Alla inlägg
Planeringen inför Sweden Social Web Camp pågår för fullt. Det görs packlistor och planeras sessioner för fullt. Jag ser framemot fredagkvällen då vi ser schemat växa fram. Det finns massor av spännande ämnen som jag i mindre och större sammanhang hoppas diskutera under helgen. Kanske slänger jag in fler idéer för sessioner men det beror helt på det övriga programmet. Problemet med att hålla i sessioner är ju att man då missar andras sessioner!
Är ganska övertygad om att det mesta jag vill diskutera också finns som behov att samtala om hos andra. Sen är vi ju alla där för att få en massa helt nya idéer och själv vill jag efter helgen förstå än mer så jag avvaktar vidare tills schemat är upplagt.
Men givet är ju att ett år som för mig präglats av en djupdykning i politik i relation till sociala medier gör att jag vill ta tillfället i akt att med debattsugna på SSWC diskutera vad Politik 2.0 är för alla er på plats. Ur er egen synvinkel som väljare.
Så låt mig presentera tanken runt min session så här långt och fundera på om du vill delta när du ser det bland alla punkter i programmet på fredagkvällen. Det vore himla skoj! Så är du intresserad av samhällsutveckling och politisk påverkan läs vidare : )
Skrev så här i boken Politik 2.0 i introduktionsavsnittet om politik och de sociala medierna:
”Vi förväntar oss i alla skeden av livet både som kunder, konsumenter, patienter och medborgare helt nya sätt att kunna påverka och bli medskapare. Utvecklingen sker just nu och det står oss fritt att pröva vad som passar bäst för den egna verksamheten. Vad det ställer för krav och vilka möjligheter det ger politiken är uppenbar. Vi kan se den länge önskade aktiva medborgardialogen realiseras och en revitalisering av det politiska engagemanget. Webben som bärare av nätverk till deltagande är så uppenbart enkelt att se. Om ”Web 2.0” fick siffernumreringen som tecken på uppgradering så som brukligt var med programvaror (det var helt enkelt en förbättring av den webb som fanns runt 97). Självklart är det väl läge att även uppgradera politikens sätt att fånga upp medlemsengagemang och valkampanjande år 2010.
2.0 för politiken bygger på en vilja att få ett ökat värde genom den delaktighet man får från medborgarna. Det handlar alltså inte om att bocka av konton på YouTube eller Twitter på en sociala mediportal som sedan inte fylls med annat än färdigmanglade budskap som det ska argumenteras för. Jag tror att Politik 2.0 handlar om att ta den process som finns inom traditionella partier till nya former. Det här är ett spännande arbete för de som arbetar med politik och som har mod att förnya engagemangsformerna.”
Det är ju en lång bussresa för många så läs även gärna ytterligare n bloggpost inför sessionen dels för att jag avslutningsvis redogör varifrån 2.0-begreppet kommer dels för att förstå hur jag ser på sociala medieutvecklingen just nu.
Efter en intervju med mig i SvD i somras om politikers agerande i Almedalen i de sociala medierna som fick rubriken ”Sociala medier spelar ingen roll” var reaktionen från partierna ”Oh nej skulle vi gjort mer hade det varit spam eller centralstyrning”. Jag skrev ett svar som Emanuel Karlsten tyckte var ”löjligt lång men också löjligt bra”. Läs gärna den postningen inför sessionen för den kan vara en bra utgångspunkt På väg mot flopp i valet för sociala medier. Valrörelsen 2010. Del 13. Hur tänker du blir min alltså följdfråga till dig under sessionen.
1. Vad är Politik 2.0 för dig?
Låt oss tillsammans diskutera vad som vore möjligt och relevant för politisk kommunikation. Hur hade du önskat att politiker syntes på nätet? Konkreta exempel. Konkreta erfarenheter. Du kanske har idéer för olika målgrupper som du sett möjligheter för. Låt oss ösa ur oss förslag och visa denna önskelista för samtliga partiers kommunikationsansvariga.
Och avslutningsvis när vi har den här önskelistan framöver oss. Låt oss våga ägna någon minut åt att diskutera varför det arbetsätt jag nämner i min bloggpost och de förslag vi sammanställer under sessionen inte har gjorts tidigare. Socialemedieredaktörerna som anställts är ju alla smarta, varför har de inte gjort detta då? Vilka är era erfarenheter och tankar runt de interna processerna i ett politisk parti eller organisationer generellt? Skiljer det sig från implementeringen i företag? Vad tror ni hindrar för att omfamna nya arbetssätt vilket de sociala medierna ofta kräver? Här kan vi dela med oss av egna erfarenheter från våra egna arbetsplatser, vårt eget organisationsengagemang och/eller från uppdragsgivare.
2. Vad tror ni krävs för att förnya formerna för politisk kommunikation?
Åh vad jag hoppas ni vill komma! Kommentera gärna här om ni tror ni vill komma, vore kul att redan nu veta om någon tror det här kan vara intressant att diskutera.
/Brit Stakston
P.S. Tänkte också dela ut 25 ex av boken Politik 2.0 till intresserade som är nyfikna på boken.
eller hur?