vi ett inslag med Svenska Spel om deras arbete med bevakning och några av de aktörer som erbjuder bra tjänster för att hantera delar av den digitala närvaron, genom analyser, distribution och bevakning. De vi talar med är Infopaq, MyNewsdesk, Mediapilot, Cision dessutom fanns Politometern på plats som också erbjuder en omvärldsbevakningstjänst samt TNS Sifo. De två sistnämnda finns dock inte med i dagens inslag.

Martina Lind och Politometern medverkade i gårdagens sändning och TNS Sifo  medverkar senare i veckan med anledning av deras seminarie idag. Det om deras undersökning som visar att de osäkra väljarna inte tycker att sociala medier är trovärdiga – de kommer inte att få dem att bestämma sig…ni förstår att de fick extra utrymme…men som sagt mer om det sen, nu kör vi dagens sändning!

Häng med online eller kika förbi Café Milagro, Stora Torget 18, Bolaget, Visby.

/Brit Stakston

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Taggat: "Politik 2.0"